Hamidiska massakrerna
Massakrerna i Hamidian ägde rum mellan 1895 och 1897. Man uppskattar att 100 000-300 000 armenier dödades.
Dessa händelser är kända av armenierna som "de stora massakrerna". Armenierna ansåg att de Hamidiska åtgärderna visade att den turkiska staten kunde utvidga sin systematiska politik med mord och plundring mot en liten befolkning. De armeniska revolutionära grupperna startade i slutet av det rysk-turkiska kriget 1878 och växte i samband med det första införandet av artikel 166 i den ottomanska strafflagen 166 och razzian mot katedralen i Erzerum.
Artikel 166 var avsedd att kontrollera vapeninnehav, men den användes för att rikta in sig på armenier genom att inte låta dem inneha vapen. Lokala kurdiska stammar beväpnades för att attackera den försvarslösa armeniska befolkningen. Vissa diplomater sade att syftet med dessa grupper var att begå massakrer för att visa på motåtgärder och för att uppmana "främmande makter att ingripa", som Istanbuls brittiske ambassadör Sir Philip Currie såg det i mars 1894. Till och med vissa turkiska författare erkänner att detta bara var en förevändning för massakrerna.
Massakrerna i Erzeroum den 30 oktober 1895
Frågor och svar
F: Vad var massakrerna i Hamidian?
S: Hamidianmassakrerna ägde rum mellan 1895 och 1897, under vilka uppskattningsvis 100 000 till 300 000 armenier dödades. De är också kända som de "stora massakrerna" av det armeniska folket.
F: Vad fick de armeniska revolutionära grupperna att bildas?
S: De armeniska revolutionära grupperna bildades i slutet av det rysk-turkiska kriget 1878 och växte i samband med införandet av artikel 166 i den ottomanska strafflagen 166 och en räd mot katedralen i Erzerum.
F: Hur användes artikel 166 mot armenier?
S: Artikel 166 var avsedd att kontrollera vapeninnehav, men den användes för att rikta in sig på armenier genom att inte tillåta dem att inneha vapen. Lokala kurdiska stammar beväpnades för att attackera försvarslösa armeniska befolkningar.
F: Vad föreslog vissa diplomater om dessa händelser?
S: Vissa diplomater menade att dessa händelser begicks för att visa på motåtgärder och uppmana främmande makter att ingripa, vilket Istanbuls brittiske ambassadör Sir Philip Currie såg i mars 1894.
F: Medger turkiska författare att detta var en förevändning för massakrer?
Svar: Ja, vissa turkiska författare erkänner att detta bara var en förevändning för massakrer.
F: Vem tog initiativet till dessa attacker mot armenier?
Svar: Dessa attacker mot armenier inleddes av lokala kurdiska stammar som hade beväpnats genom artikel 166 i den osmanska strafflagen.
F: När ägde dessa händelser rum?
S: Hamidianmassakrerna ägde rum mellan 1895 och 1897.
