Antigonidiska dynastin — makedonsk dynasti från Antigonos I till 168 f.Kr.

Upptäck Antigonidiska dynastin — makedonska kungar från Antigonos I till slaget vid Pydna 168 f.Kr.: historia, maktspel och arv efter Alexander den store.

Den antigonidiska dynastin var en makedonisk dynasti som härstammade från ledarskiktet bland Alexander den stores efterföljare. Kungarna i dynastin härstammade från Alexander den stores general Antigonos I Monophthalmus ("den enögde") och hans ättlingar. Under flera generationer styrde antigoniderna Makedonien och utövade stort inflytande över delar av Grekland, Thrakien och västra Anatolien under den hellenistiska perioden.

Ursprung och maktens konsolidering

Efter Alexanders död 323 f.Kr. delades hans rike mellan hans generaler, de så kallade diadocherna. Antigonos I blev en av de mäktigaste av dessa, och 306 f.Kr. antog han och hans söner kungliga titlar i kampen om efterträdarskapet. Antigonos I dödades i slaget vid Ipsos 301 f.Kr., vilket medförde stora omfördelningar av territorier. Hans son Demetrios I Poliorcetes (ofta kallad Demetrios I) lyckades dock under perioder ta kontroll över Makedonien, och senare lyckades Antigonos II Gonatas etablera en mer varaktig antigonidisk maktbas i Makedonien från omkring 276 f.Kr.

Viktiga härskare

• Antigonos I Monophthalmus (verkade c. 322–301 f.Kr.) – en av diadocherna, grundfigur för dynastin.
• Demetrios I Poliorcetes (runt 306–283 f.Kr.) – son till Antigonos I, känd för sina militära framgångar och för att kortvarigt inta makten i Makedonien.
• Antigonos II Gonatas (r. c. 277–239 f.Kr.) – konsoliderade antigonidiskt herravälde i Makedonien och lade grunden för dynastins stabila styre över generationer.
• Filip V (r. 221–179 f.Kr.) – en aktiv utrikespolitiker som förde krig mot både andra hellenistiska riken och Rom; hans politik bidrog till ökade konflikter med Rom.
• Perseus (r. 179–168 f.Kr.) – den siste antigonidkungen, besegrades av Rom vid slaget vid Pydna och därmed upphörde dynastins självständiga styre.

Politik, armé och kultur

Antigoniderna fortsatte mycket av den makedonska kungamakten i kombination med hellenistiska institutioner. Militärt byggde de på den makedoniska falangen och använde också stora mängder legosoldater och sjöstyrkor i konflikter om kontrollen över Egeiska havet och kusterna i Anatolien. Diplomati och äktenskapsallianser var viktiga verktyg för att säkra ställningar mot rivaler som ptolemaierna i Egypten och seleukiderna i öster.

Kulturellt stödde antigonidiska härskare hellenistisk konst, myntprägling och stadsgrundande i stil med andra hellenistiska dynastier. Under deras tid fortlevde en blandning av makedonsk militärtradition och grekisk stads- och kulturmodell.

Nedgång och slut

Under 200-talet och 100-talet f.Kr. ökade de inre och yttre påfrestningarna för Makedonien. Upprepade krig mot grannmakter och framför allt den växande romerska makten försvagade riket. Dynastin upphörde när romarriket erövrade området efter slaget vid Pydna 168 f.Kr. Efter detta införlivades Makedonien i den romerska sfären och förlorade sin status som självständig hellenistisk monarki.

Betydelse

Den antigonidiska dynastin är viktig för att förstå övergången från Alexanderstidens storimperium till de romerska provinserna. Dynastin bidrog till att sprida hellenistisk kultur i Balkan och västra Anatolien och spelade en central roll i de politiska och militära omvälvningar som präglade östra Medelhavet under 300–100-talet f.Kr.

Frågor och svar

F: Vad var den antigonidiska dynastin?

F: Vilka var kungarna i den antigonidiska dynastin?

F: Hur tog den antigonidiska dynastin slut?

F: Vem var Antigonos I Monoftalmus?

F: När erövrade Romarriket området där den antigonidiska dynastin var verksam?

F: Varför kallades Antigonos I Monoftalmus för "den enögde"?

F: Vad var betydelsen av den antigonidiska dynastin?

Sök med bokstav