Hiroshima — John Herseys reportagebok om atombomben och överlevare

Hiroshima — John Herseys gripande reportagebok om atombomben och överlevare: sex personliga vittnesmål som avslöjar förödelsen, modet och människans motståndskraft.

Hiroshima (ISBN 0-679-72103-7) är en långt reportage skrivet av Pulitzerprisvinnaren John Hersey som först publicerades i The New Yorker den 31 augusti 1946, ett år efter att USA släppte en atombomb över staden Hiroshima i Japan. Artikeln publicerades i sin helhet i ett enskilt nummer av tidningen och gavs kort därefter ut som bok. Med ett ovanligt koncentrerat fokus på personliga vittnesmål beskrev Hersey i detalj hur bombningen drabbade vardagen och livsöden för sex överlevare.

Bakgrund och syfte

Hersey reste till Hiroshima och intervjuade överlevare, sjukvårdspersonal och andra som på olika sätt påverkats av explosionen. Han använde ett reportagegrepp där berättelsen följer individer i kronologisk ordning, från ögonblicket för explosionen och genom de första dagarnas kaos till den långsamma återuppbyggnaden. Syftet var att ge amerikanska och internationella läsare en mänsklig bild av förödelsen — inte bara statistiska uppgifter — och därigenom väcka eftertanke kring kärnvapnens konsekvenser.

De sex överlevarna

• Pastor Kiyoshi Tanimoto: en metodistpastor som utbildats vid Emory University i USA. Han befann sig ungefär 3 500 meter från explosionens centrum. I Herseys berättelse framträder Tanimoto som en person som omedelbart engagerar sig i hjälpinsatser och organiserar stöd för överlevande.
• Fru Hatsuyo Nakamura: krigsänka, sömmerska och mor till tre små barn. Hon befann sig cirka 1 350 meter från explosionens centrum. Hersey skildrar hennes kamp för att hitta sin familj, säkra mat och husrum samt de ekonomiska svårigheter som följde för många enkla arbetarfamiljer.
• Dr Masakazu Fujii: en välmående läkare och ägare till ett privat sjukhus. Han befann sig ungefär 1 550 meter från explosionscentrumet. Hans klinik förstördes och berättelsen visar hur samhällsstrukturen och vårdresurserna bröts sönder när många patienter och vårdare skadades eller dödades.
• Fader Wilhelm Kleinsorge (Makoto Takakura): en jesuitpräst stationerad i staden. Han befann sig cirka 1 400 meter från explosionens centrum. Kleinsorge, som var tyskfödd men verkade i Japan under det japanska namnet Makoto Takakura, framställs i texten som en person som både drabbas själv och ombesörjer vård åt andra.
• Dr Terufumi Sasaki: en ung läkare vid Röda korsets sjukhus. Han befann sig cirka 1 650 meter från explosionscentrumet. Sasaki hamnar i rollen som förstahandsvittne i sjukhusets kaotiska räddningsarbete, vilket ger läsaren inblick i medicinska prioriteringar och bristen på resurser.
• Fröken Toshiko Sasaki (syster Dominique Sasaki): en kontorist på East Asia Tin Works (ingen relation till Terufumi Sasaki). Hon befann sig omkring 1 600 meter från explosionens centrum. Hersey skildrar hennes skador och den efterföljande rehabiliteringen; senare i livet kom hon att göra religiösa livsval, vilket namnet "syster Dominique" anspelar på.

Varje berättelse i Herseys text följs av korta faktauppgifter om hur nära varje person befann sig explosionens centrum, vilket ger en tydlig bild av hur avståndet påverkade skador och öden.

Stil och metod

Hersey använde en saklig, neddämpad berättarröst och lät överlevarnas egna ord och handlingar stå i centrum. Rapportaget saknade sensmoraliserande utläggningar och förlitade sig istället på konkret, vardaglig detaljrikedom — ett grepp som gjorde lidandet och de moraliska frågorna kring kärnvapen påtagligt konkreta för läsaren. Artikeln anses som ett tidigt exempel på långformigt journalistiskt reportage som kombinerar oral history med kronologisk berättarteknik.

Mottagande och betydelse

Hersey fick ett omedelbart och stort genomslag. Artikeln/boken bidrog till att förändra allmänhetens bild av kärnvapen genom att flytta fokus från tekniska och militära perspektiv till människors lidande och återuppbyggnad. Den väckte debatt om användandet av atombomber och blev ett viktigt dokument i efterkrigstidens diskussioner om moral, krig och fred. Verket översattes till flera språk och används fortfarande i undervisning och forskning om kärnvapen, krigets humanitära konsekvenser och journalistikens roll.

Senare uppföljningar

John Hersey följde senare upp berättelserna i olika utgåvor och artiklar, och många senare utgåvor av Hiroshima innehåller epilogtexter eller uppdateringar om hur överlevarnas liv utvecklades under årtiondena efter 1946. Boken har också analyserats av historiker, litteraturvetare och fredsaktivister som en central källa för förståelsen av bombens mänskliga pris.

Sammanfattningsvis är Hiroshima en viktig journalistisk skildring som med fokus på sex individer gav världspublikationen en stark och bestående bild av atombombens konsekvenser för civila.

Frågor och svar

F: Vad är titeln på John Herseys artikel i tidningen?

F: När publicerades artikeln?

F: Hur många personer finns med i artikeln?

F: Vilka är dessa sex personer?

Fråga: Var befann sig var och en av dessa personer när bomben slog ner i Hiroshima?

Sök med bokstav