Atahuallpa – Inkarikets siste kejsare, fångad av Pizarro (ca 1502–1533)

Atahuallpa — Inkarikets siste kejsare, fångad av Pizarro: berättelsen om maktkamp, förräderi och kolonisationens slut i 1500-talets Anderna.

Atahuallpa eller Atawallpa (ca 1502-1533) var den trettonde och sista suveräna kejsaren i Tahuantinsuyo, det så kallade inkariket. Han tog makten efter att ha besegrat sin yngre halvbror Huáscar i ett blodigt inbördeskrig som följde på att deras far, inka Huayna Capac, dog av en smittsam sjukdom (troligen malaria eller smittkoppor). Under kriget utnyttjade spanjorerna de inre splittringarna i riket när de på 1530-talet började sin erövring av Anderna.

Bakgrund och inbördeskriget

Atahuallpa var en av flera söner till Huayna Capac och härstammade ur den inkaanska härskardynastin. Efter Huayna Capacs död saknades en klar successionsordning, vilket ledde till rivalitet mellan tronpretendenter. Konflikten mellan Atahuallpa och Huáscar försvagade riket militärt och politiskt och bidrog till att många samhällen blev splittrade och mer mottagliga för utomstående inblandning. Samtidigt hade epidemier lamnat stora delar av befolkningen sårbara.

Spanjorernas ankomst, fångenskap och lösen

När Francisco Pizarro och hans män anlände 1532 fann de ett rike som redan var ur balans. Vid den välkända händelsen i Cajamarca blev Atahuallpa lurad och tillfångatagen den 16 november 1532. Spanjorerna förde honom senare som fånge och använde honom som politiskt verktyg för att försöka kontrollera och styra riket.

Atahuallpa erbjöd ett enormt lösen för sin frigivning: enligt samtidsskildringar fylldes ett rum med guld till en viss höjd och två andra rum med silver — ett av historiens mest kända lösensummor. Lösegåvorna levererades delvis, men trots detta och löften om lydnad övervägde spanjorerna att mörda honom för att undanröja risken att han åter skulle ena och leda ett motstånd.

Rättegång och avrättning

Spanjorerna höll en formell rättegång mot Atahuallpa där han anklagades för bland annat kätteri, idoldyrkan, konspiration mot spanjorerna och för mordet på Huáscar. Rättegångens rättvisa och legitimitet är föremål för historisk debatt — många kronikörer menar att anklagelserna användes som förevändning för att bli av med en farlig fånge. Enligt samtida källor döptes Atahuallpa före avrättningen och tog ett kristet namn.

Han avrättades av spanjorerna i juli 1533 (ofta angivet till den 26 juli) genom strypning eller spansk garrotte efter att ha blivit dömd till döden. Hans död innebar i praktiken slutet för den centrala och självständiga inkaauktoriteten i det område som tidigare styrdes från Cuzco, även om motståndsgrupper och marionettledare fortsatte kämpa mot de nye herrarna.

Konsekvenser och eftermäle

Atahuallpas fångenskap och avrättning blev en avgörande vattendelare i Sydamerikas historia. Kombinationen av europeisk militärteknik, allianser med lokala folk som motsatte sig inkahegemoni, och de epidemier som redan försvagat inka­samhället gjorde det möjligt för en relativt liten spansk styrka att ta kontroll över ett jättelikt rike. Efter Atahuallpas död uppstod flera motståndsrörelser — bland annat under ledare som Manco Inca — men den politiska enheten som Tahuantinsuyo representerade var bruten.

Atahuallpa har därefter blivit en central figur i berättelsen om den spanska erövringen: en symbol för både det inhemska motståndet och de tragiska följderna av kolonisationen. Våra kunskaper om honom kommer främst från spanska kronikörer och samtida källor, vilket kräver källkritisk läsning eftersom perspektiven och motiven i dessa källor kan färga bilden.

Inbördeskrig

När deras far, kejsaren Huayna Capac, och deras äldre bror, Ninan Cuyochi, som hade varit arvtagare, dog, delades riket mellan de två överlevande bröderna Huáscar och Atahualpa. Huáscar fick större delen av det med huvudstaden Cusco, och Atahualpa de norra delarna, inklusive Quito (nu Ecuadors huvudstad). Under ett par år regerade de två bröderna utan problem. Men Huascar krävde att Atahuallpa skulle svära en ed till honom. Atahuallpa vägrade och inbördeskriget började.

Det sista slaget ägde rum vid Quipaipan, där Huascar tillfångatogs. Atahuallpa vilade i staden Cajamarca i Anderna med sin armé på 80 000 soldater på väg mot söder och Cusco för att göra anspråk på sin tron.

Vid den här tiden hade den spanske erövraren Francisco Pizarro grundat staden Piura, den första spanska bosättningen i Peru, i juli 1532. Efter två månader på marsch anlände Pizarro till Cajamarca med endast 168 män under sitt befäl och skickade Hernando de Soto, munken Vicente de Valverde och den infödda tolken Felipillo för att tala med Atahuallpa om den spanska närvaron.

De spanska sändebuden återvände till Pizarro, som förberedde en överraskningsattack mot Atahuallpas armé i det som blev slaget vid Cajamarca den 16 november 1532.

Enligt spansk lag förklarade spanjorerna officiellt krig mot inkafolket. När Atahuallpa kallt frågade prästen Valverde med vilken auktoritet han och hans folk kunde säga sådana saker, erbjöd Valverde honom en bibel och sa att auktoriteten kom från orden i den. Han undersökte den och frågade sedan varför den inte talade till honom. Han kastade den sedan till marken. Detta gav spanjorerna den ursäkt de behövde för att föra krig mot inkafolket. De öppnade eld och under loppet av två timmar dödades mer än två tusen inka-soldater. Spanjorerna fängslade sedan Atahuallpa i solens tempel.

Atahuallpa kunde fortfarande inte tro att spanjorerna hade för avsikt att ta kontroll över hans rike. Han trodde att om han gav dem det guld och silver som de sökte skulle de ge sig av. I utbyte mot sin frigivning gick han med på att fylla ett stort rum med guld och lovade spanjorerna dubbelt så mycket i silver. Även om han blev förbluffad av erbjudandet hade Pizarro inte för avsikt att släppa inkafolket eftersom han behövde härskarens inflytande över ursprungsbefolkningen för att upprätthålla ordningen i det omgivande landet.

Men sedan beslutade Pizarro att låta avrätta honom eftersom han fruktade att han skulle kunna befrias av en inkageneral. Pizarro iscensatte en skenrättegång och fann Atahuallpa skyldig till att ha gjort uppror mot spanjorerna och mördat Huáscar, sin egen bror. Atahuallpa dömdes till avrättning genom bränning. Han blev förskräckt, eftersom inkafolket trodde att själen inte skulle kunna gå vidare till livet efter döden om kroppen brändes. Broder Vicente de Valverde, som tidigare hade erbjudit Atahuallpa Bibeln, ingrep återigen och sa till Atahuallpa att om han gick med på att konvertera till kristendomen skulle han övertyga de övriga att mildra domen. Atahualpa gick med på att låta döpa sig till den kristna tron. Han fick namnet Juan Santos Atahualpa och ströps sedan med en garrote i stället för att brännas. Atahuallpa dog den 29 augusti 1533. Atahuallpa efterträddes av sin bror, marionettinka Tupac Huallpa, och senare av en annan bror Manco Inca Yupanqui.

Kejsare Atahuallpa under slaget vid Cajamarca


Spanjorerna avrättar Tupac Amaru 1572, teckning av Guaman Poma de Ayala

Frågor och svar

F: Vem var Atahualpa?

F: Hur blev Atahualpa kejsare?

F: Vem anlände under inbördeskriget?

F: Vad gjorde Francisco Pizarro med Atahualpa?

F: Överlevde Atahualpa mötet med spanjorerna?

Fråga: Vad hände med Inkariket efter Atahualpas död?

F: Vilken sjukdom orsakade Inca Huayna Capacs död?

Sök med bokstav