Endoskopi: definition, metoder, förberedelser och risker

Endoskopi innebär att man tittar in i kroppen. Detta innebär ofta att man av medicinska skäl tittar in i kroppen med ett endoskop.

Ett endoskop är ett medicinskt instrument som är gjort för att se delar inuti patientens kropp. Detta har fördelen att observationer och vissa operationer kan göras utan att kroppen behöver öppnas. Oavsett vilka försiktighetsåtgärder som vidtas är en öppen kroppsdel alltid i riskzonen för infektion.

Endoskopet har ett långt rör som går in i patientens kropp och en liten kamera eller lins som är fäst på rörets framsida. Det förs vanligtvis in i patientens näsa, mun eller anus så att kirurgerna kan se vad som händer. Vid behov kan olika åtgärder vidtas.

Vanliga metoder och vad de undersöker

• Övre endoskopi (gastroskopi, gastroskop): undersöker matstrupe, magsäck och övre delen av tunntarmen.
• Koloskopi (colonoskpi): undersöker hela eller delar av tjocktarmen och ändtarmen.
• Rektoskopi/proktoskopi: kortare instrument för ändtarm och nedre rektum.
• Bronkoskopi: undersöker luftvägar och bronker.
• Cystoskopi: för urinblåsa och urinrör.
• Artroskopi: för ledundersökningar (till exempel knä).
• Endoskopisk ultraljud (EUS): kombinerar endoskopi med ultraljud för djupare avbildning.

Vad kan göras under en endoskopi?

Förutom att observera kan man ofta göra mindre ingrepp utan öppningsoperation, till exempel:

• ta biopsier (vävnadsprov) för analys,
• ta bort polyper,
• stoppa blödningar,
• vidga förträngningar (dilation),
• sätta in stentar eller ta bort främmande föremål.

Förberedelser inför undersökningen

• Fasta: Vid övre endoskopi rekommenderas vanligen fasta (ofta 6–8 timmar) för att minska risk för aspiration.
• Tarmrensning: Inför koloskopi behöver man följa ett särskilt tarmrensningsschema med laxermedel och klar vätska enligt mottagningens instruktioner.
• Läkemedel: Informera om blodförtunnande läkemedel, diabetesmedicin, eller andra viktiga mediciner. Ibland behöver vissa mediciner pausas.
• Allergier och tidigare reaktioner: Berätta om allergier mot läkemedel eller tidigare problem med sedering.
• Transport: Efter sedering behöver du oftast någon som kan följa dig hem eftersom du kan vara påverkad.
• Samtycke: Du får information och skriver under en samtyckesblankett innan ingreppet.

Hur går en endoskopi till?

Vanligtvis förs ett flexibelt endoskop in försiktigt via mun, näsa, anus eller ett operationssår. Endoskopet har en ljuskälla och kamera som återger bild på skärm. Beroende på behov kan läkaren använda verktyg genom endoskopets arbetskanal för att ta prov, avlägsna polyper eller stoppa blödning.

Sedering eller lokalbedövning kan ges för att minska obehag: vid övre endoskopier används ibland slemlösande/bedövande spray i halsen och lugnande medel intravenöst, medan vissa ingrepp utförs i narkos beroende på omfattning.

Risker och biverkningar

Endoskopi är generellt säker, men som vid alla medicinska ingrepp finns risker:

• Perforation: Ett litet hål i tarm eller annat organ är en allvarlig men ovanlig komplikation (frekvens varierar med typ av endoskopi).
• Blödning: Speciellt efter biopsi eller polypektomi. Oftast hanterbart men kan kräva ytterligare åtgärder.
• Infektion: Förekommer sällan — god rengöring och desinfektion av instrument minskar risken; engångs-endoskop används ibland.
• Reaktion på sedering/narkos: illamående, blodtrycksfall eller i sällsynta fall allvarliga reaktioner.
• Aspiration: om maginnehåll kommer ner i luftvägarna vid otillräcklig fasta.
• Lokal irritation: sår i munnen, ont i halsen efter övre endoskopi eller gasbesvär efter koloskopi.

Instruktioner om när du ska kontakta vården: hög feber, kraftig buksmärta, kraftig blödning från tarm eller luftvägar, andningssvårigheter eller medvetslöshet.

Efter undersökningen

• Du får vila tills sederingen gått ur. Vanliga biverkningar är trötthet och koncentrationssvårigheter under dagen.
• Undvik att köra bil eller fatta viktiga beslut samma dag om du fått lugnande medel.
• Små mängder gas eller lätt obehag i magen är vanligt efter koloskopi; halsont är vanligt efter övre endoskopi.
• Resultat: Vissa fynd kan rapporteras direkt, annat (t.ex. biopsisvar) kommer senare via din vårdgivare.

Kvalitet och modern teknik

Moderna endoskop använder högupplöst video, bildförstärkande tekniker (t.ex. NBI eller kromoskopi) och kombinationer med ultraljud för bättre diagnostik. Rengöring och sterilisering mellan patienterna är centralt för att förebygga infektion, och utvecklingen av engångsverktyg minskar vissa risker ytterligare.

Om du har specifika frågor om en planerad endoskopi — t.ex. hur du ska förbereda dig, risker med dina mediciner eller vad som händer vid fynd — kontakta den mottagning eller läkare som remitterat dig för detaljerad och personanpassad information.