Mälaren – sjön runt Stockholm: fakta, geografi och vikingarv

Upptäck Mälaren runt Stockholm: fakta, geografi och vikingarv. Från Selaön till Birka — djup, öar, historia och Unesco‑världsarv för natur- och kulturintresserade.

Mälaren är Sveriges tredje största sjö efter Vänern och Vättern. Dess yta är 1 140 km², dess medeldjup är 12 meter och dess största djup är 64 m. Sjön rinner från sydväst till nordost ut i Östersjön. De två största öarna i Mälaren är Selaön (91 km²) och Svartsjölandet (79 km²). Sjön var tidigare känd som Løgrinn. Vikingaboplatserna Birka på ön Björkö och Hovgården på grannön Adelsö är sedan 1993 upptagna på Unescos världsarvslista, liksom Drottningholms slott på ön Lovön.

Geografi och vattenflöden

Mälaren ligger i östra Sverige och omges av landskapen Uppland, Södermanland och Västmanland. Sjöns avrinningsområde är omfattande och täcker stora delar av Mälardalen; drygt 22 000 km² räknat inklusive biflöden och sjöar. Flera större vattendrag mynnar i Mälaren, och vattnet leds slutligen ut i Östersjön via utlopp nära Stockholm. Utflödet regleras genom kanaler och slussar, framför allt vid Södertälje sluss och genom slussarna i Stockholmsområdet (till exempel Slussen), vilket påverkar sjöns vattennivåer och sjöfart.

Historia och vikingarv

Mälaren har varit viktigt för bosättning och handel sedan stenåldern. Under vikingatiden var öarna i Mälaren och dess skärgård navet i handeln mot öster och väster. Birka på Björkö var en av Skandinaviens tidigaste och mest betydelsefulla handelsplatser under 700–900-talen och utgör idag ett viktigt arkeologiskt fönster mot vikingatidens kontakter och handelsvägar. Hovgården på Adelsö fungerade som ett administrativt och kungligt centrum i anslutning till Birka.

Städer, kultur och fritid

Runt Mälaren ligger flera historiska städer och moderna samhällen. Exempel är Stockholm (som växer ut mot fjärdarna i östra Mälaren), Västerås, Södertälje, Strängnäs, Eskilstuna, Enköping och Sigtuna. På Mälarens stränder finns slott och herresäten som Drottningholm (på Lovön) och Gripsholms slott (vid Mariefred), samt många mindre hamnar, gästhamnar och badplatser.

• Fritidsbåtstrafik och segling är mycket vanliga.
• Under kalla vintrar fryser delar av Mälaren till is, vilket fiskare och skridskoåkare historiskt utnyttjat.
• Sjön används också som dricksvattentäkt, bland annat för delar av Stockholmsområdet, varför vattenkvaliteten är av stor samhällsintresse.

Natur, fiske och miljöfrågor

Mälaren är biologiskt rik med många olika vattenlevande arter. Vanliga fiskarter är gädda, abborre, gös och olika vitfiskar. Samtidigt har vissa arter, till exempel ålen, minskat i antal. Sjön påverkas av näringsämnesläckage från jordbruk, tätorter och reglerad vattenföring, vilket lett till övergödning och algblomningar på vissa sträckor.

Under senare decennier har stora insatser gjorts för att förbättra vattenkvaliteten: uppgradering av reningsverk, åtgärder i jordbruket för att minska fosfor- och kväveläckage, samt konkreta restaureringsprojekt i vikar och vattendrag. Klimatförändringar påverkar också Mälaren genom förändrade nederbördsmönster, ökade vattenflöden och mindre istäckning vintertid.

Transport och infrastruktur

Södertälje kanal och dess slussar är viktiga för sjötrafiken mellan Mälaren och Östersjön. Många transporter, både gods och passagerare, använder farlederna i och omkring Mälaren. Sjöns närhet till Stockholm gör den till en central länk för både lokal och regional kommunikation och friluftsliv.

Sammanfattning

Mälaren är en av Sveriges mest betydelsefulla sjöar: geografiskt, historiskt och ekonomiskt. Från vikingatida handelsplatser som Birka till dagens städer och rekreation, är sjön en viktig del av Sveriges kultur- och naturarv. Samtidigt kräver dess roll som dricksvattentäkt och rekreationsområde att skydd, övervakning och miljöarbete fortsätter för att bevara vattenkvalitet och biologisk mångfald.

Sök med bokstav