Pälssälar (Otariidae): arter, utbredning och kännetecken
Upptäck pälssälar (Otariidae): arter, utbredning och kännetecken. Fakta, arterlistor, livsmiljöer och identifieringstips för Arctocephalus & Callorhinus.
Pälssälar är en av nio arter av finnar i familjen Otariidae. En art, den nordliga pälssälen (Callorhinus ursinus), lever i norra Stilla havet, medan åtta arter i släktet Arctocephalus främst finns på södra halvklotet. Därför utgör de inte en enda taxonomisk enhet.
Arter och taxonomi
Begreppet "pälssälar" används ofta för flera arter som kännetecknas av tät underpäls och jakt för pälsens skull. De nio arterna som vanligtvis räknas som pälssälar är:
- Callorhinus ursinus – nordlig pälssälen (Nordliga Stilla havet)
- Arctocephalus australis – sydamerikansk pälssäld
- Arctocephalus forsteri – nyzeeländsk pälssäld
- Arctocephalus galapagoensis – galápagos-pälssäld
- Arctocephalus gazella – antarktisk pälssäld
- Arctocephalus pusillus – afrikansk/australisk pälssäld
- Arctocephalus philippii – Juan Fernández-pälssäld
- Arctocephalus tropicalis – subantarktisk pälssäld
- Arctocephalus townsendi – guadalupe-/nordamerikansk pälssäld
Det finns fortsatt vetenskapliga diskussioner om hur släkten och arter ska grupperas (vissa studier föreslår indelningar eller sammanslagningar), vilket gör taxonomin något rörlig.
Utbredning
Majoriteten av arterna förekommer längs kuster och på öar på södra halvklotet – kring Sydamerika, södra Afrika, Australien, Nya Zeeland och subantarktiska öar. Den nordliga pälssälen (Callorhinus ursinus) är däremot utbredd i norra Stilla havet, bland annat vid Aleuterna, Beringhavskusten och längs Nordamerikas västkust.
Utseende och kännetecken
Pälssälar har en tät, mjuk underpäls som historiskt har gjort dem eftertraktade för pälsbruk. Ytterpälsen är grovare och skyddar mot vatten och kyla. Som andra otariider har de synliga öronflikar (ytteröron) och kraftiga framfenor som används till framåtrörelser i vattnet; de kan också rotera bakfenorna under kroppen och därmed röra sig relativt smidigt på land.
Arterna uppvisar ofta kraftig könsdimorfism: hanarna är betydligt större än honorna, har bredare nacke och kan få karakteristiska päls- eller färgteckningar under parningstiden.
Ekologi och beteende
Pälssälar är i huvudsak marina rovdjur som livnär sig på fisk, bläckfisk och ibland kräftdjur. De jagar ofta i skikt nära havsytan men vissa arter kan dyka djupt och göra långa födosök.
De är sociala och bildar kolonier och stora häckningsplatser (rookaries) på land där parningssäsongen äger rum. Under reproduktionssäsongen försvarar hanarna revir och bildar ofta harems av flera honor.
Fortplantning och utveckling
Majoriteten av pälssälar föder en unge per år. Dräktigheten inkluderar ofta en period av fördröjd implantation, vilket betyder att den egentliga fosterutvecklingen startar senare så att födseln synkroniseras med gynnsamma miljöförhållanden. Den totala dräktighetstiden uppgår vanligen till omkring elva månader. Ungarna diar i flera månader och moderns förmåga att hitta föda och återvända till ungen är avgörande för ungarnas överlevnad.
Hot, jakt och bevarande
Tidigare var många pälssälar hårt jagade för sin päls, vilket ledde till dramatiska populationminskningar och lokala utrotningar. Efter att kommersiell jakt minskat och internationellt skydd införts har flera bestånd återhämtat sig, men återhämtningen varierar mellan arter och regioner.
Nutida hot inkluderar bifångst i fiskeredskap, habitatförlust, störningar från människor vid häckningsplatser, klimatförändringar som påverkar bytesförråd, samt predation från hajar och späckhuggare. Vissa arter eller lokala bestånd är fortfarande hotade eller sårbara och omfattas av bevarandeåtgärder såsom skyddade områden, jaktförbud och övervakningsprogram.
Sammanfattning
Pälssälar är en grupp av otariider med stor variation i utbredning och biologi. De viktigaste kännetecknen är tät underpäls, yttre öron och god förmåga att röra sig både i vatten och på land. Historisk jakt har påverkat många arter hårt, men skyddsåtgärder har bidragit till återhämtning för flera bestånd—samtidigt som fortsatt bevakning och åtgärder krävs för att trygga de mest sårbara arterna.
En av de nio arterna, Arctocephalus pusillus.
Frågor och svar
F: Hur många arter av pälssälar finns det i familjen Otariidae?
S: Det finns nio arter av pälssälar i Otariidae-familjen.
F: Var finns den nordliga pälssälen?
S: Den nordliga pälssälen finns i norra Stilla havet.
F: Hur många arter av pälssälar finns det i släktet Arctocephalus?
S: Åtta arter av pälssälar finns främst på södra halvklotet i släktet Arctocephalus.
F: Är pälssälar en enda taxonomisk enhet?
S: Nej, pälssälar är inte en enda taxonomisk enhet.
F: Vilken familj tillhör pälssälar?
S: Pälssälar tillhör familjen Otariidae.
F: Vilken typ av däggdjur är pälssälar?
S: Pälssälar är pinnipedia, som är vattenlevande däggdjur.
F: Vad är det vetenskapliga namnet på den nordliga pälssälen?
S: Det vetenskapliga namnet på den nordliga pälssälen är Callorhinus ursinus.
Sök