Linjär A är en gammal skrift som användes på Kreta under bronsåldern. Den är fortfarande olöst – översätta har ingen lyckats göra på ett allmänt accepterat sätt. Linjär A hör till de skriftsystem som användes på det minoiska Kreta; ett annat är de kretensiska hieroglyferna, som är ungefär hundra år äldre. Under en period användes båda systemen parallellt, och forskare tror att de kan ha tjänat olika administrativa eller rituella ändamål.

Upptäckt, tidsspann och arkeologisk kontext

Skriften har påträffats främst i palats och administrativa centra som Knossos, Phaistos, Malia och Zakros och förekommer på lertavlor, sigill, keramik och votivföremål. Traditionellt dateras Linjär A till ungefär 1800–1450 f.Kr., med störst förekomst under 1600–1400-talen f.Kr. En viktig del av upptäckten och dokumentationen kopplas till arkeologen Arthur Evans, som också hittade både Linear B och rester efter kretensiska hieroglyfer.

Skriftens uppbyggnad

Skriften innehåller ett antal stavelsetecken (ungefär 60–70 tecken i dagens kataloger), ideografiska tecken och några numeriska symboler. I textmaterialet räknas i dag omkring 70 tecken som troligen representerar stavelser, och betydelsen av cirka 100 ideografiska tecken är delvis känd. Det finns även ett fåtal numeriska tecken vars värde kan fastställas från administrativa sammanhang. Många av tecknen liknar dem i det senare skriftsystemet Linear B, vilket visar på en möjlig teknisk kontinuitet mellan systemen även om språken bakom texterna skiljer sig.

Bevarade texter och material

De flesta bevarade texterna är korta och administrativa: listor, inventarier och anteckningar. Några exemplar kan vara korta dedikationer eftersom de hittats på libationer eller andra rituella kärl. Långare litterära texter saknas hittills. Mycket skrivmaterial på antiken, till exempel papyrus eller pergament, ruttnar och bevaras sällan i medelhavsklimat; däremot har lertavlor bevarats när de bränts av olyckshändelser eller katastrofer, vilket är anledningen till att ett proportionellt litet urval av Linjär A-texter överlevt till idag.

Språket och tolkningar

Det språk som ligger bakom texterna kallas ofta för eteokretensiskt och verkar inte vara nära besläktat med något större känt språkområde. Om man applicerar den fonetiska kunskapen från Linear B på Linjär A – alltså läser motsvarande tecken med Linear B:s ljudvärden – får man visserligen en böjning av stavelser men det framträder då ord som inte går att knyta till något känt språk. Detta tyder på att Linjär A troligen återger ett annat språk än det mykenska grekiska som Linear B representerar.

Forskning och försök till dechiffrering

Även om flera hypoteser föreslagits (kopplingar till senanatoliska språk, olika icke-indoeuropeiska förslag, semitiska influenser med mera), finns i dagsläget ingen allmänt accepterad dechiffrering. Den avgörande dechiffreringen av Linear B av Michael Ventris och andra på 1950-talet visade att tecknen i ett fall kodade ett indoeuropeiskt (mykenskt grekiskt) språk, men samma metod har inte gett entydiga resultat för Linjär A. Forskningen fortsätter med jämförande paleografi, frekvensanalyser, kontextstudier och arkeologiska fynd som ger ledtrådar till innehåll och funktion.

Betydelse

Linjär A är av stor betydelse för förståelsen av det minoiska samhället, dess ekonomi och administration samt kulturens kontakter i östra Medelhavet. Trots att texternas exakta innehåll ännu inte är fastställt, ger de en unik inblick i hur skriftspråk användes praktiskt i palatsens vardag – för räkenskap, ägarskap och rituella handlingar – och studiet av dem bidrar både till arkeologi och historisk lingvistik.