Upplysningens tidsålder

Upplysningens idéer

Upplysningens viktigaste idé var att alla människor kan resonera och tänka själva. På grund av detta bör människor inte automatiskt tro på vad en auktoritet säger. Människor behöver inte ens tro på vad kyrkorna lär ut eller vad prästerna säger. Detta var en mycket ny idé på den tiden.

En annan viktig idé var att ett samhälle är bäst när alla arbetar tillsammans för att skapa det. Även människor med mycket lite makt eller pengar bör ha samma rättigheter som de rika och mäktiga för att bidra till att skapa det samhälle de lever i. Adeln borde inte längre ha särskilda rättigheter eller privilegier.

Det var mycket nya idéer på den tiden. De var också farliga tankar för makthavarna. Många upplysningsfilosofer sattes i fängelse eller tvingades lämna sina hemländer.

Effekter

Många av USA:s grundare trodde på upplysningens idéer. Till exempel var idén om att regeringens uppgift är att gynna alla människor i ett land och inte bara makthavarna mycket viktig för dem. De gjorde denna idé om en regering "för folket" till en av de viktigaste delarna av den nya amerikanska konstitutionen och den nya amerikanska regering de skapade.

Upplysningens idéer var också viktiga för dem som kämpade i den franska revolutionen 1789.

I vissa länder tog kungar och drottningar till sig en del av upplysningens idéer och ändrade sina regeringar. De behöll dock fortfarande makten för sig själva. Dessa kungar och drottningar kallades "upplysta despoter". Exempel på detta är Katarina den stora i Ryssland, Fredrik den stora i Preussen och Gustav III i Sverige.

Under upplysningstiden, när fler och fler människor började använda sig av förnuftet, började en del av dem inte hålla med om att Gud har skapat världen. Detta ledde till konflikter - och senare till krig.

Många av de idéer som är viktiga idag skapades under upplysningstiden. Exempel på dessa idéer är:

• Frihet, demokrati och förnuft borde vara det viktigaste i ett samhälle.
• Alla i ett samhälle bör ha samma rättigheter. Varje regering bör ha ett kontrakt som lovar att människor ska ha dessa rättigheter.
• Människor bör lösa problem med hjälp av rationalism och vetenskaplig metod i stället för att söka svar i religionen.
• Författare och filosofer skulle vara fria att söka sanningen, även om de inte höll med makthavarna, t.ex. aristokratin, om deras idéer.
• Ingen ska vara tvungen att följa en viss religion. Det bör råda religionsfrihet och människor bör acceptera andra som följer olika religioner.

Upplysningens idéer om att tänka med förnuft, att ha personlig frihet och att inte behöva följa den katolska kyrkan var viktiga för att skapa kapitalism och socialism.

Viktiga personer från upplysningstiden

Viktiga personer under upplysningen kom från många olika länder och delade idéer på många olika sätt. Några av de mest kända personerna inom upplysningen, ordnade efter hemland, är följande:

Engelska

• John Locke (1632-1704): En engelsk filosof som är känd som den moderna empirismens och liberalismens fader. Hans idéer var mycket viktiga för Thomas Jefferson och grundlagsfäderna när de skrev Förenta staternas självständighetsförklaring. Lockes idéer om människors rätt till "liv, frihet och strävan efter lycka" var särskilt viktiga och återfinns i självständighetsförklaringen.
• Thomas Paine (1737-1809): Författare, deist, radikal republikan och polemiker. Han är mest känd för att ha skrivit pamfletten Common Sense, där det stod att England inte borde tillåtas kontrollera kolonierna i Amerika. Paine skrev också The Age of Reason, en kritik av Bibeln, och The Rights of Man, som försvarade den franska revolutionen.

Franska

• Voltaire (född François-Marie Arouet) (1694-1778): Filosof, författare, dramatiker och deist. Han argumenterade med den katolska kyrkan och den franska regeringen. På grund av detta sattes han i fängelse och förvisades från Frankrike. Han skrev många olika böcker om filosofi, pjäser och historier. Hans idéer var viktiga för den franska revolutionen. Många människor ansåg att 1700-talet var le siècle de Voltaire ("Voltaires århundrade").
• Jean-Jacques Rousseau (1712-1778): En schweizisk född fransk filosof, författare och lärare. Hans kritik av den franska staten var en av de mest kraftfulla under hans tid. I sin bok Emile, eller Om utbildning, skrev han om många av sina åsikter om utbildning. Han är också en figur inom motupplysningen.
• Baron de Montesquieu (1689-1755): En politisk tänkare. Han är känd för sina skrifter om maktdelning. I dag är denna idé mycket vanlig och ingår i många konstitutioner över hela världen.
• Denis Diderot (1713-1784): Han skrev Encyclopédie, som innehöll 28 olika böcker. I dessa böcker skrev han om alla olika typer av lärande.

Amerikansk

• Thomas Jefferson (1743-1826): Statsman, politisk filosof och deist. Han var patriot och kämpade mot England under den amerikanska revolutionen. Han hjälpte till att skriva Förenta staternas självständighetsförklaring (1776) och Förenta staternas konstitution (1787).
• Benjamin Franklin (1706-1790): Statsman, författare, vetenskapsman och poet. Han var också en patriot under den amerikanska revolutionen och hjälpte till att skriva självständighetsförklaringen och konstitutionen. Franklin var den första personen som förstod blixten och arbetade som tjänsteman i Philadelphia.

Tyska

• Immanuel Kant (1724-1804): En preussisk (tysk) filosof, författare och fysiker. Han var en av de viktigaste personerna inom den tyska upplysningen. Mellan 1781 och 1790 skrev Kant tre viktiga böcker i filosofins historia: Kritik av det rena förnuftet, Kritik av det praktiska förnuftet och Kritik av omdömet.
• Gottfried Leibniz (1646-1716): En filosof och matematiker som skapade kalkyl. Han var en annan ledare för den tyska upplysningen.
• Christian Wolff (1679-1754): En filosof som fortsatte Leibniz' arbete.

Skotska

• David Hume (1711-1776): En skotsk historiker, filosof och ekonom. Hans idéer var viktiga för Immanuel Kant och Adam Smith.
• Adam Smith (1723-1790): Ekonom och filosof. Han skrev The Wealth of Nations (Nationernas rikedom). I denna berömda bok hävdade han att rikedom inte var pengar utan att den i stället kom från kapital och arbete. Han anses ibland ha skapat den ekonomiska laissez-faire-teorin. Hans böcker medförde många förändringar i västvärlden.

Svenska

• Emanuel Swedenborg (1688-1772): Naturfilosof och teolog som försökte ta reda på hur själen fungerade i kroppen.