Vad är en näringskedja? Definition, exempel och funktion
Lär dig vad en näringskedja är: definition, exempel och funktion — hur energi överförs från solen till producenter, konsumenter och nedbrytare i ett ekosystem.
En näringskedja visar hur olika organismer i en viss miljö och/eller livsmiljö lever av varandra. Växter befinner sig längst ner i en näringskedja eftersom de är producenter som framställer sin föda genom en process som kallas fotosyntes. Organismer som kan skapa sin egen mat kallas producenter. Konsumenter är djur som äter producenter eller andra djur. Det djur som äter producenten kallas primärkonsument (vanligtvis växtätare). Det djur som äter primärkonsumenten kallas sekundärkonsument, och därefter kommer tertiärkonsument och så vidare. Vid varje steg minskar mängden användbar energi eftersom en del förbrukas i form av rörelse, värme och andra biologiska processer. Pilarnas riktning mellan organismerna i en näringskedja visar energi- och stofflödet — alltså vem som äter vad.
En näringskedja representerar också en serie händelser där näring och energi överförs från en organism i ett ekosystem till en annan. Näringskedjor visar hur energi överförs från solen till producenter, från producenter till konsumenter och slutligen till nedbrytare som t.ex. svampar. Nedbrytare bryter ner dött material och frigör näringsämnen tillbaka till marken eller vattnet, vilket gör att kretsloppet fortsätter.
I varje ekosystem finns det många näringskedjor som överlappar varandra. Olika näringskedjor kan innehålla vissa av samma organismer. Flera konsumenter kan äta samma typ av växt eller djur som föda. När detta händer bildar kedjorna tillsammans en näringsväv. En livsmedelsväv visar hur livsmedelskedjorna hänger samman i ett ekosystem och hur kretsloppen balanserar mellan en jämvikt och en annan.
Vad ingår i en näringskedja?
- Producenter: Organismer som tillverkar sin egen energi, främst genom fotosyntes (t.ex. växter och alger).
- Primärkonsumenter: Växtätare som äter producenter (t.ex. kanin, växtätande insekter).
- Sekundär- och tertiärkonsumenter: Rovdjur eller allätare som äter andra djur (t.ex. rävar, rovfiskar).
- Toppkonsument: Den art högst upp i kedjan som normalt inte har några naturliga fiender.
- Nedbrytare: Organismer som bryter ner dött material och återför näringsämnen till ekosystemet (t.ex. bakterier, svampar).
Näringspyramid och energiförlust
När man ritar en näringskedja som en pyramid syns ofta att biomassa och tillgänglig energi minskar ju högre upp i näringskedjan man kommer. En tumregel är att ungefär 90 % av energin förloras mellan trofiska nivåer (så kallad "10-procentregeln"), vilket innebär att bara en liten del av energin i växterna överförs till primärkonsumenterna, och ännu mindre når toppkonsumenten. Denna energiförlust begränsar hur långa näringskedjor kan bli.
Exempel på näringskedjor
- Gräs → Kanin → Räv
- Fytoplankton → Zooplankton → Småfisk → Storfisk → Säl
- Träd → Insekt → Fågel → Uggla
Varför är näringskedjor viktiga?
- De visar beroendeförhållanden mellan arter och hur energi flödar i ett ekosystem.
- De förklarar hur näringsämnen cirkulerar och hur ekosystemets produktivitet upprätthålls.
- Kunskap om näringskedjor hjälper oss förstå konsekvenser av artbortfall, överbetning eller fisketryck.
Störningar och mänsklig påverkan
Mänskliga aktiviteter som habitatförlust, överfiske, föroreningar och införsel av invasiva arter kan rubba näringskedjor. Ett tydligt exempel är bioackumulering: miljögifter som kvicksilver eller vissa bekämpningsmedel koncentreras och blir farligare ju högre upp i näringskedjan man kommer. Att skydda habitat och bevara arter på olika trofiska nivåer är därför viktigt för ett stabilt ekosystem.
Hur studeras näringskedjor?
Fältobservationer, analys av maginnehåll, kamerafällor och moderna metoder som stabila isotoper hjälper forskare att kartlägga vem som äter vem och hur energi rör sig i naturen. Att förstå både enkla näringskedjor och komplexa näringsvävar ger värdefull information för bevarande och hållbar brukning av naturresurser.
Arktiskt näringsväv som består av ett antal näringskedjor.
Frågor och svar
F: Vad är en livsmedelskedja?
A: En näringskedja är en representation av matförhållandet mellan olika organismer i en viss miljö eller livsmiljö.
F: Vilken roll spelar växter i en näringskedja?
S: Växter befinner sig längst ner i näringskedjan eftersom de är producenter som tillverkar sin egen mat genom fotosyntes.
Fråga: Vilka är konsumenter i en näringskedja?
Svar: Konsumenter är djur som äter antingen produkter från producenter eller andra djur.
F: Hur rör sig energin genom en näringskedja?
Svar: Energin rör sig från solen till producenter, från producenter till konsumenter och från konsumenter till nedbrytare, t.ex. svampar, i en serie händelser och konsumtion.
Fråga: Vad händer när flera konsumenter äter samma sorts växt eller djur som föda?
S: När detta sker bildas en så kallad näringsväv, som är ett sammankopplat nätverk av flera överlappande näringskedjor.
F: Hur är djur beroende av andra organismer för att överleva?
S: Djur är beroende av andra organismer för sin överlevnad genom att de får energi och näringsämnen från dem genom att äta dem inom ramen för en näringskedja eller ett nät.
F: Vad är ett exempel på en organism som finns i många olika typer av ekosystem?
S: Svampar finns i många olika typer av ekosystem och kan fungera både som producenter och konsumenter beroende på arttyp.
Sök