Gestaltpsykologi
Gestaltpsykologi är en teori om hjärnan och sinnet som formades i Berlin i början av 1900-talet.
Tanken är att hjärnan ser saker och ting som en helhet. Gestaltningseffekten är tydligast när det gäller synen. Vi känner igen figurer och hela former, inte bara en samling linjer och kurvor. Inom psykologin motsätter sig gestaltning ofta strukturalism. Uttrycket "Helheten är större än summan av delarna" används ofta när man förklarar gestaltteorin. En bättre formulering är : "Helheten är annorlunda än delarna".
"Vi har en medfödd drivkraft att uppleva saker i en så bra gestalt som möjligt. "Bra" kan här betyda många saker, t.ex. regelbundenhet, ordning, enkelhet, symmetri och så vidare, som sedan hänvisar till specifika gestaltlagar".
"Den ursprungliga observationen var Wertheimers, när han noterade att vi uppfattar rörelse när det inte finns något annat än en snabb sekvens av individuella sensoriska händelser. Detta var vad han såg i leksaksstroboskopet som han köpte på Frankfurts tågstation, och vad han såg i sitt laboratorium när han experimenterade med lampor som blinkade i snabb följd (som julbelysningen som tycks löpa runt granen, eller de tjusiga neonskyltarna i Las Vegas som tycks röra sig). Effekten kallas skenbar rörelse och är faktiskt den grundläggande principen för rörliga bilder".
Teoretiker från början av 1900-talet, som Kurt Koffka, Max Wertheimer och Wolfgang Köhler (elever till Carl Stumpf), såg objekt som en vision av alla element som sammantaget ingår i en global konstruktion. Denna "gestalt"- eller "helhetsform"-strategi försökte förstå perceptionen - till synes medfödda mentala lagar som bestämde hur objekt uppfattas. Den utgår från här och nu och från det sätt på vilket man ser saker och ting. Den kan delas upp i två: figur eller bakgrund, ser du vid första anblicken figuren framför dig eller bakgrunden?
Dessa lagar hade flera olika former. Ett exempel är det sätt på vilket vi tenderar att se liknande objekt, eller objekt som ligger nära varandra, som meningsfullt sammankopplade. Gestalt har kritiserats för att vara enbart beskrivande, men den har legat till grund för mycket ytterligare forskning om uppfattningen av mönster och föremål, och för forskning om beteende, tänkande, problemlösning och psykopatologi.
"Jag står vid fönstret och ser ett hus, träd och himmel. Teoretiskt sett skulle jag kunna säga att det fanns 327 ljusstyrkor och färgnyanser. Har jag "327"? Nej, jag har himlen, huset och träden". Max Wertheimer Lagar för organisering av perceptuella former. 1923
Gestaltpsykologin var en föregångare till den moderna kognitiva psykologin. Den skiljer sig från gestaltpsykoterapi.
Den berömda illusionen av den "osynliga" triangeln är ett exempel på gestaltuppfattning.
Illusionen är en skiftande gestalt: ibland ser man en kanin, ibland en anka.
Min fru och min svärmor : En annan berömd tvetydig illusion
Problemlösning
Gestaltpsykologer var de första som studerade problemlösning hos människor och apor. Wolfgang Kohler visade att schimpanser kunde lösa problem enbart genom att tänka; Max Wertheimer studerade hur diagram hjälpte elever att lösa geometriproblem och Karl Duncker studerade allmän problemlösning. Generellt sett föredrog både Wertheimer och Duncker den bredare termen "produktivt tänkande" framför "problemlösning", men den används inte mycket numera.
Frågor och svar
F: Vad är gestaltpsykologi?
S: Gestaltpsykologi är en teori om sinne och hjärna som formades i Berlin i början av 1900-talet. Den hävdar att hjärnan ser saker som en helhet, snarare än bara en samling linjer och kurvor.
F: Hur förklarar Gestaltteorin perceptionen?
S: Gestaltteorin förklarar uppfattningen genom att föreslå att vi är medfött drivna att uppleva saker i en så bra gestalt (helhetsform) som möjligt. Detta kan innebära regelbundenhet, ordning, enkelhet, symmetri etc., som sedan hänvisar till specifika gestaltlagar.
F: Vem utvecklade idén om gestaltpsykologi?
S: Gestaltpsykologins idé utvecklades av teoretiker från början av 1900-talet som Kurt Koffka, Max Wertheimer och Wolfgang Köhler (elever till Carl Stumpf).
F: Vad är ett exempel på skenbar rörelse?
S: Ett exempel på skenbar rörelse är när vi uppfattar rörelse när det inte finns något annat än en snabb sekvens av enskilda sensoriska händelser. Denna effekt kan ses med juleljus som verkar löpa runt granen eller neonskyltar som verkar röra sig i Las Vegas.
F: Vad observerade Max Wertheimer om hur människor uppfattar objekt?
S: Max Wertheimer observerade att människor tenderar att se liknande objekt eller objekt som ligger nära varandra som meningsfullt sammankopplade. Han noterade också att när han stod vid ett fönster och tittade ut på ett hus, träd och himmel hade han inte "327" ljusstyrkor och nyanser utan såg istället himmel, hus och träd.
F: Hur har gestaltpsykologin använts sedan starten?
S: Sedan starten har gestaltpsykologin använts som grund för ytterligare forskning om uppfattningen av mönster och objekt, beteende, tänkande, problemlösning, psykopatologi och modern kognitiv psykologi (även om det bör noteras att den skiljer sig från gestaltpsykoterapi).
