Krigsfånge

Den tredje Genèvekonventionen ger krigsfångar många olika rättigheter. Här är några exempel:

• De måste behandlas anständigt och med respekt.
• De måste få berätta för sina familjer och Internationella rödakorskommittén att de är krigsfångar.
• De har rätt att kommunicera med sina familjer och få paket.
• De har rätt att behålla sina kläder, matredskap och personliga saker.
• De måste få tillräcklig mat, kläder, boende och medicinsk vård.
• Om fångvaktarna tvingar dem att arbeta måste krigsfångarna få betalt för det arbete de utför.
• Om de anklagas för ett brott måste de få en rättegång.

Om krigsfångarna är mycket sjuka eller skadade har de rätt att bli släppta. När kriget är slut måste alla fångar släppas snabbt.

Krigsfångar har också rätt att INTE få:

• ge sina kidnappare någon information, förutom namn, ålder, grad och tjänstgöringsnummer (ett militärt identifikationsnummer).
• få sina pengar eller värdefulla saker stulna
• Utövar tvångsarbete, militärt arbete eller arbete som är farligt, ohälsosamt eller förnedrande.

Alla människor som fångas i krig är inte "krigsfångar". Den tredje Genèvekonventionen har en strikt definition av vad en krigsfånge är. Den säger till exempel att för att vara "krigsfångar" måste soldater:

• Bär uniformer eller har märken på sina kläder som gör det tydligt att de är soldater.
• Ha något tecken (t.ex. en flagga) som visar att de är soldater på avstånd.
• Bär sina vapen öppet och synligt.
• Följ krigets lagar

Enligt Genèvekonventionerna är soldater som inte uppfyller dessa krav inte "krigsfångar". De är "olagliga kombattanter" (vilket betyder "personer som strider mot lagen"). Detta innebär att de INTE har de rättigheter som anges i Genèvekonventionerna.

Detta orsakade kontroverser i början av 2000-talet. I juni 2002 utkämpade USA till exempel kriget i Afghanistan. Försvarsminister Donald Rumsfeld meddelade att de personer som USA hade tillfångatagit var "olagliga kombattanter [som] inte har några rättigheter enligt Genèvekonventionen". USA sade att dessa människor var olagliga kombattanter, inte krigsfångar, eftersom:

• De bar inga kläder som gjorde att de såg annorlunda ut än vanliga civila.
• De organiserade sig inte i grupper med en befälsordning.
• De följde inte krigets lagar (eftersom de stödde Al-Qaida, en terroristorganisation).

USA förde några av dessa personer till fängelset i Guantánamo Bay. Eftersom de var fientliga kombattanter fick fångarna på Guantánamo inte de rättigheter som Genèvekonventionerna ger krigsfångar.

När ett land eller en grupp människor inte ger krigsfångarna deras rättigheter begår de ett krigsbrott. Det har dock inte alltid varit lätt att bestraffa dessa krigsförbrytelser.

Bestraffning av brott

I Genèvekonventionen anges de rättigheter som krigsfångar har. Det finns dock inget i Genèvekonventionen som säger hur människor ska straffas när de inte ger krigsfångarna dessa rättigheter.

När ett land tidigare bröt mot Genèvekonventionen genom att inte ge krigsfångarna deras rättigheter kunde många olika saker hända. Efter andra världskrigets slut inrättade de länder som vann kriget till exempel militärtribunaler som kallades Nürnbergrättegångarna och Tokyorättegångarna. Vid dessa rättegångar ställdes militära ledare från Nazityskland och Japans imperium inför rätta för brott mot krigsfångar (och många andra saker). Många av dem fälldes och dömdes till döden eller livstids fängelse.

I andra fall kan dock brott mot krigsfångar prövas i samma land där brotten begicks. Detta kan ske före eller efter krigets slut. Ibland bestraffades brott mot krigsfångar inte alls.

Internationella brottmålsdomstolen

År 2002 inrättades Internationella brottmålsdomstolen (ICC) för att undersöka krigsbrott runt om i världen och om möjligt bestraffa dem.

Internationella brottmålsdomstolen har en lång lista över brott som definieras som krigsförbrytelser. Några krigsförbrytelser mot krigsfångar är:

• Tortyr
• Våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella övergrepp
• Skada eller döda krigsfångar
• Förorsakar allvarlig smärta eller svårt lidande (detta kan vara psykiskt eller fysiskt lidande).
• Tvinga krigsfångar att utföra militärt arbete som skadar deras eget land.
• Användning av krigsfångar som gisslan
• Behandla krigsfångar på ett grymt sätt, inte respektera deras värdighet eller förödmjuka dem.

Om ett land eller en grupp människor begår krigsbrott mot krigsfångar kan ICC ställa dem inför rätta och straffa dem om de befinns skyldiga.

Före 1900-talet

1900-talet