Argumentum ad lazarum, ofta beskriven som en form av överklagande till fattigdom, är en informell felbedömning där någon antar att en ståndpunkt är sann eller mer moraliskt giltig därför att den som framför den är fattig eller utsatt. Det svenska uttrycket "fattig men ärlig" fångar ofta samma attityd: personens ekonomiska ställning används som bevis för ärlighet eller sanning i stället för sakliga skäl.
Karaktär och mekanik
Som logisk felaktighet ligger styrkan i argumentum ad lazarum i en irrelevant egenskap hos talaren — fattigdom — snarare än i sakliga belägg. Ett sådant resonemang får ofta emotionell tyngd eftersom fattiga personer uppfattas som ödmjuka, oförstörda av girighet eller närmare "folket". Men den objektiva sanningshalten i ett påstående påverkas inte av talarens förmögenhet.
Ursprung och namn
Begreppet härrör från bilden av Lazarus i kristen tradition, en fattig tiggare i en liknelse som mottar belöning i livet efter detta. Termen används i retorik och kritik av argument för att markera att hänförelsen till fattigdom inte ersätter bevisföring. För mer allmän information om informella felbedömningar se källor om felbedömningar och för den bibliska figuren Lazarus se Lazarus.
Användning och exempel
- Politisk debatt: Att automatiskt tro på en politisk förslag endast för att förespråkaren kommer från låginkomstbakgrund.
- Konsumentbedömningar: Att anse en hantverkare bättre än en annan bara för att den första är enklare klädd eller tar mindre betalt.
- Medial framställning: Reportage som antyder större trovärdighet hos fattiga vittnen utan att pröva deras uppgifter sakligt.
Skillnader och närliggande fel
Argumentum ad lazarum är nära besläktat med andra personinriktade fel som ad hominem eller appeller till medlidande (ad misericordiam), men är specifikt fokuserat på fattigdom som positiv kvalitetsmarkör. Motsatsen kallas argumentum ad crumenam, där rikedom eller status används för att tillskriva ett påstående trovärdighet.
För att undvika denna fälla: värdera argument efter relevanta skäl och bevis, granska källors sakliga stöd och skilj på talarens sociala situation och innehållet i vad som sägs.