GSSP – definition och roll i den geologiska tidsskalan
Upptäck vad en GSSP är, dess definition, roll och betydelse för den geologiska tidsskalan – hur globala gränspunkter fastställs och påverkar stratigrafi.
En GSSP (Global Boundary Stratotype Section and Point) är en internationellt överenskommen punkt som definierar början på ett skede på den geologiska tidsskalan.
Arbetet utförs av International Commission on Stratigraphy, en del av International Union of Geological Sciences. År 2012 hade man beslutat om 64 av de 101 stadier som behöver en GSSP.
Vad är en GSSP och hur används den?
En GSSP är en exakt markerad punkt i en bergartssekvens (vanligtvis i ett väl exponerat sedimentärt snitt) som fungerar som den officiella gränsen för början av ett specifikt geologiskt skede eller stadium. GSSP anger inte bara ett kronologiskt värde i år utan en fysisk referenssektion som kan studeras, återbesökas och jämföras globalt.
Urvalskriterier
För att en plats ska godkännas som GSSP krävs flera kriterier. Viktiga punkter är:
- Tydlig primär markör: Vanligtvis ett biostratigrafiskt händelsekvivalent, till exempel en first appearance datum (FAD) för en fossil art som kan identifieras i många regioner.
- Oavbruten sedimentation: Sektionen bör ha så lite störning (fältmässigt eller tectoniskt) som möjligt för att säkerställa kontinuerlig registrering av händelser.
- Oberoende korrelationsverktyg: Möjlighet till korrelation med andra metoder såsom chemostratigrafi (isotopstratigrafi), magnetostratigrafi, radiometrisk datering eller andra geokemiska signaturer.
- God åtkomlighet och bevarande: Lokaliteten ska vara tillgänglig för forskning och konservatorsåtgärder, samt skyddas så att den inte förstörs.
- Regional och global korrelerbarhet: Markören bör vara användbar för korrelation över stora geografiska områden, inte bara lokalt.
Bestämningsprocessen
Processen för att etablera en GSSP är lång och noggrann:
- Specialistgrupper inom International Commission on Stratigraphy (ICS) identifierar kandidatsnitt och föreslår en primär markör.
- Kandidaten utvärderas med detaljstudier: fältdata, fossil-, geokemiska- och geokronologiska analyser.
- Förslaget granskas av ICS och andra fackgrupper och om det godkänns skickas det till International Union of Geological Sciences (IUGS) för ratifikation.
- När en GSSP ratificerats publiceras beskrivningen och sektionen fungerar därefter som global referenspunkt.
GSSP vs GSSA
GSSP används främst för Phanerozoiska tidsgränser (de senaste ~541 miljoner åren) där fossil och andra stratigrafiska markörer är användbara. För äldre, prekambriska gränser, där fossila markörer ofta saknas, används istället GSSA (Global Standard Stratigraphic Age) — fasta numeriska åldrar (t.ex. 2 500 Ma) fastställda av internationella kommittéer.
Roll och betydelse
GSSP är centrala för att:
- Standardisera och harmonisera den geologiska tidsskalan globalt så att forskare talar samma språk när de hänvisar till tidpunkter och händelser.
- Möjliggöra exakt korrelation mellan sedimentära avlagringar från olika kontinenter, vilket underlättar studier av evolutionära händelser, klimathistorik och tektonik.
- Ge en konkret referenspunkt för utbildning, forskning och tillämpningar inom geologi, paleontologi, petroleum- och prospekteringsindustrin.
Utmaningar och kritik
Även om GSSP är ett kraftfullt verktyg finns praktiska och teoretiska utmaningar:
- Vissa markörer kan vara diachrona (förekomma vid olika tider i olika regioner), vilket komplicerar global korrelation.
- Metamorfos, diagenes eller tektonisk deformation kan förstöra eller förändra sektioner.
- Tillgänglighet och bevarande av snitten kan hotas av vägbyggen, gruvdrift eller andra mänskliga aktiviteter.
- För äldre tidsperioder finns ofta få eller inga fossiliska markörer, vilket gör GSSP mindre användbart.
Praktisk märkning och åtkomst
När en GSSP fastställs markeras ofta punkten i fältet (till exempel med en platta eller skylt) och detaljerade mätningar och prover dokumenteras och sparas. Sektionens data publiceras i vetenskapliga rapporter så att forskare över hela världen kan jämföra sina egna sekvenser med referenssnittet.
Sammanfattning
GSSP är en grundläggande komponent i modern stratigrafi och fungerar som fysiska referenspunkter för definitionen av geologiska gränser. Genom att kombinera biostratigrafi med andra korrelationsmetoder ger GSSP en robust och praktiskt användbar ram för den geologiska tidsskalan. Arbetet med att etablera GSSP fortsätter, och nya sektioner föreslås och ratificeras allteftersom forskningen ger bättre data och förståelse.

Många GSSPs är markerade med gyllene spikar. Denna "gyllene spik" markerar GSSP för början av Ediacaran.
Regler för GSSP
Ett geologiskt avsnitt måste följa reglerna för att anpassas som en GSSP av ICS. Reglerna finns i nedanstående förteckning:
- En GSSP ska bestämma den nedre gränsen (början av en geologisk period) för ett geologiskt skede.
- Den nedre gränsen (början av en geologisk period) måste bestämmas med hjälp av en primär (huvud) markör (vanligtvis det första datumet för uppkomsten av en fossil art).
- Det bör också finnas sekundära markörer (andra fossiler, kemiska material, geomagnetisk omkastning).
- Horisonten i vilken markeringen finns bör innehålla mineraler som kan dateras radiometriskt.
- Markeringen måste ha regional och global korrelation i utbrott av samma ålder.
- Markören bör vara oberoende av facies.
- Utskjutningen måste ha en godtagbar tjocklek.
- Sedimentationen måste vara konstant utan några förändringar i facies.
- Utskjutningen får inte påverkas av tektoniska och sedimentära rörelser samt metamorfism.
- Utskjutningen måste vara tillgänglig för forskning och fritt tillgänglig.
- Detta innebär bland annat att utgrävningen måste vara belägen på en plats där den kan besökas snabbt (internationell flygplats och bra vägar), hållas i gott skick (helst ett nationellt reservat), ligga i lättillgänglig terräng, vara tillräckligt omfattande för att möjliggöra upprepade provtagningar och vara öppen för forskare av alla nationaliteter.
Global stratigrafisk standardålder (GSSA)
För att definiera en GSSP måste man hitta välbevarade geologiska sektioner och identifiera nyckelhändelser, och denna uppgift blir svårare ju längre tillbaka i tiden man går. Före 640 miljoner år sedan definieras gränserna på den geologiska tidsskalan helt enkelt genom hänvisning till fasta datum, som kallas "Global Standard Stratigraphic Ages" (globala stratigrafiska standardåldrar). Den äldsta GSSP är den som markerar starten på Ediacaran för 635 miljoner år sedan.
Frågor och svar
F: Vad står GSSP för?
S: GSSP står för Global Boundary Stratotype Section and Point.
F: Vem beslutar om GSSP?
S: International Commission on Stratigraphy, en del av International Union of Geological Sciences, beslutar om GSSP.
F: Vad definierar en GSSP?
S: Ett GSSP definierar början på ett stadium på den geologiska tidsskalan.
F: Hur många stadier behöver ett GSSP från och med 2012?
S: Från och med 2012 har 64 av de 101 stadier som behöver ett GSSP fastställts.
F: Är en GSSP internationellt överenskommen?
S: Ja, en GSSP är internationellt överenskommen.
F: Vad är Internationella stratigrafikommissionen?
S: Internationella stratigrafikommissionen är en del av Internationella unionen för geologiska vetenskaper.
F: Vad är syftet med Internationella stratigrafikommissionen?
S: Syftet med Internationella stratigrafikommissionen är att fastställa en standardiserad och exakt geologisk tidsskala.
Sök