Foraminifera: små havsorganismer med skal och viktig roll i biostratigrafi

Foraminifera (foramer): mikroskopiska havsorganismer med kalkskal, viktiga för biostratigrafi och fossilindex—avgörande för att datera havsstrata och förstå paleoklimat.

Foraminifera, eller foramer som de kallas, är en mångsidig och utbredd grupp av små encelliga rhizariska eukaryoter. De är i huvudsak marina, men några få lever i sötvatten och på fuktiga landområden. I havet förekommer foramer både i plankton (pelagiska) och i djupare vatten (bentos). De flesta har ett yttre skal, ett så kallat test, vanligen byggt av kalciumkarbonat (CaCO ₃), men det finns även former med organiska eller agglutinerade (dvs. hopklistrade) tester.

Utseende och cellstruktur

Foramer kan vara allt från enkla envåningsorganismer till komplexa flerkammiga strukturer. Många moderna former bygger upp sitt test genom att lägga till nya kammare under livet. Testens material och form varierar starkt: medan vissa har tätt kalkskal finns andra med tester som är uppbyggda av partiklar från omgivningen (agglutinerade) eller helt organiska tester. Storleksmässigt sträcker sig foraminiferan från omkring 100 µm upp till flera centimeter hos några få arter.

Som en amöba rör foramer sig och fångar byten med hjälp av sina pseudopodier — ofta mycket finförgrenade så kallade reticulopodier — som bildar nätverk utanför testet. Dessa används för att fånga och äta bakterier, små kiselalger och andra mikroorganismer. Många arter har dessutom endosymbionter av alger, vilket kan ge dem extra näring genom fotosyntes. Vissa är idioplastiska och behåller de inälvda kloroplasterna från de alger de ätit för att fortsätta utnyttja deras fotosyntetiska förmåga.

Livscykel och förökning

Foraminifera visar ofta komplexa livscykler med både sexuell och asexuell förökning. Många arter växlar mellan generationer där en gametofytisk (sexuell) och en sporofytisk (asexuell) fas alternerar. Vid sexuell förökning bildas flagellerade gameter som förenas, medan asexuell fortplantning kan ske genom delning eller sporliknande processer. Denna växling bidrar till både snabb populationsökning och genetisk variation.

Ekologi och utbredning

Foraminiferor lever i nästan alla marina miljöer: från ytskiktets ljusa, varma vatten där pelagiska arter lever, till djuphavets mörka bottnar där bentiska arter finns. Vissa bentiska foraminiferor bildar stora mängder sediment vid kontinentalhyllans sluttningar och djuphavssänkor — det som kallas föraminiferalt slam eller "foraminiferal ooze". De är viktiga i näringsvävar som konsumenter av mikroalger och bakterier och fungerar också som föda för större organismer.

Betydelse i paleontologi och geologi

Foramer är särskilt användbara inom paleontologi för att datera och korrelera sedimentlager. Den detaljerade registreringen av foramer från djuphavsborrningsprojekt utgör grunden för ett fossilindex för geologiska perioder eller stadier. Detta kallas biostratigrafi och bygger på att olika foraminiferarter uppträder och försvinner i bestämda tidsintervall. Fossil av foraminiferor finns långt tillbaka i geologisk tid och ger hög upplösning vid åldersbestämning av sediment.

Utöver biostratigrafi används foraminiferor som miljö- och klimatindikatorer. Kemi i deras kalkskal — exempelvis förhållanden mellan syreisotoper (δ18O) och kolisotoper (δ13C), samt elementkvoter som Mg/Ca — används för att rekonstruera forntida havstemperaturer, havsnivåer och cirkulationsmönster. Förändringar i artsammansättningen kan också indikera förändringar i näringsstatus, syrehalter eller temperatur i havet.

Foramer under karbonatkompensationsdjupet

Djuphavsforam från Marianergraven och andra mycket djupa sediment lever under karbonatkompensationsdjupet (CCD), det skikt i havet där allt CaCO₃ löser upp sig snabbare än det ackumuleras. Under sådana förhållanden har vissa arter utvecklat organiska tester istället för kalciumkarbonat. Detta visar att testet har central betydelse för organismens överlevnad — inte bara som ett skal utan även som skydd mot mikroäggare och för att stödja organismens fysiologi i en utmanande miljö.

Användningsområden och nutida hot

• Biostratigrafi och borehålsdatering: Foraminiferor används för att datera sediment i både marin forskning och oljeprospektering.
• Klimaarkiv: Deras skal sparas i sediment och ger information om tidigare klimat och havskemi.
• Miljöövervakning: Skiftningar i foraminiferfaunan kan varna för syrebrist, försurning eller övergödning.

Samtidigt hotas kalkbildande foramer av havsförsurning, som försämrar förmågan att bilda CaCO₃-skal. Förändrade temperaturer och syrehalter påverkar också deras distribution och överlevnad, vilket i sin tur kan påverka de ekosystemtjänster de bistår med.

Sammanfattning

Foraminiferor är små men biologiskt och geologiskt viktiga organismer. Deras varierade tester, komplexa livscykler och känslighet för miljöförändringar gör dem ovärderliga både för att förstå nutida marina ekosystem och för att rekonstruera jordens geologiska och klimatologiska historia. Genom studier av både levande foramer och deras fossila lämningar får forskare detaljerad kunskap om havets förändringar över miljoner år.

Frågor och svar

F: Vad är foramer?

F: Var lever foramer?

F: Vad är deras skal gjort av?

F: Hur fångar de föda?

Fråga: Vad är idioplasticitet?

F: Hur används foramer inom paleontologin?

F: Hur har vissa djuphavsforam-arter anpassat sig för att överleva under karbonatkompensationsdjupet?

Sök med bokstav