Pyramiderna i Giza: historia, konstruktion och betydelse
Pyramiderna i Egypten är några av de mest imponerande och bestående byggnadsverken från människans tidiga civilisationer. De är centrala exempel på den forntida egyptiska kulturens tekniska skicklighet, religiösa föreställningar och sociala organisation. De flesta av de stora pyramiderna byggdes under det gamla riket, med fortsatta pyramidbyggen och förändringar under det mellersta riket.
Konstruktion och material
Pyramiderna var huvudsakligen byggda av kalksten som lades i stora block för att skapa en stabil stomme. De yttre lagren täcktes ofta av ett finslipat hölje av särskilt vit kalksten (från Tura), som putsades så att ytan blev slät och reflekterade solens ljus. I många fall avslutades toppen med en pyramidion — en slutsten som ibland var täckt av guld eller andra metallblad för att öka glansen.
En del av detta yttre hölje togs bort under senare århundraden. Till exempel togs stora delar av höljet från stora pyramiden i Giza bort under 1300- och 1400-talen e.Kr. och användes som byggmaterial i Kairo. En del av höljet finns dock fortfarande kvar högst upp på den pyramid som ligger intill Khufus pyramid — den pyramid som byggdes för Khafra.
Pyramidernas funktion och religiös betydelse
De gamla egyptierna byggde pyramider som gravar för faraonerna och ofta för deras drottningar. Pyramiden var både en gravbyggnad och en symbol för faraons makt och för uppstigningen till solguden. Inuti pyramiderna fanns gravkammare, gångar och ibland komplexa fällor eller vilseledande vägar för att skydda den dödes kropp och de värdeföremål som begravdes med honom.
Religiöst kopplades pyramiden till tron på efterlivet: faraons kropp (och ka, eller livskraft) skulle bevaras så att han kunde fortsätta regera i nästa värld. Därför fylldes gravarna med föremål, mat och texter som skulle hjälpa faraon i livet efter döden.
Komplexet runt pyramiden
Vid de stora pyramiderna i Giza finns fler byggnader och konstruktioner som hör till gravkomplexet:
- Tre mindre pyramider öster om den stora pyramiden, byggda för Khufus drottningar.
- En liten satellitpyramid i närheten av drottningarnas pyramider, som vissa forskare tolkar som en symbolisk grav för Khufus ka (ande).
- Mortuary-templen och begravningsvägar (causeways) som kopplade pyramiden till Nilens övriga religiösa och ceremoniella områden.
- Runt pyramiderna ligger flera hundra mastaba-gravar för adelsmän och tjänstemän. Dessa ville begravas nära sin farao för att stå honom nära i nästa liv och för att dela hans religiösa fördelar.
Byggteknik och arbetsstyrka
Hur pyramiderna byggdes har diskuterats mycket. De viktigaste punkterna i forskningen är:
- Material: Lokala kalkstensblock för kärnan, högkvalitativ kalksten som hölje och granit (t.ex. från Aswan) för inre kamrar och monumentala delar.
- Lyftmetoder: Troliga hjälpmedel var ramper (raka, sneda eller spiralformade), rullar, slädar och stora arbetslag som drog blocken. Nyare teorier visar också på avancerad organisering av transport och precision i placeringen av blocken.
- Arbetskraft: Arbetet utfördes inte av slavar i modern mening, utan av stora, organiserade grupper av yrkesmän, säsongsarbetare och bönder som arbetade under överskådande årstider. Det fanns bostäder, verkstäder och proviantering för dessa arbetare.
Interiör och arkeologiska fynd
Inuti pyramiderna finns ofta en eller flera gravkammare, välvda korridorer och komplexa passager. Den stora pyramiden innehåller till exempel kungens kammare i granit och flera relaterade utrymmen. Gravfynd, reliefer och inskriptioner från olika lämningar har gett viktig information om religiösa föreställningar, konstnärliga tekniker och vardagsliv under bygget.
Bevarande, plundring och senare historia
Under årtusenden utsattes pyramiderna för plundring, ombyggnad och återanvändning av material. Som nämnts användes många höljesstenar för byggnation i Kairo under medeltiden. Samtidigt har de överlevt som ikoniska monument och studeras och restaureras av arkeologer och konservatorer.
Betydelse i dag
Pyramiderna i Giza är idag viktiga både som arkeologiska källor och som världsarv och turistmål. De erbjuder inblick i forntida Egyptens teknik, religion och samhällsorganisation och fortsätter att fascinera forskare och allmänhet. Besökare kan se gravkomplexen, mastabagravar, och i vissa fall gå in i utvalda utrymmen (med bevaranderegler och begränsningar för att skydda lämningarna).
Sammanfattning: Pyramiderna är mer än stora stenbyggen — de är resultatet av avancerad planering, religiös övertygelse och samhällelig organisation. De berättar om hur forntida Egypten såg på makt, död och efterliv, och om de tekniska möjligheter som fanns för flera tusen år sedan.


En vy av pyramiderna i Giza från platån söder om komplexet. Från höger till vänster syns den stora pyramiden av Khufu, Khafres pyramid och Menkaures pyramid. De tre mindre pyramiderna i förgrunden hör ihop med Menkaures pyramid.
Datum för byggandet
Det finns idag ett åttiotal kända pyramider från det gamla Egypten. De tre största och bäst bevarade pyramiderna byggdes i Giza under det gamla riket. Den mest kända av dessa pyramider byggdes för faraon Khufu. Den är känd som den stora pyramiden.
I följande tabell anges byggnadsdatum för de flesta av de stora pyramiderna. Varje pyramid identifieras med den farao som lät bygga den, hans ungefärliga regeringstid och dess plats.
Pyramid / Farao | Regera | Fält |
Djozer | c. 2630 - 2612 f.Kr. | Saqqara aramida |
Sneferu (böjd) | c. 2612 - 2589 f.Kr. | Dashur |
Sneferu (röd) | c. 2612 - 2589 f.Kr. | Dashur |
Sneferu (förstörd) | c. 2612 - 2589 f.Kr. | Meidum |
c. 2589 - 2566 f.Kr. | ||
Djedefre | c. 2566 - 2558 f.Kr. | Abu Rawash |
Khafre | c. 2558 - 2532 f.Kr. | |
Menkaure | c. 2532 - 2504 f.Kr. | |
Sahure | c. 2487 - 2477 f.Kr. | Abusir |
Neferirkare Kakai | c. 24 77 - 2467 f.Kr. | Abusir |
Nyuserre Ini | c. 24 16 - 2392 f.Kr. | Abusir |
Amenemhat I | c. 1991 - 1962 f.Kr. | Lisht |
Senusret I | c. 1971 - 1926 f.Kr. | Lisht |
Senusret II | c. 1897 - 1878 f.Kr. | el-Lahun |
Amenemhat III | c. 1860 - 1814 f.Kr. | Hawara |
Relaterade sidor
Frågor och svar
F: Vad är pyramiderna i Egypten?
S: Egyptens pyramider är bland de största byggnadsverk som någonsin byggts och är ett av de viktigaste exemplen på den forntida egyptiska civilisationen. De flesta byggdes under det gamla och mellersta riket.
F: Vilka material användes för att bygga dem?
S: Pyramiderna var mestadels gjorda av kalksten. De översta lagren bestod av hölje av särskilt bra vit kalksten som lades ovanpå huvudblocken. Varje hölje klipptes sedan till så att pyramidens yttre yta skulle bli slät och vit. Vissa slutstenar var täckta med metallblad.
F: När började de byggas?
S: De gamla egyptierna började bygga pyramider som gravar för faraoner och deras drottningar från före början av det gamla riket till slutet av det mellersta riket.
F: Vad hände med några av de höljesblock som finns i Giza?
Svar: Alla hölje från Giza-pyramiden togs bort på 1300- och 1400-talen e.Kr. och användes för att bygga staden Kairo. Några finns fortfarande kvar på toppen bredvid Khufus pyramid (som tillhörde Khafra).
Fråga: Vem begravdes i dessa pyramider?
Svar: Faraonerna, deras drottningar och adelsmän som ville begravas i närheten så att de kunde vara nära honom i livet efter döden begravdes alla i pyramider, från små till stora pyramider, som den stora pyramiden i Giza.
Fråga: Hur många små pyramider byggdes i närheten av Gizas stora pyramid?
S: Tre små pyramider byggdes på den östra sidan för Khufus drottningar, plus en liten satellitpyramid som kan ha varit en symbolisk grav för hans ka (ande).