Ediakaranperioden – den sista perioden i proterozoikum

Ediakaranperioden var livets genombrott före kambrium – lär dig om de första storvuxna fossilen, tidens mysterier och proterozoikums sista epok.

Författare: Leandro Alegsa

26-03-2026

Ediacaranperioden, för cirka 635–541 miljoner år sedan, har fått sitt namn efter Ediacara Hills i södra Australien. Det är den sista geologiska perioden i den proterozoiska eon, och den följs av kambriskan, den första perioden av paleozoikum. Ediacara markerar alltså övergången mellan en mycket gammal jordvärld och den tid då djurlivets mångfald snabbt ökade.

Perioden präglades av stora förändringar i jordens klimat, hav och atmosfär. Efter flera kraftiga istider, bland annat den så kallade ”Snöbollsjorden”-fasen, började haven bli mer stabila och syrehalterna ökade gradvis. Dessa förändringar tros ha skapat bättre förutsättningar för större och mer komplexa organismer. Samtidigt utvecklades de första kända fossilen med större kroppar, som förmodligen tillhör de tidigaste metazoerna, alltså flercelliga djur.

De tidigaste fynden var avtryck och spårfossil som först upptäcktes i Charnwood Forest i Leicestershire i England. Forskarna visste länge inte vad de hade hittat, eftersom organismerna ofta saknade hårda skal eller skelett och därför bevarades som platta avtryck i bergarten. Det dröjde över 60 år innan fossiler från samma period hittades i södra Australien, där liknande former blev kända från Ediacara Hills. I dag talar man ofta om den så kallade ediacara-faunan, en samling märkliga, mjukkroppade organismer som kan ha levt på havsbotten och som visar att livet blivit mer avancerat före kambrium.

Typiska ediacariska fossil är ofta större än tidigare mikroskopiska former och kan vara skivformade, bladlika eller fjäderliknande. Många av dem är svåra att jämföra med moderna djurgrupper, vilket har gjort perioden mycket viktig i forskningen om livets tidiga utveckling. Fynden har också hjälpt geologer att förstå hur ekosystemen förändrades strax före den så kallade kambrianska explosionen, då många djurgrupper snabbt blev vanliga i fossilmaterialet.

Ediacaranperiodens status som officiell geologisk period bekräftades 2004 av Internationella unionen för geologiska vetenskaper (IUGS). Detta gjorde den till den första nya geologiska perioden som förklarats på 120 år. Beslutet var viktigt eftersom det gav en tydlig ram för att beskriva en avgörande övergång i jordens historia: från en värld dominerad av enkla livsformer till en planet där komplexa flercelliga organismer blev allt vanligare.

Den vendiska

Ediacaranperioden kallades tidigare Vendianperioden. Den vendiska perioden föreslogs 1952 av den ryske geologen och paleontologen Boris Sokolov. Termen Vendian används fortfarande i stor utsträckning.

De två termerna är inte samma sak. Vendian var en längre period: den omfattade hela den Marinoanska istiden, som är känd för sin snöbollsjord. Med andra ord omfattade Vendien den sista delen av den kryogeniska perioden.

Gränserna för Ediacaran

Ediacaran varade i ungefär 90 miljoner år. Den började i slutet av den kryogeniska snöbollsjorden. Den avslutades med att vissa typer av spårfossil (Trichophycus pedum) för första gången uppträdde i världen i början av kambrium. Ediacaranperiodens början definieras vid basen av ett karbonatlager, som kallas "cap carbonate". Detta täcker glaciala avlagringar och visar på en plötslig klimatförändring i slutet av den Marinoanska istiden. Perioden avslutades med massutdöendet av nästan hela den ediakariska faunan.

Ingen exakt datering har varit möjlig vid typsektionen av Ediacaranperioden i södra Australien.

Den "gyllene spiken" som markerar GSSP för början av Ediacaran.

Biota från Ediacaran

Ediacaran biota inkluderar de äldsta bestämda flercelliga organismerna. Fossilerna är spår eller avtryck av mjuka kroppar med segment, fjädrar, skivor eller säckar. Skelett eller skal har inte hittats.

Frågor och svar

F: Vad är Ediacaranperioden?

S: Ediacaranperioden är den sista geologiska perioden i den proterozoiska eon, som varade för cirka 635-541 miljoner år sedan.

F: Vilken period följde efter den eddiakaraiska perioden?

Svar: Den kambriska perioden, som var den första perioden i paleozoikum, följde efter den eddiakaraiska perioden.

F: Vilken betydelse har Ediacaranperioden?

S: Ediacaranperioden är känd för de första fossilerna med större kroppar som kan ha varit de första registrerade metazoerna.

F: Var hittades de första fossilerna med större kroppar?

S: Avtrycken eller spårfossilerna av de första fossilerna med större kroppar hittades först i Charnwood Forest i Leicestershire i England.

F: När hittades fossiler från samma period i södra Australien?

S: Det var över 60 år efter den första upptäckten av fossiler som fossiler från samma period hittades i södra Australien.

F: När förklarades Ediacaranperioden som en officiell geologisk period?

S: Ediakarperioden bekräftades som en officiell geologisk period 2004 av Internationella unionen för geologiska vetenskaper (IUGS).

F: Vilken betydelse har förklaringen av Ediacaranperioden?

S: Genom att Ediakarperioden förklarades som en officiell geologisk period blev den den första nya geologiska perioden som förklarades på 120 år.