Vapenstilleståndet i Compiègne 1918 – slutet på första världskriget
Vapenstilleståndet i Compiègne 1918: hur avtalet den 11 nov avslutade striderna på västfronten, villkorens konsekvenser och vägen till Versaillesfördraget.
Vapenvilaavtalet mellan de allierade som bekämpade Tyskland under första världskriget och Tyskland undertecknades i en järnvägsvagn i Compiègne-skogen den 11 november 1918 och markerade slutet på första världskriget på västfronten. Marskalk Ferdinand Foch, den allierade överbefälhavaren, och Matthias Erzberger, Tysklands representant, var de viktigaste personerna vid undertecknandet. Förutom Foch och Erzberger deltog också militära och civila delegater från flera allierade länder vid förhandlingarna och i mottagandet av den tyska delegationen.
Bakgrund till vapenstilleståndet
Under de sista veckorna av 1918 hade de allierade genom sina offensiver på västfronten brutit igenom de tyska linjerna. Samtidigt drabbades Tyskland av inre kriser: livsmedelsbrist, strejker och uppror i hamnar och städer. Den tillförordnade tyska befälhavaren Paul von Hindenburg begärde den 7 november att få förhandla med Foch via telegram. Hotet om revolution i städer som Berlin och München gjorde att de tyska ledarna snabbt sökte ett slut på striderna.
Tidpunkt och omedelbara följder
Vapenstilleståndet avtalades formellt klockan 05:00 den 11 november och skulle enligt avtalet träda i kraft klockan 11:00 parisisk tid. Trots överenskommelsen fortsatte strider och artilleribeskjutning in i morgontimmarna, och många soldater miste livet under de sista timmarna före elva — vilket har blivit en påminnelse om krigets grymhet och hur långt striderna pågick innan ett slut formellt trädde i kraft.
Villkoren i korthet
De faktiska villkoren, som i stor utsträckning formulerades av Foch, var stränga och militärt utformade för att säkerställa att Tyskland inte kunde återuppta offensiva operationer. Bland punkterna fanns:
- Slut på fientligheterna, tillbakadragande av de tyska styrkorna bakom Rhen.
- De allierades ockupation av Rhenlandet och brohuvuden längre österut samt överlämnande av flygplan, krigsfartyg och militär materiel.
- Frigivning av allierade krigsfångar och internerade civila.
- Eventuella skadestånd skulle förhandlas senare; ingen omedelbar frigivning av tyska fångar och ingen lättnad av flottblockaden mot Tyskland.
Dessa punkter innebar snabba militära åtgärder, stora materiella överlämnanden och politisk kontroll av strategiska områden. Avtalet var avsett som en provisorisk vapenvila — inte ett slutligt fredsavtal — och det kvarstod många frågor som senare togs upp i fredsförhandlingarna.
Vägen till fred och senare följder
Vapenstilleståndet avslutade striderna på västfronten men fungerade endast som en temporär lösning tills en formell fred skulle upprättas. Det förlängdes tre gånger fram till undertecknandet av Versaillesfördraget, som undertecknades den 28 juni 1919 och trädde i kraft den 10 januari 1920. Versaillesfördraget innehöll detaljerade villkor om ansvar, gränser, nedrustning och skadestånd.
Villkoren efter kriget bidrog till politisk och ekonomisk oro i det besegrade Tyskland. Kejsarens abdikation i november 1918 följdes av revolutionära och kontrarevolutionära rörelser, en svag Weimarrepublik och svåra ekonomiska problem under 1920-talet. Missnöje, nationalism och myter om ett ”dolkstötslegende” utnyttjades senare politiskt och var en av flera faktorer som ledde till Adolf Hitlers framväxt och Nazitysklands maktövertagande på 1930-talet.
Symbolik och minne
Att avtalet trädde i kraft den elfte timmen på den elfte dagen i den elfte månaden gav 11 november stark symbolisk betydelse. Dagen har sedan dess blivit en internationell minnesdag för dem som stupade i första världskriget och senare konflikter; i många länder hålls ceremonier och tyst minut.
Järnvägsvagnen i vilken vapenstilleståndet undertecknades blev en symbol för seger och förödmjukelse. Den ställdes ut i Frankrike, men under andra världskriget transporterade och använde Adolf Hitler samma plats och vagn för att tvinga fram en fransk kapitulation 1940; vagnen togs därefter till Tyskland som ett propagandapris och förstördes senare i krigets slutskede.
Vapenstilleståndet i Compiègne var därmed både slutpunkten på en av de blodigaste konflikterna i europeisk historia och starten på en period av svåra fredsförhandlingar och politiska förändringar i Europa. Dess militära, politiska och symboliska konsekvenser formade stora delar av 1900-talets följdhistorier.
Framsida i New York Times på vapenstilleståndsdagen den 11 november 1918.
Det här fotografiet togs efter att man hade nått en överenskommelse om vapenstillestånd som avslutade första världskriget. Det här är Ferdinand Fochs egen järnvägsvagn och platsen är i Compiègnes skog. Foch är den andra från höger.
Huvudpersoner
För de allierade var den personal som var inblandad helt och hållet militär:
- Frankrikes marskalk Ferdinand Foch, de allierades överbefälhavare
- First Sea Lord Admiral Rosslyn Wemyss, den brittiska företrädaren.
- General Maxime Weygand, Fochs stabschef
För Tyskland:
- Matthias Erzberger, civilpolitiker;
- Greve Alfred von Oberndorff, från utrikesministeriet;
- Generalmajor Detlev von Winterfeldt, armén;
- Kapten Ernst Vanselow, flottan.
General Weygand och general von Gruennel nämns inte i det (franska) dokumentet.
Freden mellan de allierade och Tyskland som följde på detta vapenstillestånd var Versaillesfördraget 1919.
Relaterade sidor
- Minnesdagen
- Versaillesfördraget (1919)
Samordnar:
49°25′38″N 2°54′23″E / 49.427361°N 2.906420°E
Frågor och svar
F: Vad var vapenstilleståndet?
S: Armistiden var ett avtal mellan de allierade och Tyskland om att avsluta striderna på västfronten under första världskriget.
F: När trädde det i kraft?
A: Vapenvilan trädde i kraft kl. 11.00 Paris-tid den 11 november 1918.
F: Vilka var de viktigaste personerna som undertecknade avtalet?
Svar: Marskalk Ferdinand Foch, den allierade överbefälhavaren, och Matthias Erzberger, Tysklands företrädare, var de viktigaste personerna som undertecknade den.
F: Var undertecknades det?
S: Det undertecknades i en järnvägsvagn i Compiègne Forest.
F: Vilka var några av villkoren?
S: Villkoren omfattade ett slut på fientligheterna, tillbakadragande av tyska styrkor till området bakom Rhen, allierad ockupation av Rhenlandet och brohuvuden längre österut, överlämnande av flygplan, krigsfartyg och militär materiel, frigivning av allierade krigsfångar och internerade civila, eventuell betalning av skadestånd från Tyskland till de allierade länderna för skador som orsakats av första världskriget, ingen frigivning av tyska fångar och ingen lättnad av flottblockaden mot Tyskland.
Fråga: Hur lång tid tog det innan en fullständig uppgörelse nåddes?
S: Det tog mycket längre tid att nå en fullständig uppgörelse efter det att man hade kommit överens om vapenstilleståndet.
F: När trädde Versaillesfördraget i kraft?
S: Versaillesfördraget trädde i kraft den 10 januari 1920.
Sök