Isengard – vad är det? Tolkiens plats i Midgård och två band (norskt & svenskt)

Isengard är en befästning och ett starkt symboliskt miljö i Tolkiens berättelser, främst känd från romanen De två tornen (The Two Towers). Den ligger vid Gapet vid Isen, vid gränsen mellan Rohan och det västra landet, och domineras av den höga, svartglänsande tornet Orthanc i dess mitt. Ursprungligen var Isengard en välskött fästning med en rund ringmur och frodiga trädgårdar, men när Saruman den vite svor sitt lojalitetsbrott mot fria folket förvandlade han platsen till en industrizon: han fällde skogarna, smidde krigsfolk (Uruk-hai), byggde verkstäder och maskiner och förorenade landskapet.

Isengards viktigaste handling i Sagan om ringen är Sarumans svek, de mekaniserade arméerna han skapade och Entarnas (trädvarelsernas) motattack ledd av Treebeard, som slutligen översvämmar och förstör den yttre ringmuren och återställer delar av området. Platsen förekommer också i andra av Tolkiens arbeten och har tolkats och gestaltats i film, tecknad media och spel. Isengard fungerar i berättelsen som en symbol för industrialiseringens och krigets förstörelse av naturen.

Isengard är även namnet på ett norsk musiksprojekt, mest känt som en sidoverksamhet av Gylve "Fenriz" Nagell från black metal-bandet Darkthrone. Projektet var aktivt i början av 1990‑talet och kombinerar element av black metal, folk och doom. Den mest kända utgivningen är samlingen Vinterskugge (1994), som består av demo- och studioupptagningar. Isengards musik kännetecknas av enkla, ofta lo-fi-produktioner, melodiska inslag, folkinspirerade partier och en experimentell inställning som skiljer sig från Fenrizs huvudprojekt.

Det finns också ett svenskt band med namnet Isengard. Detta ska inte förväxlas med det norska projektet; den svenska gruppen är en separat musikakt. Information om stil, medlemmar och skivutgivningar kan variera, så för detaljer om just den svenska versionen hänvisas till den specifika artikeln eller källor som behandlar det svenska bandet.