Encyclopédie: Franska uppslagsverket som formade upplysningen (1751–1772)

Upptäck Encyclopédie — Diderot & d'Alemberts banbrytande franska uppslagsverk (1751–1772) som formade upplysningens idéer, vetenskap och teknik.

Encyclopédie, ou dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers (engelska: Encyclopedia, or a Systematic Dictionary of the Sciences, Arts, and Crafts) var ett allmänt uppslagsverk som publicerades i Frankrike mellan 1751 och 1772. Den fullständiga titeln var Encyclopédie, ou Dictionnaire raisonné des sciences, des arts et des métiers, par une société de gens de lettres, mis en ordre par M. Diderot de l'Académie des Sciences et Belles-Lettres de Prusse, et quant à la partie mathématique, par M. d'Alembert de l'Académie royale des Sciences de Paris, de celle de Prusse et de la Société royale de Londres.

Encyclopédie var den första encyklopedin som organiserade innehållet som ett kollektivt verk med bidrag från många olika författare och experter. Den var också pionjär när det gällde att inkludera tillämpad vetenskap och teknik sida vid sida med humaniora och filosofi. Trots sitt breda ämnesurval är Encyclopédie framför allt känd för att den representerar upplysningens idéer: förnuft, kritiskt tänkande, religiös tolerans och spridning av kunskap. Enligt Denis Diderot i artikeln "Encyclopédie" var Encyclopédies mål att "förändra människors sätt att tänka".

Ursprung och redaktion

Projektet började som en plan att översätta Ephraim Chambers Cyclopaedia (1728) till franska. Den parisiska bokförläggaren André Le Breton lät en engelsman, John Mills, ta hand om översättningen. När Mills inte fullföljde uppdraget och i februari 1745 annonserade Le Breton att verket fanns till salu, uppstod en uppmärksammad konflikt: Le Breton slog Mills med en käpp. Mills stämde Le Breton för misshandel, men Le Breton frikändes. Förläggaren anställde sedan matematikern Jean Paul de Gua de Malves som redaktör; han fick sparken i augusti 1747 och ersattes av Denis Diderot och Jean le Rond d'Alembert. Diderot kom därefter att fungera som huvudredaktör i ungefär 25 år och bar ett stort ansvar för verkets slutförande.

Omfattning, struktur och illustrationer

Arbetet gavs ut i flera volymer under en period på två decennier. Encyclopédie utkom i totalt 28 volymer: 17 volymer text och 11 folio-volymer med planscher (illustrationer). Volymerna innehöll tusentals uppslagsord och längre tematiska avsnitt som spände över naturvetenskap, filosofi, lag, industriella tekniker, hantverk och konst. Planscherna (les planches) var en viktig del av verket och illustrerade verkstäder, maskiner, verktyg och produktionsprocesser i detalj – något som gjorde verket unikt i sin samtid.

Bidragsgivare och innehåll

Encyclopédie samlade bidrag från ett stort antal intellektuella, forskare och praktiker. Bland de mest inflytelserika texterna finns d'Alemberts Discours préliminaire, som presenterar en syn på kunskapens enhet och betonar upplysningens ideal. Diderot själv skrev många artiklar, särskilt inom filosofi och religion, och flera andra samtida författare bidrog med uppsatser och faktakunskaper. Verkets styrka låg i kombinationen av teoretisk diskussion och konkret teknisk kunskap – både ren vetenskap och beskrivningar av hantverk och industri.

Censur, konflikter och publiceringsproblem

Trots sitt intellektuella genomslag mötte Encyclopédie kraftig opposition från religiösa och politiska myndigheter. Vissa volymer eller artiklar förbjöds temporärt, och redaktörer och förläggare tvingades ibland dölja eller omarbeta kontroversiellt material. Förläggarna hade också återkommande ekonomiska svårigheter och tvister dem emellan – en del av anledningarna till att publiceringen sträckte sig över så många år. Diderot stod flera gånger i förgrunden av debatter om yttrandefrihet och förnuftets roll i samhället.

Påverkan och arv

Encyclopédie fick stort inflytande under 1700-talet och framåt. Den bidrog till att sprida upplysningens idéer i Frankrike och i Europa, och formade hur kunskap organiserades i senare uppslagsverk. Verkets tonvikt på sekulär, kritisk och praktisk kunskap inspirerade både läsare och tänkare och bidrog indirekt till de idéer som låg bakom politiska förändringar senare i århundradet. Många senare encyklopedier, läroböcker och tekniska referensverk kan spåras i sin metodologiska linje tillbaka till Diderots och d'Alemberts projekt.

Efterspel och tillgänglighet idag

Efter fullbordandet publicerades Encyclopédie i olika utgåvor och samlingar, och materialet har sedan dess studerats, digitaliserats och återutgivits i många former. Idag finns stora delar av verket tillgängliga i digitala arkiv och i moderna historiska utgåvor, vilket gör det möjligt för forskare och allmänhet att följa både idéerna och de praktiska skildringarna av 1700-talets kunskap och teknik.

Encyclopédie är alltså inte bara ett historiskt uppslagsverk utan även en symbol för upplysningstidens strävan att samla, ordna och sprida mänsklig kunskap för att förändra samhällets sätt att tänka.

Frågor och svar

F: Vad är den fullständiga titeln på Encyclopédie?

F: Vem var den ursprungliga redaktören för Encyclopédie?

F: När meddelade Le Breton att arbetet med Encyclopédie var tillgängligt för försäljning?

Fråga: Varför slog Le Breton Mills med en käpp?

Fråga: Vem ersatte Gua De Malves som redaktör för Encyclopedie?

Fråga: Hur länge var Diderot redaktör?

F: Vad var Denis Diderots mål när han redigerade och publicerade denna encyklopedi?

Sök med bokstav