Kärnvapen | vapen som plötsligt frigör energin i kärnan i vissa typer av atomer

Historia

Under åren efter 1895 började fysikerna förstå hur atomer är uppbyggda.

1939 började fysikerna förstå teorin om kärnklyvningsvapen, men inget land visste hur man skulle bygga ett sådant vapen. När andra världskriget började ville Tyskland, Storbritannien och USA bygga kärnvapen. Storbritannien började arbeta 1939 men fann det så dyrt att det gav upp 1942. Senare samma år startade USA ett mycket stort program för att bygga kärnvapen. Programmet byggde på det arbete som gjorts i Storbritannien och kallades för "Manhattanprojektet".

I augusti 1945 hade Manhattanprojektet byggt tre kärnklyvningsvapen. Två av bomberna användes av USA för att attackera städerna Hiroshima och Nagasaki i Japan. Personer från Manhattanprojektet tror att omkring 105 000 människor dödades och 94 000 skadades när bomberna användes. Läkare kom senare att tro att mer än 225 000 människor dog när alla som drabbades efter långa tidsperioder har räknats. Japan meddelade sin kapitulation efter atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki.

Efter andra världskriget började även Sovjetunionen arbeta för att skapa kärnvapen.

 
Minnesmärke för British Nuclear Tests Veterans Association i Leicester.  


Lilla pojken, atombomben som kastades över Hiroshima, strax innan den lastades på flygplanet.  

Hur de fungerar

Ett sätt som kärnvapen frigör energi är genom att bryta isär atomer. Detta kallas kärnklyvning och är grunden för atombomber. I vapen används vanligtvis specifika isotoper av uran eller plutonium. Dessa grundämnen kan fås att genomgå kärnklyvning och ge upphov till en nukleär kedjereaktion.

En annan process kan användas för att skapa kärnvapen med ännu större explosioner som frigör mycket mer energi genom att atomer smälts samman. Denna process kallas kärnfusion, och vapen som bygger på denna process kallas vätebomber eller termonukleära vapen. Specialiserade isotoper av väte används vanligtvis i vapnen.

Kärnvapen producerar en mycket stor mängd energi och strålning som kan döda människor och djur inom flera kilometer. Den största delen av strålningen är röntgenstrålar, som värmer upp luften för att skapa en enorm kärnvapenbrandboll. Den snabba expansionen av eldklotet skapar en farlig chockvåg som kan förstöra hus eller byggnader på flera kilometers avstånd. Strålningen kan orsaka strålningsförgiftning och har också potential att orsaka mutationer i DNA, vilket kan orsaka cancer.

Kärnvapenbomber släpper också ut nedfall, vilket är kärnmaterial och damm som har bestrålats och blivit radioaktivt. Med tiden kan det radioaktiva nedfallet potentiellt döda människor längre bort, beroende på hur mycket som släpptes ut. Nedfall från en kärnvapenexplosion kan blåsa med vinden över stora avstånd från explosionen och kan förbli farligt under långa perioder.

En vätebomb, även kallad fusionsbomb, använder väteisotoper (deuterium och tritium) utöver uran eller plutonium. Vätgasbomber har potential att bli mycket kraftfullare än fissionsbomber. Trots namnet har en typisk vätebomb bara tillräckligt med väte för att producera ytterligare neutroner för att detonera ett hölje av naturligt uran. Bränslet i vätebomber är alltså mestadels oraffinerat uran.

 

Byggande av kärnvapen

Kärnvapen är svåra att bygga eftersom de kräver speciella isotoper av uran eller plutonium samt specialiserad teknik. Det är därför så få länder har dem. När länder som inte har kärnvapen skapar sina egna kallas det vanligen för kärnvapenspridning.

 

Att få kärnvapen att nå sitt mål

Det kan vara lika svårt att få ett kärnvapen att nå sitt mål som att tillverka ett. Det explosiva materialet kan placeras i en bomb, en artillerigranat eller en missil. När en kärnladdning placeras på en missil kallas den vanligen för en kärnvapenmissil och kan transporteras med flygplan, ubåtar eller lastbilar eller placeras i underjordiska missilsilos. Vissa typer av flygplan som B-29 Superfortress, B-36 Peacemaker, B-52 Stratofortress och B-2 Spirit har burit kärnvapen.

De bärs också av missiler, t.ex. interkontinentala ballistiska missiler (ICBM) eller undervattenslanserade ballistiska missiler (SLBM). Vissa missiler färdas till rymdens gräns och avfyrar sedan ett antal separata kärnvapen tillbaka mot marken, där varje vapen färdas till ett annat mål. Detta kallas för en MIRV-stridsspets, eller Multiple Independent Re-entry Vehicles. Mycket stora atombomber har tillverkats, men i praktiken kan ett vapen med flera stridsspetsar åstadkomma mycket större skada genom att angripa fler mål.

Kärnvapen kräver många resurser att tillverka eftersom de material de tillverkas av är sällsynta och det krävs många forskare för att tillverka dem. Flera länder har dock lyckats skapa kärnvapen och många har dem i dag. De länder som har kärnvapen listas här i den ordning de uppfanns: USA (1945), Ryssland (1949), Storbritannien (1952), Frankrike (1960), Kina (1964), Indien (1974) och Pakistan (1998). Andra länder tros i hemlighet ha kärnvapen eller utveckla dem. Vissa länder hade tidigare kärnvapen men har sedan dess sagt att de har gjort sig av med dem.

Vissa länder har förlorat kärnvapen när de transporterat dem. Det finns 92 kända fall där atombomber har förlorats till sjöss av alla de länder som har haft dem. Bomberna har förlorats i 15 olika fall. Det kan dock finnas fler förlorade bomber.

 

Kärnexplosioner hittills

Detta är en förteckning över de viktigaste kärnvapenexplosionerna som har inträffat. Förutom atombombningarna av Hiroshima och Nagasaki ingår även det första kärnvapentestet av en viss vapentyp för ett land samt tester som på annat sätt varit anmärkningsvärda (t.ex. det största testet någonsin). Alla avkastningar (sprängkraft) anges i uppskattade energi-ekvivalenter i kiloton TNT.

Datum	Namn	Avkastning (kT)	Land	Betydelse
1945-07-16	Trinity	18-20	USA	Första testet av en klyvningsanordning, första implosionsdetonationen av plutonium.
1945-08-06	Liten pojke	12-18	USA	Bombning av Hiroshima i Japan, första detonationen av en kanonladdning med anrikat uran, första användningen av en kärnladdning i militär strid.
1945-08-09	Fat Man	18-23	USA	Bombning av Nagasaki i Japan, den andra och sista användningen av en kärnvapenladdning i militär strid.
1949-08-29	RDS-1	22	SOVJETUNIONEN	Sovjetunionens första provning av ett fissionsvapen
1952-10-03	Orkanen	25	STORBRITANNIEN	Första testet av fissionsvapen i Storbritannien
1952-11-01	Ivy Mike	10,400	USA	Första kryogena fusionsbränsle "iscensatta" termonukleära vapnet, främst en testanordning och inte ett vapen.
1952-11-16	Ivy King	500	USA	Största vapen med ren kärnklyvning som någonsin testats
1953-08-12	Joe 4	400	SOVJETUNIONEN	Sovjetunionens första test av fusionsvapen (inte "iscensatt").
1954-03-01	Castle Bravo	15,000	USA	Första "iscensatta" termonukleära vapnet med torrt fusionsbränsle; en allvarlig olycka med radioaktivt nedfall inträffade; den största kärnvapendetonation som utfördes av Förenta staterna.
1955-11-22	RDS-37	1,600	SOVJETUNIONEN	Sovjetunionens första "iscensatta" test av termonukleära vapen (som kan sättas in).
1957-11-08	Grepp X	1,800	STORBRITANNIEN	Första (framgångsrika) "iscensatta" test av termonukleära vapen i Storbritannien.
1957-05-31	Orange Herald	720	STORBRITANNIEN	Det största förstärkta fissionsvapnet som någonsin testats. Tänkt som en reservlösning "i megatonklassen" om den brittiska termonukleära utvecklingen skulle misslyckas.
1960-02-13	Gerboise Bleue	70	Frankrike	Frankrike genomförde det första testet av ett fissionsvapen
1961-10-31	Tsar Bomba	57,000	SOVJETUNIONEN	Största termonukleära vapen som någonsin testats - nedskalat med 50 % från den ursprungliga designen på 100 Mt.
1964-10-16	596	22	Kina	Folkrepubliken Kinas första provning av ett fissionsvapen
1967-06-17	Test nr 6	3,300	Kina	Folkrepubliken Kinas första "iscensatta" test av termonukleära vapen.
1968-08-24	Canopus	2,600	Frankrike	Första "iscensatta" testet av termonukleära vapen i Frankrike.
1974-05-18	Leende Buddha	12	Indien	Indiens första provning av kärnvapenexplosiva sprängämnen med fission
1998-05-11	Pokhran-II	60	Indien	Indiens första potentiella provning av fusions-/förstärkningsvapen; Indiens första provning av fissionsvapen som kan sättas in.
1998-05-28	Chagai-I	40	Pakistan	Pakistan genomförde sitt första test av ett fissionsvapen (boosted).
1998-05-30	Chagai-II	20	Pakistan	Andra testet av Pakistan av ett fissionsvapen (boosted).
2006-10-09	Nordkoreas kärnvapentest 2006	~1	Nordkorea	Nordkorea testade sin första plutoniumbaserade anordning för klyvning, som troligen resulterade i ett fizzle.
2009-05-25	Nordkoreas kärnvapentest 2009	2-6	Nordkorea	Nordkorea testar den första framgångsrika klyvningsanordningen
2013-02-16	2013 Nordkoreas kärnvapentest	7	Nordkorea	Sista kärnvapenprov från jorden

 

Ersättning till offren

Över 500 atmosfäriska kärnvapentester genomfördes på olika platser runt om i världen mellan 1945 och 1980. I takt med att allmänhetens medvetenhet och oro växte över de eventuella hälsorisker som är förknippade med exponering för radioaktivt nedfall, gjordes olika studier. Enligt en studie från Centers for Disease Control and Prevention kan radioaktivt nedfall ha lett till 11 000 fler dödsfall, varav de flesta orsakades av sköldkörtelcancer i samband med exponering för jod-131.

 

Personer med anknytning till kärnvapen

Bland kända personer som har varit förknippade med kärnvapen och relaterade frågor kan nämnas: