Krakatoa (Krakatau) – Aktiv vulkan i Sunda-sundet, utbrott 1883 och tsunami 2018

Krakatoa (Krakatau) — aktiv vulkan i Sunda­sundet. Utforska utbrottet 1883 och den dödliga tsunamin 2018 som krävde över 400 liv.

Krakatoa (indonesiskt namn: Krakatau) är en aktiv vulkan i Sunda-sundet i Indonesien. Namnet har stavats på många olika sätt. Vulkanen har haft upprepade utbrott i den kända historien; den mest kända händelsen inträffade i slutet av augusti 1883 och fick globala följder för både klimat och mänskligt liv.

Utbrottet 1883

Utbrottet i augusti 1883 var ett av de mest våldsamma i modern tid. Kombinationen av kraftiga explosioner, kollaps av vulkanens huvudkon och efterföljande tsunamier ledde till omfattande förstörelse. Effekterna inkluderade:

• Stora delar av ön revs bort och en caldera bildades.
• Starka tryckvågor och pyroklastiska flöden som förstörde närliggande kustområden.
• Tsunamier som slog in mot kusterna runt Sunda-sundet och orsakade mycket stora förluster av människoliv — uppskattningsvis över 36 000 personer dog till följd av utbrottet och de efterföljande vågorna (siffror varierar mellan källor).
• Ett av de högsta ljud som rapporterats i historien — explosionerna hördes tusentals kilometer bort — och stora mängder vulkanaska som spreds i stratosfären.
• Kortvariga klimatpåverkande effekter: global temperaturminskning och spektakulära solnedgångar under årtiondet efter utbrottet.

Anak Krakatau och händelsen 2018

Efter 1883 återuppstod vulkanisk aktivitet i området och från 1927 började en ny kon växa upp i kalderan — den så kallade Anak Krakatau ("Krakatoas barn"). Anak Krakatau växte genom upprepade utbrott under 1900- och 2000-talen och blev en aktiv stratovulkan i sig.

Den 22 december 2018 kollapsade den centrala konen och orsakade en tsunami i Sunda sundet. Mer än 400 personer omkom. Orsaken var en flankkollaps på Anak Krakatau i samband med ett utbrott, vilket försköt stora mängder underjordiskt material och skapade vågor som slog in mot stränder utan att det i början kom en tydlig förvarning över havet.

Geologi och vulkanisk bakgrund

Krakatoa ligger i en vulkanbåge orsakad av subduktionen av den indoaustraliska tektoniska plattan under den eurasiska plattan. Eruptiva processer i området är typiska för stratovulkaner: växling mellan explosiva faser, aska, lavaproduktion och perioder av konstruerande vulkanism. Den dynamiska utvecklingen har gjort området särskilt förändringsbenäget — öar kan byggas upp och snabbt eroderas eller kollapsa vid stora utbrott.

Risker, övervakning och beredskap

Krakatoa/Anak Krakatau är föremål för kontinuerlig övervakning av indonesiska myndigheter och internationella forskargrupper. Efter 2018 har övervakningen och beredskapen stärkts, bland annat genom:

• Seismisk övervakning och satellitobservationer för att upptäcka tecken på ökad aktivitet.
• Riskkartor, tidig varning för tsunami vid vissa scenarier och starkare kommunikation till kustsamhällen.
• Restriktioner för närmanden till ön och ökad information till turister då vulkanen är ett populärt men farligt besöksmål.

Betydelse för forskning och kultur

Krakatoa utbrott 1883 har haft stor betydelse för vulkanologi, klimatforskning och förståelsen av hur stora explosioner påverkar både lokala samhällen och det globala klimatet. Händelserna har också lämnat avtryck i konst, litteratur och populärkultur, ofta som exempel på naturens enorma krafter.

Sök med bokstav