Livmodern: anatomi, funktion, menstruation och graviditet
Utforska livmodern: anatomi, funktion, menstruationscykel och graviditet — allt om slemhinna, äggfäste och kroppens förändringar.
Livmodern är en central del av kvinnokroppens reproduktiva system. Det är ett päronformat organ inne i kroppen som i vila hos en vuxen kvinna i genomsnitt väger omkring 70 gram, men storlek och vikt varierar med ålder, antal graviditeter och hormonell status. Den ligger bakom blåsan och framför ändtarmen. Livmodern är den plats där ett befruktat ägg kan fästa och utvecklas till ett barn under graviditeten.
Anatomi
Livmodern består av flera delar och lager:
- Fundus – den övre, runda delen.
- Corpus (kroppen) – den största delen där livmoderslemhinnan finns.
- Isthmus – den trängre övergången ner mot livmoderhalsen.
- Livmoderhalsen (cervix) – mynningen mot slidan som öppnar och stängs vid menstruation och förlossning.
Livmoderväggen består av tre lager: perimetrium (yttre skikt/serosa), myometrium (kraftig muskelvävnad som ger kontraktioner) och det innersta skiktet livmoderslemhinnan (endometrium).
Funktion
Huvudfunktionerna för livmodern är att ta emot ett befruktat ägg, ge näring åt och skydda det utvecklande fostret under graviditeten samt att bidra till förlossningen genom rytmiska muskelkontraktioner. Hormoner – främst östrogen och progesteron – reglerar livmoderns struktur och funktion. Myometriet drar ihop sig vid orgasm och vid förlossning; hormonet oxytocin förstärker dessa sammandragningar under förlossningen.
Menstruation och menscykeln
Under menstruationscykeln påverkar hormonerna slemhinnan: östrogen gör att livmoderslemhinnan blir tjockare och rik på blod och vätska för att skapa en lämplig miljö för ett befruktat ägg. Om inget ägg blir befruktat stöts delar av denna slemhinna ut som det månatliga blodflödet (menstruation). Cykeln är ofta omkring 28 dagar men kan variera mellan individer och över tiden. Flera hormoner från äggstockarna och hypofysen, bland annat FSH och LH, styr ägglossning och slemhinnans förändringar.
Graviditet och implantation
Ett befruktat ägg transporteras genom äggledaren och in i livmodern, där det normalt fäster vid livmoderslemhinnan. När embryot implanteras börjar moderkakan bildas och livmodern växer kraftigt för att rymma fostret. Under graviditeten förändras både muskellagret och blodförsörjningen drastiskt för att stödja fostrets utveckling. Vid normal graviditet sker förlossningen genom att livmoderns muskler drar ihop sig och livmoderhalsen vidgas.
Vanliga tillstånd och när söka vård
Flera tillstånd kan påverka livmodern och menstruationen, till exempel:
- Myom (fibroider) – godartade muskelknutor som kan ge tyngdkänsla eller blödningsrubbningar.
- Endometrios – livmoderslemhinna som växer utanför livmodern och kan orsaka kraftiga smärtor och nedsatt fertilitet.
- Adenomyos – när livmoderslemhinna tränger in i muskelväggen och ger smärta och rikliga blödningar.
- Prolaps – framfall av livmodern hos vissa kvinnor, särskilt efter förlossningar eller med åldrande bindväv.
- Ektopisk graviditet – när ett befruktat ägg fäster utanför livmodern (ofta i äggledaren); detta är ett akut medicinskt tillstånd.
Sök vård vid mycket kraftiga blödningar, plötsliga eller svåra buksmärtor, tecken på infektion (feber, illaluktande flytningar) eller om du misstänker graviditet utanför livmodern.
Utredning och förebyggande
Läkare kan undersöka livmodern med gynekologisk undersökning, ultraljud, provtagning (till exempel cellprov eller HPV-test) och ibland hysteroskopi eller laparoskopi. Regelbundna gynekologiska kontroller och screening för livmoderhalscancer är viktiga delar av preventiv vård. Vid besvär finns flera behandlingsalternativ, från läkemedel och hormonbehandling till kirurgiska ingrepp beroende på åkommans art och svårighetsgrad.
Sammanfattningsvis: Livmodern är ett hormonstyrt och dynamiskt organ med central roll för menstruation, fertilitet och graviditet. Storlek, vikt och funktion kan variera mellan individer och över livet, och många tillstånd kan påverka dess hälsa — därför är uppmärksamhet på förändringar och kontakt med vården viktig.
Tvärsnitt av människans livmoder.
Anatomi
Livmodern är en del av det kvinnliga reproduktionssystemet. Andra strukturer och organ som ingår i reproduktionssystemet är slidan, äggstockarna och äggledarna.
Livmodern består av fyra huvuddelar. Fundus är den övre delen av livmodern. Den har en rundad form. En annan del av livmodern är kroppen. De uterotubala vinklarna är de delar som är anslutna till äggledarna. Den nedre delen av livmodern är livmoderhalsen. Livmodern har tre lager. Det yttre lagret kallas perimetrium. Det är ett tunt lager som omger livmoderns utsida. Perimetriet består av vävnad som är gjord av epitelceller. Det mellersta lagret är myometrium. Större delen av livmodern består av myometrium. Skiktet på insidan är endometriet. Endometriet består av sekretoriska, cilierade och basala celler. Livmodern ligger inte på samma plats för alla kvinnor. Den lutar framåt hos de flesta kvinnor. Andra kvinnor har en livmoder som lutar uppåt eller bakåt.
Livmodern försörjs av blodkärl. Blodet transporteras till livmodern genom artärer. De stora artärerna är de inre iliakala artärerna. De stora artärerna förgrenar sig i mindre artärer som kallas äggstocksartären och livmoderartären. De mindre artärerna ger blod till alla lager i livmodern. Blodet återvänder till hjärtat och lungorna genom venerna.
Livmodern hålls på plats av ligament. Dessa är främre, bakre, laterala, uterosakrala och runda ligament. Livmoderns läge kan variera beroende på blåsans innehåll.
Livmodern förändras under en kvinnas liv. Den är inaktiv under barndomen och ålderdomen. Under den tid då en kvinna eller flicka kan få ett barn är det ett mycket aktivt organ. Det gör många saker. Det är där menstruationen börjar, det är platsen där den befruktade äggstocken fäster, det är platsen där barnet växer, det är den starka muskel som trycker ut barnet vid födseln.
Tumörer
Cancer kan uppstå i livmodern. Men det är inte vanligt. Det finns två typer av livmodercancer. Dessa är endometriecancer och livmodersarkom. Endometriecancer kan växa från celler som fodrar livmodern. Uterussarkom är en sällsynt cancer som växer från celler i livmoderns glatta muskler. Det kan växa andra tumörer i livmodern som inte är cancer. En av dessa är en livmoderfibroid.
Onormal livmoder
En flicka kan födas med en livmoder som inte är normal. När en kvinna har en livmoder som inte är normal kan hon också ha andra organ som inte är normala. Hon kanske inte vet detta förrän hon vill ha barn. Det kan vara svårt att få ett barn. Om en kvinna har en livmoder som inte är normal kanske hon inte kan få barn. Många gånger kan livmodern korrigeras genom operation.
Livmodern växer under graviditeten
Graviditet
Livmodern förändras under graviditeten. Den växer med barnet. Det finns också vätska och moderkakan inuti. Den börjar liten men blir väldigt stor. Den kan rymma så mycket som fem till tjugo liter. Livmodern består av glatt muskulatur som kallas myometrium. Cellerna i myometrium växer under graviditeten. Stark fibrös vävnad växer på utsidan av livmodern. Myometriet växer först men blir tunnare i slutet av graviditeten. En läkare eller sjuksköterska kan känna barnet genom den tunna livmodern.
Livmoderframfall
Livmodern kan flyttas ner och ses genom slidan. Detta kan hända efter att en kvinna har fött barn. Äldre kvinnor har detta problem mer än yngre kvinnor. Andra saker som gör att kvinnor får livmodern att sjunka ner:
- Att bli äldre
- En lägre mängd östrogen efter klimakteriet
- Övervikt
- Hosta mycket
- En tumör
- Att trycka för hårt för att få en avföring
- Svaga bäckenmuskler
Kirurgi
Livmodern avlägsnas genom operation av många skäl. Att ta bort livmodern kallas hysterektomi. Operation för att ta bort livmodern kan behöva göras efter att man har fått barn. Detta beror på att kvinnan kan blöda kraftigt. Livmodern kan behöva tas bort eftersom det växer cancer i den.
Andra djur
En livmoder finns när ett djur föder en levande avkomma. Därför har alla däggdjur en livmoder utom monotremes. Människor är dock nästan ensamma om att ha en enda livmoder. Det andra däggdjuret som har en enda livmoder är schimpansen, vår närmaste levande släkting. Andra däggdjur har antingen helt skilda livmoderslemhinnor eller livmoderslemhinnor som är sammanfogade på en del av sin längd.
Djur som lägger ägg har en äggledare, och det finns en hel del reptiler som är viviparösa eller ovoviviparösa.
- Nötkreatur har två livmoder.
- Hästens livmoder består av två korta livmoderhorn. Hästens livmoder påverkas av hormoner. Hästar kan få en infektion i livmodern. Hästen kan också utveckla cystor i livmodern. Hos en äldre hästhona kan det finnas ärrbildning i livmodern efter att de har fött sitt barn. Skador på livmodern hos hästen kan göra att den inte kan föda barn.
- Livmodern hos en tik har två livmoderhorn.
- Honkatten har två livmoder som går ihop med en livmoderhals. Marsupialer har två livmoder som är anslutna till separata vaginor.
Frågor och svar
F: Vad är livmodern?
S: Livmodern är ett päronformat organ inuti kvinnokroppen och är en del av det reproduktiva systemet.
F: Vad händer i livmodern under graviditeten?
S: Livmodern är den plats där barnet växer under de nio månader som graviditeten pågår.
F: Var är livmodern placerad i kvinnokroppen?
S: Livmodern är placerad bakom urinblåsan och framför ändtarmen.
F: Hur mycket väger livmodern?
S: Livmodern väger cirka 70 gram.
F: Vad är livmoderslemhinnan?
S: Livmoderslemhinnan är den vävnad som klär livmodern.
F: Vilken funktion har livmoderslemhinnan i livmodern?
S: Livmoderslemhinnan görs tjock med blod och vätska av ett hormon som kallas östrogen, vilket ger det växande barnet vad det behöver för att växa.
F: Vad händer med livmoderslemhinnan varje månad?
S: Livmoderslemhinnan lämnar livmodern i samband med det månatliga blodflödet, även kallat menstruation, och bildas sedan på nytt var 28:e dag eller ett annat antal dagar för varje kvinna.
Sök