Iocaste eller Jupiter XXIV är en icke-sfärisk, retrograd måne till Jupiter. Den upptäcktes år 2000 av ett team astronomer vid University of Hawaii under ledning av Scott S. Sheppard och fick den provisoriska beteckningen S/2000 J 3.
Upptäckt och namn
Objektet upptäcktes i samband med jakt på svaga, yttre månar kring Jupiter och bekräftades genom upprepade observationer. I oktober 2002 gavs månen det formella namnet Iocaste, efter Jocasta, Ödipus' mor och fru i den grekiska mytologin. Namngivningen följer IAU:s konvention att ge namnen på Jupiters yttre, retrograda månar namn hämtade ur grekisk och romersk mytologi.
Bana och dynamik
Iocaste kretsar runt Jupiter på ett genomsnittligt avstånd av 20 723 000 km och har en omloppstid på cirka 609,427 dagar. Banans lutning är omkring 147° mot ekliptikan (ungefär 146° mot Jupiters ekvator), vilket innebär att månen rör sig i en retrograd bana (motsatt riktning jämfört med Jupiters rotation). Banans excentricitet är 0,2874, vilket visar att banan är relativt avlång.
Fysiska egenskaper
Månen är liten, med en uppskattad diameter på cirka 5 kilometer. Den framstår som grå i färgen, liknande C-typ-asteroider, vilket tyder på en mörk, kolrik yta. På grund av sitt lilla storleksmått och avståndet från Jupitersystemet är detaljer som rotationsperiod och ytstruktur inte väl kartlagda; rotationsperioden är i många fall okänd eller svårt att bestämma med nuvarande data.
Anankegruppen
Iocaste tillhör Anankegruppen, en samling av retrograda, yttre månar som kretsar på ungefär likartade avstånd och med liknande banlutningar runt Jupiter. Gruppen tros vara resterna av en större asteroid eller fågelkropp som fångades av Jupiter och senare bröts sönder genom en kollision eller gravitationell påverkan. Medlemskap i Anankegruppen stödjer idén att dessa små månar har gemensamt ursprung och liknande sammansättning.
- Provisorisk beteckning: S/2000 J 3
- Medelavstånd från Jupiter: 20 723 000 km
- Omloppstid: ~609,427 dagar
- Lutning: 147° mot ekliptikan (retrograd)
- Excentricitet: 0,2874
- Diameter: cirka 5 km
På grund av dess litenhet och stora avstånd är Iocaste främst relevant för studier av Jupiters oregelbundna månsystem och för förståelsen av hur stora planeter fångar och omvandlar mindre kroppar i solsystemet. Fortsatta observationer med större teleskop kan ge bättre mått på rotation, ytreflektans (albedo) och sammansättning.