I matematiken säger man att två objekt är lika när de är exakt samma i alla avseenden som är relevanta för sammanhanget. Det skrivs vanligen med likhetstecknet =, och uttalandet "x = y" betyder att x och y har samma värde eller samma egenskaper i den givna betydelsen. Likhet beskriver ett binärt förhållande som ofta kallas jämlikhet.

Grundläggande egenskaper

Räknar man likhet som ett formellt förhållande i matematiken har det flera viktiga egenskaper:

  • Reflexivitet: För varje objekt a gäller a = a.
  • Symmetri: Om a = b så gäller också b = a.
  • Transitivitets: Om a = b och b = c så följer a = c.
  • Substitutionsprincipen (Leibniz): Om a = b så kan man ersätta a med b i alla uttryck utan att sanningsvärdet förändras — i de flesta matematiska kontexter är detta avgörande.

Ekvivalensrelationer

Begreppet ekvivalensrelation är en mer generell konstruktion: en relation som är reflexiv, symmetrisk och transitiv. När två objekt står i en sådan relation säger man att de är ekvivalenta. Ekvivalens skrivs ofta med tecken som ∼ {\displaystyle \sim }{\displaystyle \sim } eller med symboler som {\displaystyle \equiv }.

Ett konkret exempel är kongruens modulo n: man skriver ofta a ≡ b (mod n) när a − b är delbart med n. Ekvivalensrelationer delar upp mängder i ekvivalensklasser och ger upphov till kvotmängder (mängden av alla sådana klasser).

Ekvationer och ojämlikheter

Ett påstående om att två uttryck anger samma värde kallas en ekvation (eller en likhet). Exempel: 2x + 3 = 7. Ett påstående som säger att ett uttryck är större eller mindre än ett annat kallas en ojämlikhet (inequality), till exempel x > 0 eller a ≤ b.

Likhet i geometri

I geometrin använder man ofta termerna kongruens och likhet med något annan innebörd än i aritmetik. Två geometriska objekt är kongruenta om den ena kan flyttas (translatering), roteras eller speglas så att den sammanfaller exakt med den andra — inga skalningar får göras. Kongruens skrivs ofta med symbolen ≅ {\displaystyle \cong } {\displaystyle \cong }.

Om man däremot tillåter skalning (förstoring eller förminskning) talar man om likformighet eller similarity. Symbolen ∼ {\displaystyle \sim } {\displaystyle \sim } används ibland för att ange likhet i form eller proportion.

Logik och formell betydelse

I matematisk logik betraktas likhet som ett predikat eller en relation. Två uttryck är logiskt ekvivalenta när varje sats som är sann för det ena också är sann för det andra. Detta är en starkare och mer strukturerad tolkning än vardaglig likhet, och i vissa logiska kontexter (t.ex. intensional logik) gäller inte alltid substitutionsprincipen utan vidare — man måste vara försiktig i uttryck där betydelsen eller sammanhanget förändras vid ersättning.

Likhet i datavetenskap och programmering

I datavetenskap förekommer flera olika begrepp för likhet:

  • Skillnad mellan tilldelning och jämförelse: i många språk används = för tilldelning och något som == för likhetskontroll; i andra används := för tilldelning (eller för att markera en definition).
  • Skillnad mellan identitet (referenslikhet) och värdelikhet: i objektorienterade språk kan a == b kontrollera om två variabler pekar på samma objekt (referens), medan en metod som i Java heter equals jämför objekten strukturellt eller efter deras innehåll.
  • Exempel från vanliga språk: i Python finns operatorn is som testar identitet (samma objekt), medan == testar värdelikhet. I JavaScript finns både == (med typkonvertering) och === (strikt likhet utan typkonvertering).

Exempel på ekvivalens i matematik

  • Heltalskongruens: a ≡ b (mod n) — två heltal är ekvivalenta om deras differens är delbar med n.
  • Likhet av mängder: A = B om och bara om varje element i A också finns i B och vice versa.
  • Isomorfism i algebra: två algebraiska strukturer kan vara isomorfa (samma struktur upp till omkodning) men inte bokstavligen lika — då talar man ofta om en ekvivalensrelation (isomorfiklasser) snarare än identisk likhet.

Jämlikhet i samhällsvetenskap

I samhällsvetenskapen används begreppet "lika" i mer vardaglig och normativ mening. Två personer betraktas som jämlika om många samma egenskaper eller rättigheter gäller för dem — till exempel samma utbildning, ekonomiska resurser eller social status. En person som är likvärdig med en annan kan kallas en jämlike. Här handlar det ofta om normer, rättvisa och jämställdhet snarare än strikt matematisk identitet.

Notation och vanliga symboler

  • = : likhet (ekvivalens i stark bemärkelse, identitet)
  • ≡ : ibland används för kongruens eller definierad ekvivalens (t.ex. modulärkongruens)
  • ∼ : används ofta för allmän ekvivalens eller asymptotisk likhet
  • ≅ : kongruens i geometri (samma form utan skalning)
  • ≈ : ungefär lika, approximation
  • ==, ===, is, equals() : varianter av likhetskontroll i olika programspråk
  • := eller ≔ : används ofta för att ange en definition eller tilldelning

Sammanfattningsvis är likhet i matematiken ett precist, ofta substituerbart förhållande med tydliga egenskaper, medan ekvivalens är en bredare term för relationer som grupperar objekt enligt någon gemensam egenskap. I andra fält — geometri, logik, datavetenskap eller samhällsvetenskap — anpassas begreppen efter vad som är relevant i just det ämnet.