Indonesien – fakta: geografi, befolkning, språk och historia

Upptäck Indonesien: fakta om geografi, befolkning, språk och historia — öar, kultur, vulkaner, religioner och viktiga insikter för resenärer och studier.

Indonesien är ett land i Sydostasien och Australasien/Oceanien. Det är en del av de malaysiska öarna och består av över 17 000 öar (tidigare uppgifter har angivit 17 508–18 108 beroende på definition). Människor bor på cirka 6 000 av dessa öar. De viktigaste öarna i Indonesien är Java, Bali, Borneo, Sulawesi och Sumatra. Indonesiens huvudstad är Jakarta på Java, även om en ny huvudstadsstad (Nusantara på Borneo) håller på att byggas som delvis planerad flytt. President sedan 20 oktober 2024 är Prabowo Subianto. Det moderna Indonesien proklamerade sin självständighet den 17 augusti 1945; på morgonen den dagen läste Ir. Soekarno upp Indonesiens självständighetsförklaring. Självständighetsdagen firas årligen som en nationell helgdag.

Geografi

Landytan är cirka 1,9 miljoner km², något mindre än Mexiko. Indonesien sträcker sig över stora delar av ekvatorn och har ett mycket varierat landskap: låga kustslätter, vulkaniska bergskedjor, stora regnskogar och mangroveskogar. Landet ligger i en geologiskt aktiv zon nära flera förkastningslinjer, vilket ger ett stort antal vulkaner och frekventa jordbävningar samt risk för tsunamis. Indonesien har fler aktiva vulkaner än något annat land i världen.

Befolkning och språk

Indonesien är ett av världens folkrikaste länder, med omkring cirka 277 miljoner invånare (2024 est.). Omkring hälften av befolkningen bor på Java, vilket gör ön mycket tätbefolkad. Befolkningstätheten på Java är betydligt högre än rikssnittet; i hela landet finns stora skillnader mellan tätbefolkade öar och glesbygdsområden. Det finns ungefär lika många män som kvinnor.

Indonesiens officiella språk är Bahasa Indonesia. Utöver detta talas fler än 700 språk i olika delar av landet — många av dem lokala språk som talas av mindre etniska grupper. De mest spridda lokala språken är javanesiska, balinesiska och sundanesiska.

Administration och grannar

Indonesien är en enhetsstat indelad i provinser (inklusive särskilda regioner som Aceh och Jakarta). Landgränser finns mot Papua Nya Guinea, Malaysia och Östtimor som delar landgränser med Indonesien. Närliggande länder över havet är Australien i söder, Singapore i nordväst och Filippinerna i nordost.

Historia – kort översikt

Indonesiens historia präglas av länge varande handelsförbindelser med Indien, Kina och Mellanöstern, lokala kungadömen och senare europeisk kolonisation. Från 1600-talet etablerade den nederländska Ostindiska kompaniet (VOC) och senare Nederländerna ett omfattande kolonialstyre. Under andra världskriget ockuperades Indonesien av Japan (1942–1945). Den 17 augusti 1945 proklamerades självständighet av Sukarno och Mohammad Hatta; formell erkänd nederländsk överlåtelse kom först 1949 efter en period av konflikt. Därefter har Indonesien genomgått politiska omvälvningar, inklusive Sukarnos styre, Suhartos långa auktoritära period och efterföljande demokratisering sedan slutet av 1990-talet.

Religion och samhälle

Majoriteten av indonesierna följer islam, och landet har världens största muslimska befolkning (ungefär 85–88 %). Trots detta är Indonesien enligt sin grundlag inte en religiös stat; statsideologi är Pancasila som betonar bland annat religiös tolerans och enhet. Utöver islam finns betydande grupper som följer kristendom (både protestantiska och romersk-katolska), hinduism (särskilt på Bali), buddhism samt konfucianism och traditionella lokala trosföreställningar. Staten erkänner officiellt flera religioner och religion spelar en central roll i många samhällen.

Natur, miljö och biologisk mångfald

Indonesien har mycket hög biologisk mångfald och ingår i den så kallade Coral Triangle med världens rikaste marina liv. Stora regnskogar på Sumatra, Kalimantan (Borneo) och Papua hyser arter som orangutang, noshörningar, tigrar på Sumatra och världens största ödla, komodovaranen (Komodogruppen). Landets skogar hotas dock av avskogning, bränder för jordbruksexpansion (särskilt palmoljeplantager) och illegal skogsavverkning. Havsmiljöer påverkas av överfiske och föroreningar.

Ekonomi

Indonesien är den största ekonomin i Sydostasien och en av världens stora utvecklingsländer. Landet är medlem i G20. Viktiga sektorer är jordbruk (särskilt palmolja och ris), gruvdrift och energi (kol, naturgas), tillverkning, och tjänstesektorn. Utmaningar inkluderar regionala skillnader i välstånd, infrastrukturbehov, korruption och miljöproblem.

Praktisk information

• Valuta: Indonesiska rupiah (IDR).
• Klimat: Tropiskt monsunklimat med regn- och torrsäsonger varierande mellan öarna.
• Transport: Flygförbindelser mellan huvudöarna är vanliga, och sjötrafik är viktigt för kommunikation mellan öarna.
• Säkerhet: Jordbävningar, vulkanutbrott och översvämningar förekommer regelbundet; det rekommenderas att följa lokala myndigheters råd vid naturkatastrofer.

Detta ger en översikt över Indonesien – dess geografi, befolkning, språk, historia, natur och samhälle. Landet är stort, mångfacetterat och spelar en viktig roll i regionen och i världen.

Historia

Före andra världskriget

Indonesien har en skriven historia så långt tillbaka som till 700-talet. Innan den nederländska kolonialmakten kom 1596 bestod Indonesien av många kungadömen som ständigt slogs mot varandra. Indonesien styrdes av Nederländerna från 1600-talet fram till andra världskriget. Landet kallades då för Nederländska Ostindien.

Under andra världskriget fördrev japanerna holländarna och tog kontroll över Indonesien. Efter Japans kapitulation i kriget krävde Indonesien sin självständighet den 17 augusti 1945. Proklamationen lästes upp av Ir. Soekarno i Jakarta. Soekarno blev senare Indonesiens första president.

Brittiska trupper kom till Indonesien för att återupprätta freden och rädda européer som hade varit fångar hos japanerna. De brittiska trupperna hade också till uppgift att skicka hem 300 000 japanska soldater. De indonesiska republikanerna bekämpade de brittiska trupperna eftersom man förväntade sig att britterna skulle ge tillbaka Indonesien till holländarna. De indonesiska republikanerna dödade många av de japanska fångarna innan de kunde skickas hem. De började också döda människor från minoritetsgrupper som kunde vara emot den nya republiken. Många européer och indonesiska européer dödades. Många kinesiska affärsmän och andra minoritetsgrupper dödades eller blev hemlösa. På Java fanns det många tusen hemlösa människor.

År 1946 kom nederländarna tillbaka. När britterna lämnade landet 1947 fanns det 55 000 nederländska soldater i Indonesien. Den nederländska insatsen kallades "Operatie Product" eller "Politionele Acties". De indonesiska republikanerna kämpade mot nederländarna fram till 1949. Men de indonesiska republikanerna var dåligt organiserade och slogs ofta sinsemellan. När nederländarna tvingade bort de republikanska soldaterna från olika områden flyttade de in fler trupper tills det fanns 100 000 nederländska trupper. Holländarna vägrade att lyda Förenta nationerna som sa att de borde sluta med striderna i Indonesien. USA organiserade möten mellan nederländska och indonesiska ledare. Nederländerna gick slutligen med på att erkänna Indonesiens självständighet i november 1949.

På grund av striderna och den dåliga organisationen tog det lång tid innan landet blev fredligt och ekonomin förbättrades. Många indonesiska soldater hade dött, mellan 45 000 och 100 000. Dessutom hade ett mycket stort antal civila, indonesier, européer och kineser, dött, kanske så många som 200 000.

Indonesien

Provinser

Indonesien har 34 provinser. Fem av dem har särskild status. Varje provins har sin egen lagstiftande församling och guvernör. Provinserna är indelade i regementsområden (kabupaten) och städer (kota). Dessa är vidare indelade i distrikt (kecamatan) och återigen i bygrupper (antingen desa eller kelurahan).

Indonesiska provinser och deras huvudstäder - listade efter region (
indonesiskt namn inom parentes om det skiljer sig från det engelska)
* är provinser med särskild status

Sumatra Aceh* - Banda Aceh Norra Sumatra (Sumatera Utara) - Medan Västra Sumatra (Sumatera Barat) - Padang Riau - Pekanbaru Riauöarna (Kepulauan Riau) - Tanjung Pinang Jambi - Jambi (stad) Södra Sumatra (Sumatera Selatan) - Palembang Bangka-Belitung (Kepulauan Bangka-Belitung) - Pangkal Pinang Bengkulu - Bengkulu (stad) Lampung - Bandar Lampung Java Jakartas särskilda huvudstadsområde* (Daerah Khusus Ibu Kota Jakarta) - Jakarta Banten - Serang Västra Java (Jawa Barat) - Bandung Centrala Java (Jawa Tengah) - Semarang Yogyakarta Special Region* (Daerah Istimewa Yogyakarta) - Yogyakarta (stad) Östra Java (Jawa Timur) - Surabaya Lesser Sundaöarna Bali - Denpasar West Nusa Tenggara (Nusa Tenggara Barat) - Mataram Östra Nusa Tenggara (Nusa Tenggara Timur) - Kupang

Kalimantan Västra Kalimantan (Kalimantan Barat) - Pontianak Centrala Kalimantan (Kalimantan Tengah) - Palangkaraya Södra Kalimantan (Kalimantan Selatan) - Banjarmasin Östra Kalimantan (Kalimantan Timur) - Tenggarong Seberang Norra Kalimantan ("Kalimantan Utara") -Tanjung Selor Sulawesi Norra Sulawesi (Sulawesi Utara) - Manado Gorontalo - Gorontalo (stad) Centrala Sulawesi (Sulawesi Tengah) - Palu Västra Sulawesi (Sulawesi Barat) - Mamuju Södra Sulawesi (Sulawesi Selatan) - Makassar Sydöstra Sulawesi (Sulawesi Tenggara) - Kendari Malukuöarna Maluku - Ambon Norra Maluku (Maluku Utara) - Sofifi Västra Nya Guinea Västpapua* (Papua Barat) - Manokwari Papua* - Jayapura

Provinser i Indonesien

Frågor och svar

F: Vad är Indonesiens huvudstad?

F: När började det moderna Indonesien?

F: Hur många öar har Indonesien?

Fråga: Vilka är några viktiga öar i Indonesien?

Fråga: Hur många människor bor i Indonesien?

F: Vilka språk talas i Indonesien?

F: Vilka religioner följer indoneserna?

Sök med bokstav