Malware, som är en förkortning av Malicious Software (skadlig programvara), är en typ av programvara som kan installeras på en dator utan godkännande från datorns ägare. Det finns olika typer av skadlig programvara som kan skada datorer, t.ex. virus och trojanska hästar. Termen omfattar även andra avsiktligt skadliga program, som spionprogram och utpressningstrojaner. Dessa program kan stjäla lösenord, radera filer, samla in personlig information eller till och med stoppa en dator från att fungera alls. Datorns säkerhets- eller antimalwareprogram är vanligtvis bra på att stoppa skadlig kod från att installera sig själv. När säkerhetsprogrammen inte är installerade kan skadlig kod komma in i datorn. Det kan vara svårt att bli av med skadlig kod, även om man använder program som är utformade för att ta bort den.

Termen "skadlig kod" avser endast programvara som är skapad för skadliga syften och som fungerar mot användarnas förväntningar - och omfattar alltså inte program som kan göra oavsiktlig skada på grund av någon brist.

Vanliga typer av skadlig programvara

  • Virus: Självreplikerande program som fäster sig vid filer och sprider sig när filer flyttas eller körs.
  • Maskar (worms): Sprider sig självt över nätverk utan att behöva fästa sig vid filer.
  • Trojanska hästar: Döljer sig ofta som legitima program men öppnar bakdörrar eller installerar annan skadlig kod.
  • Spionprogram (spyware): Samlar in information om användarens beteende, vanligen utan vetskap eller samtycke.
  • Utpressningsprogram (ransomware): Krypterar filer och kräver betalning för att återställa åtkomst.
  • Adware: Visar oönskade annonser och kan ibland samla in data om surfvanor.
  • Rootkits: Döljande verktyg som ger angriparen full kontroll över systemet på en låg nivå.
  • Keyloggers: Registrerar tangenttryckningar för att stjäla lösenord och annan känslig information.

Hur skadlig programvara sprids

  • Via bilagor eller länkar i phishing‑mejl.
  • Genom nedladdning av piratkopierad programvara eller osäkra appar.
  • Drive‑by‑downloads från komprometterade webbplatser eller skadliga annonser.
  • Utnyttjande av sårbarheter i operativsystem och program som inte uppdaterats.
  • Via flyttbara medier som USB‑minnen eller externa hårddiskar.
  • Genom komprometterade IoT‑enheter eller osäkra nätverkskonfigurationer.

Tecken på att en enhet kan vara infekterad

  • Långsammare prestanda än normalt.
  • Oväntade popup‑fönster eller webbläsaromdirigeringar.
  • Program som startar eller stängs av utan användarens inblandning.
  • Filer som plötsligt är krypterade eller saknas (tecken på ransomware).
  • Okända konton eller användaraktiviteter.
  • Mycket nätverkstrafik utan förklaring eller ovanliga anrop till externa servrar.

Skydd och förebyggande åtgärder

  • Håll system och program uppdaterade: Installera säkerhetsuppdateringar för operativsystem, webbläsare och plugins regelbundet.
  • Använd antimalware/antivirus: Kör ett välrenommerat säkerhetsprogram och aktivera realtidsskydd.
  • Backup: Sätt upp regelbundna säkerhetskopior av viktiga filer och förvara kopior offline eller i en separat, skyddad tjänst.
  • Principen om lägsta privilegium: Använd inte ett administratörskonto för dagligt surfande eller mejlhantering.
  • Multi‑faktorautentisering (MFA): Aktivera MFA där det är möjligt för att skydda konton även om lösenord stjäls.
  • Säkra lösenord och lösenordshanterare: Använd starka, unika lösenord och överväg en lösenordshanterare för att förvara dem säkert.
  • Var försiktig med bilagor och länkar: Öppna inte bilagor eller klicka på länkar i misstänkta mejl eller meddelanden.
  • Nätverksskydd: Använd brandväggar, segmentera nätverk i större miljöer och övervaka trafiken efter avvikelser.
  • Utbildning: Träna användare i säkerhetsmedvetenhet – människan är ofta den svagaste länken.

Så tar du bort skadlig programvara

  • Kör en fullständig genomsökning med uppdaterat antimalwareprogram. Många säkerhetsprodukter kan upptäcka och ta bort kända hot.
  • Starta i felsäkert läge för att förhindra att skadliga processer körs medan du skannar.
  • Använd specialverktyg (räddningsskivor eller bootbara antivirus‑verktyg) om infektionen hindrar normal åtkomst.
  • Om datan är krypterad av ransomware, kontrollera om det finns dekrypteringsverktyg från betrodda säkerhetsleverantörer innan du överväger att betala.
  • Vid allvarliga infektioner kan det vara nödvändigt att formatera disken och återskapa systemet från en känd ren backup.
  • Byt lösenord för konton som kan ha exponerats och håll extra koll på bank‑ och kreditkortstransaktioner.

Företag och organisationer

För organisationer krävs oftast ett flerlagerförsvar: antivirus/EDR, nätverksövervakning, regelbundna säkerhetskopior, incidenthanteringsplaner och regelbunden säkerhetsutbildning för personal. Segmentering, säkerhetskopiering med offlinekopior och regelbundna sårbarhetsskanningar minskar risken för stor påverkan. Använd även principer som "least privilege" och hård autentisering (MFA, certifikat) för administratörs‑ och fjärråtkomst.

Juridik och rapportering

Skadlig programvara kan leda till brottsanmälan. I många länder finns myndigheter och CERT/CSIRT‑organisationer som tar emot rapporter om incidenter och kan ge råd. Rapporter kan också behövas för försäkringsärenden eller för att uppfylla regelverk om dataskydd och personuppgiftsincidenter.

Snabb checklista (kort)

  • Uppdatera OS och programvara regelbundet.
  • Installera och håll antimalwareprogram uppdaterat.
  • Säkerhetskopiera data regelbundet och testa återställning.
  • Använd starka lösenord och aktivera MFA.
  • Var vaksam mot misstänkta mejl, länkar och bilagor.
  • Kontakta IT‑stöd eller säkerhetsleverantör vid misstänkt infektion.

Genom att kombinera tekniska skydd, regelbundna uppdateringar och användarutbildning går det att kraftigt minska risken för att drabbas av malware och begränsa skadorna om en infektion skulle inträffa.