Jade: Nefrit och jadeit — egenskaper, användning och historia

Jade är ett samlingsnamn för två olika mineral som har liknande utseende och länge användes på samma sätt: nefrit och jadeit. Båda kallas ofta "jade" i vardagligt tal, men de skiljer sig i kemi, hårdhet, färgvariation och geologiskt ursprung. Sten och mineral som dessa har spelat stora roller i konst, smyckestillverkning och ceremonier i många kulturer.

Egenskaper och kemi

Nefrit är en form av amphibol (en grupp av mineral) och kan beskrivas med den kemiska formeln:
Ca₂(Mg, Fe)₅Si₈O₂₂(OH)₂.

Jadeit är ett pyroxenmineral med formeln:
NaAlSi₂O₆.

Hårdhet: Jadeit är vanligtvis något hårdare än nefrit (på Mohs-skalan ligger nefrit typiskt runt 6–6,5 och jadeit omkring 6,5–7).
Färg: Jadeit har ofta ett större färgspektrum — från vit och lila till intensivt grön (känd som "imperial jade"), blått, svart och fler nyanser. Nefrit visar oftast gröna toner, krämvita, bruna eller svartaktiga varianter.
Translucens och struktur: Värdefull jade uppvisar ofta hög translucens och en tät, fiberrik eller granulär struktur som ger en karakteristisk vaxartad lyster.
Tålighet: Båda är mycket tuffa (motståndskraftiga mot brott) vilket gjorde dem användbara för redskap och vapen i förhistorisk tid.

Skillnaden mellan nefrit och jadeit

Det var först 1863 som mineralogen Alexis Damour klart visade att det rörde sig om två olika mineral — nefrit och jadeit — även om de ser mycket lika ut för blotta ögat. Kortfattat:

Nefrit: amphibol, något mjukare, ofta i grönaktiga eller vita toner, förekommer i stora, kompakta massor.
Jadeit: pyroxen, kan vara hårdare, förekommer i fler färger och kan vara mycket eftertraktad i högradsvarianter (t.ex. "imperial jade").

Fyndorter och bildningsförhållanden

Jade bildas under särskilda geologiska förhållanden där högt tryck och relativt låg temperatur påverkar bergarter i kollisionszoner mellan tektoniska plattor. Kända fyndorter för jadeit är bland annat Myanmar (Burma), Guatemala och vissa delar av Ryssland och Japan. Nefrit hittas ofta i Kina, Nya Zeeland (där maorierna kallar den pounamu), Kanada och delar av Europa och Centralasien.

Användning genom historien

Förr i tiden användes jade — framför allt i nefritform — för att tillverka knivar och vapen eftersom materialet var mycket hållbart. När metallbearbetning blev vanligare fortsatte man att värdera jade för dess skönhet och symboliska betydelse. I Kina har jade haft särskild betydelse i flera tusen år: man har skulpterat smycken, rituella föremål och till och med begravningsdräkter av jade. I Nya Zeeland är pounamu viktig i maorisk kultur som symbol för auktoritet och skydd. I Mesoamerika hölls jade (särskilt jadeit) i mycket hög aktning bland Olmeker, Maya och andra kulturer.

Modern användning

Smycken: ringar, hängen, armband och örhängen — både nefrit och jadeit används i smyckestillverkning.
Snyggkarvning: små skulpturer, amuletter och prydnadsföremål.
Industriellt historiskt: föremål som hade nytta av materialets styrka i förhistoriska samhällen.

Värde och bedömning

Priset på jade bestäms av flera faktorer: färgstyrka (särskilt klar, intensiv grön färg i jadeit), transparens (hög translucens ökar värdet), finhet i strukturen (ju finare korn och jämnare yta, desto bättre), storlek och skick samt hantverksmässig bearbetning. Imperial jade från Myanmar är exempelvis bland de mest eftertraktade och dyraste varieteterna.

Hur man känner igen äkta jade och vanliga förfalskningar

Äkta nefrit och jadeit har hög densitet och känns tyngre än många imitationsmaterial.
En enkel test: äkta jade ger ofta en klar, klingande ton om man knackar lätt mot det (inte fullständigt säker metod).
Falska produkter kan vara gjorda av glas, plastic, eller andra mineraler som serpentin eller aventurin som efterfärgas. Dyed jade (färgade bitar) och stabiliserade bitar förekommer också på marknaden.
För säker identifiering används gemmologiska tester: refraktometri, specifik vikt, mikroskopisk strukturstudie och ibland avancerad spektroskopi.

Skötselråd

Rengör med milt tvålvatten och en mjuk borste; undvik starka syror eller basiska rengöringsmedel.
Ta av jade-smycken vid grovt arbete för att undvika stötar eller repor.
För värdefulla eller historiska föremål rekommenderas professionell konservatorsrådgivning.

Kulturell betydelse

Genom historien har jade tillskrivits egenskaper som skydd, hälsa och lycka i många kulturer. I Kina var jade länge förknippat med moralisk renhet och odödlighet, medan maorierna i Nya Zeeland ser pounamu som ett arv och skyddsobjekt som går i arv inom familjer.

Sammanfattningsvis är jade inte ett enda mineral utan två närbesläktade mineral — nefrit och jadeit — med både praktisk och symbolisk betydelse i många kulturer. För samlare och köpare är det viktigt att skilja på de två för att förstå värde, egenskaper och ursprung.

Jade från Kina

Frågor och svar

F: Vad är jade?

S: Jade är en typ av sten.

F: Hur många olika sorters mineraler ingår i jade?

S: Det finns två olika sorters mineraler i jade, nämligen nefrit och jadeit.

F: Vilket mineral är hårdast, nefrit eller jadeit?

S: Nefrit är hårdare än jadeit.

F: Vad består nefrit av?

S: Nefrit består av Ca2(Mg, Fe)5Si8O22(OH)2.

F: Vad använde kineser och maorier nefrit till förr i tiden?

S: Förr i tiden använde kineser och maorier nefrit för att tillverka knivar och vapen.

Fråga: Vad har två olika sorters jade för textur?

S: De två jadesorterna ser nästan likadana ut.

Fråga: Vad tyckte människor förr i tiden om jade och varför gillade de det?

S: Förr i tiden trodde människor att jade hade speciella krafter och de gillade den för att den såg fin ut. De förknippade den med lycka och helande krafter.