Atahualpa

Inbördeskrig

När deras far, kejsaren Huayna Capac, och deras äldre bror, Ninan Cuyochi, som hade varit arvtagare, dog, delades riket mellan de två överlevande bröderna Huáscar och Atahualpa. Huáscar fick större delen av det med huvudstaden Cusco, och Atahualpa de norra delarna, inklusive Quito (nu Ecuadors huvudstad). Under ett par år regerade de två bröderna utan problem. Men Huascar krävde att Atahuallpa skulle svära en ed till honom. Atahuallpa vägrade och inbördeskriget började.

Det sista slaget ägde rum vid Quipaipan, där Huascar tillfångatogs. Atahuallpa vilade i staden Cajamarca i Anderna med sin armé på 80 000 soldater på väg mot söder och Cusco för att göra anspråk på sin tron.

Vid den här tiden hade den spanske erövraren Francisco Pizarro grundat staden Piura, den första spanska bosättningen i Peru, i juli 1532. Efter två månader på marsch anlände Pizarro till Cajamarca med endast 168 män under sitt befäl och skickade Hernando de Soto, munken Vicente de Valverde och den infödda tolken Felipillo för att tala med Atahuallpa om den spanska närvaron.

De spanska sändebuden återvände till Pizarro, som förberedde en överraskningsattack mot Atahuallpas armé i det som blev slaget vid Cajamarca den 16 november 1532.

Enligt spansk lag förklarade spanjorerna officiellt krig mot inkafolket. När Atahuallpa kallt frågade prästen Valverde med vilken auktoritet han och hans folk kunde säga sådana saker, erbjöd Valverde honom en bibel och sa att auktoriteten kom från orden i den. Han undersökte den och frågade sedan varför den inte talade till honom. Han kastade den sedan till marken. Detta gav spanjorerna den ursäkt de behövde för att föra krig mot inkafolket. De öppnade eld och under loppet av två timmar dödades mer än två tusen inka-soldater. Spanjorerna fängslade sedan Atahuallpa i solens tempel.

Atahuallpa kunde fortfarande inte tro att spanjorerna hade för avsikt att ta kontroll över hans rike. Han trodde att om han gav dem det guld och silver som de sökte skulle de ge sig av. I utbyte mot sin frigivning gick han med på att fylla ett stort rum med guld och lovade spanjorerna dubbelt så mycket i silver. Även om han blev förbluffad av erbjudandet hade Pizarro inte för avsikt att släppa inkafolket eftersom han behövde härskarens inflytande över ursprungsbefolkningen för att upprätthålla ordningen i det omgivande landet.

Men sedan beslutade Pizarro att låta avrätta honom eftersom han fruktade att han skulle kunna befrias av en inkageneral. Pizarro iscensatte en skenrättegång och fann Atahuallpa skyldig till att ha gjort uppror mot spanjorerna och mördat Huáscar, sin egen bror. Atahuallpa dömdes till avrättning genom bränning. Han blev förskräckt, eftersom inkafolket trodde att själen inte skulle kunna gå vidare till livet efter döden om kroppen brändes. Broder Vicente de Valverde, som tidigare hade erbjudit Atahuallpa Bibeln, ingrep återigen och sa till Atahuallpa att om han gick med på att konvertera till kristendomen skulle han övertyga de övriga att mildra domen. Atahualpa gick med på att låta döpa sig till den kristna tron. Han fick namnet Juan Santos Atahualpa och ströps sedan med en garrote i stället för att brännas. Atahuallpa dog den 29 augusti 1533. Atahuallpa efterträddes av sin bror, marionettinka Tupac Huallpa, och senare av en annan bror Manco Inca Yupanqui.

Kejsare Atahuallpa under slaget vid Cajamarca


Spanjorerna avrättar Tupac Amaru 1572, teckning av Guaman Poma de Ayala