Armémyror (legionärsmyror) – nomadiska rovdjur och räder

Upptäck armémyror (legionärsmyror) — nomadiska, massiva räder, aggressiva rovdjur och deras fascinerande legionärsbeteende samt påverkan på naturen.

Armémyran (eller legionärsmyran eller "Marabunta") är en av över 200 myrarter. De kallas armémyror på grund av sina aggressiva rovdjursgrupper som letar efter föda, så kallade "räder", där många myror letar efter föda samtidigt på en plats och attackerar andra djur i massor. Armémyror är kända för sina stora, samordnade rörelser och förmåga att snabbt tömma ett område på byten.

De flesta myrarter bygger hem där de alltid bor. Det gör inte armémyror. De flyttar hela tiden. Alla armémyror tillhör myrfamiljen Formicidae, men det finns flera arter som på egen hand har utvecklat samma beteende. Detta kallas "legionärsbeteende" och är konvergent evolution.

Utseende och arbetsfördelning

Armémyror visar ofta tydlig polymorfism — det vill säga att arbetarna i kolonin kan ha olika storlekar och former beroende på uppgift. Större soldater har kraftiga mandibel (käkar) för att fånga och hålla byten, medan mindre arbetare sköter omsorg om larver, bärande och andra uppgifter. Honan i kolonin (drottningen) är vanligtvis mycket större och ansvarar för äggläggning; i vissa arter är drottningen nomadisk och rör sig med kolonin, medan andra bildar tillfälliga bivouacs (levande bon).

Räder och jaktstrategier

Räderna är det mest karaktäristiska beteendet hos armémyror. De kan ske i form av:

• Kolumnräder — en organiserad framryckning i smala led där myror går i en tydlig bana och driver byten framför sig.
• Swarm-räder — vid vissa arter rör sig en tät, oregelbunden svärm av myror över marken och täcker ett större område.

Under räderna angrips insekter, andra små ryggradslösa djur och även små ryggradsdjur. Armémyrorna delar ofta bytet mellan sig och kan snabbt transportera större föremål tillbaka till kolonin.

Livscykel och koloniens rytm

Vissa armémyror växlar mellan en nomadisk fas och en mer stillastående statär fas (bivouac-fas). Under den statära fasen samlas kolonin i en tillfällig bostad där drottningen lägger ägg och larverna utvecklas. När nya arbetare kläcks börjar den nomadiska fasen igen och kolonin ger sig av på nya räder. Denna cykel kan upprepas flera gånger per år och styrs av larvstadiernas utveckling.

Ekologisk roll och samspel

Armémyror har stor betydelse i sina ekosystem. Som toppredatorer bland markinsekter reglerar de populationer av andra ryggradslösa djur. De påverkar även andra djur genom följande beteenden:

• Ant-following birds — flera fågelarter (särskilt i tropiska områden) följer armémyrorna för att fånga de insekter som flyr undan myrornas räder.
• Mutualismer och opportunism — vissa djur utnyttjar myrornas rörelser för eget byte eller skydd, medan andra djur undviker områden där armémyror är aktiva.

Utbredning och exempel på arter

Armémyror finns i tropiska och subtropiska områden över stora delar av världen. Kända släkten och arter inkluderar bland annat afrikanska Dorylus (så kallade "driver ants") och new world-armémyror inom släkten Eciton, Neivamyrmex och Labidus. Olika arter kan skilja sig i hur nomadiska de är, hur stora kolonierna blir och vilka jaktstrategier de använder.

Människor och armémyror

Armémyror kan vara både fascinerande och besvärliga för människor. De attackerar inte människor i syfte att döda, men soldater kan bita kraftigt om de känner sig trängda, vilket gör att människor i områden med täta bestånd ofta undviker att störa dem. I kulturen har armémyror ibland uppmärksammats under namnet "Marabunta" och framställts som skräckinjagande svärmar i litteratur och film, ofta med viss överdrift.

Forskning och bevarande

Studier av armémyror bidrar till förståelsen av social organisation, kollektivt beteende och konvergent evolution. Eftersom många arter lever i tropiska skogar kan de påverkas av habitatförlust och förändringar i markanvändning. Bevarande av stora, sammanhängande områden är viktigt för att bevara både armémyror och de ekosystem där de spelar en viktig roll.

Sammanfattningsvis är armémyror nomadiska rovdjur med komplexa sociala strukturer och kraftfulla räder. Deras beteende har uppstått flera gånger oberoende inom myrfamiljen Formicidae, vilket visar hur effektiva och framgångsrika dessa strategier är i tropiska miljöer.

Frågor och svar

F: Hur många myrarter räknas som armémyror?

F: Varför kallas de för armémyror?

F: Bygger armémyror permanenta bon som de flesta myror?

F: Vilken familj tillhör alla arter av armémyror?

F: Vad är namnet på det beteende där många myror attackerar andra djur kollektivt?

F: Vad är "legionärt beteende"?

F: Vad är konvergent evolution?

Sök med bokstav