AlegsaOnline.com

Vad är ett datorvirus? Definition, risker, spridning och skydd

Lär dig vad ett datorvirus är, hur det sprids, vilka risker det innebär och hur du skyddar din dator — praktiska tips för säkrare surf, filer och e-post.

Författare: Leandro Alegsa

31-03-2026

Ett datavirus är ett program som kan kopiera sig självt när det körs. Ofta körs datorvirus som en del av andra program. Alla program som påverkas av viruset är "infekterade". Biologiska virus fungerar också på detta sätt, eftersom de kopierar sig själva som en del av andra organismer. Det är så datorviruset fick sitt namn.

Förutom att kopiera sig självt kan ett datavirus också utföra instruktioner som orsakar skada. Därför påverkar datorvirus säkerheten. De är en del av skadlig kod.

Ofta används termen också för andra typer av skadlig kod, t.ex. trojanska hästar och maskar. Även om detta är fel kan det vara svårt att skilja mellan olika typer av skadlig kod; de förekommer ofta tillsammans och endast en expert kan skilja dem åt. Sådana program passar också in i mer än en kategori.

Datorvirus skapas för en viss sak, ibland för att sprida politiska budskap och ibland för att hacka vissa systemfiler.

Hur sprids datorvirus?

Datorvirus sprids på många olika sätt. Några av de vanligaste sätten att sprida virus är:

Genom nedladdningar från osäkra webbplatser eller fildelningsnätverk.
Via e-postbilagor eller länkar i spoofade meddelanden (phishing).
På flyttbara medier, till exempel USB-minnen eller externa hårddiskar.
Genom exploatering av sårbarheter i operativsystem eller programvara.
Genom skadliga appar i tredjeparts‑butiker eller komprometterade legitima applikationer.
Genom nätverkstjänster där skadlig kod sprider sig automatiskt (vanligt för maskar).

Notera: Klassiska virus kräver ofta att användaren kör en infekterad fil för att aktiveras, medan maskar kan sprida sig utan direkt användarinteraktion.

Risker och konsekvenser

Förlust eller korruption av filer och data.
Stöld av personlig information, inloggningsuppgifter och ekonomiska data.
Att datorn används som del av en botnet för attacker mot andra system.
Prestandaproblem, krascher och att system blir oanvändbara.
Ekonomiska kostnader för återställning, sanering och eventuell rättslig hantering.

Vissa virus är skrivna för att utföra direkt skada (t.ex. radera data), andra för att spionera eller låsa filer och kräva lösen (ransomware). Säkerhetskonsekvenserna kan variera från irritation till allvarliga personliga eller företagsrelaterade skador.

Olika typer av skadlig kod (kort översikt)

Virus: Infekterar andra program och filer, sprids ofta när den infekterade filen körs.
Mask (worm): Självreplikerande kod som kan sprida sig via nätverk utan värdfil.
Trojansk häst: Förklädd som legitim programvara men innehåller skadlig funktionalitet.
Rootkit: Döljer sin närvaro och ger angriparen låg nivå‑kontroll över systemet.
Ransomware: Krypterar filer och kräver betalning för att återställa dem.

Hur upptäcks och tas virus bort?

Vanliga tecken på infektion:

Datorn blir ovanligt långsam eller kraschar ofta.
Program öppnas eller stängs utan förklaring.
Oväntade meddelanden, popup‑fönster eller ändrade startsidor i webbläsaren.
Nya program eller tjänster du inte installerat.
Ovanlig nätverkstrafik eller felaktiga inloggningsförsök.

Åtgärder för upptäckt och borttagning:

Skanna systemet med uppdaterad antivirus-/antimalware‑programvara.
Isolera den infekterade enheten från nätverket för att hindra spridning.
Starta i felsäkert läge eller använd en räddningsskiva/USB från en betrodd leverantör för rensning.
Återställ filer från en känd bra backup om data är skadad eller krypterad.
I svåra fall kan ominstallation av operativsystemet vara enklast för att garantera att all skadlig kod tas bort.

Skydd och förebyggande åtgärder

Följ dessa råd för att minska risken att drabbas:

Håll system och program uppdaterade — installera säkerhetsuppdateringar regelbundet.
Använd ett pålitligt antivirusprogram och håll signaturer och motor uppdaterade.
Var försiktig med e‑post: öppna inte bilagor eller klicka på länkar från okända avsändare.
Undvik nedladdningar från osäkra källor och installera appar endast från officiella butiker när det är möjligt.
Inaktivera automatisk körning (autorun) för flyttbara medier.
Gör regelbundna säkerhetskopior och testa att återställa dem.
Använd starka, unika lösenord och tvåfaktorsautentisering där det går.
Begränsa rättigheter — kör inte som administratör i onödan.
Segmentera nätverk och använd brandväggar för att begränsa spridning.
Utbilda användare i att känna igen phishing och social ingenjörskonst.

Vad göra om du blir drabbad

Koppla bort den infekterade enheten från internet och lokala nätverk.
Kör en fullständig genomsökning med uppdaterad säkerhetsprogramvara.
Kontakta IT‑support eller en säkerhetsleverantör om du är osäker.
Anmäl allvarliga incidenter till rätt instans om känslig information kan ha komprometterats.
Återställ från backup om data är krypterad eller förstörd.

Sammanfattningsvis är ett datorvirus en typ av skadlig kod som kan kopiera sig själv och ofta orsaka skada. Modern skydd handlar både om tekniska lösningar (uppdateringar, antivirus, brandväggar) och om människors beteende (vaksamhet vid e‑post, säkra vanor). En kombination av förebyggande åtgärder och god beredskap minskar risken och begränsar skador om något ändå inträffar.

Olika typer av datavirus

Det finns olika typer av datavirus:

Den vanligaste formen är troligen makrovirus eller skriptvirus. Sådana virus programmeras med den skriptfunktion som finns i många textbehandlingssystem och kalkylblad, eller med ett programs allmänna "skript"-funktionalitet.
Virus i startsektorn infekterar startsektorn på disketter, hårddiskar och andra medier.
Exekverbara filer och skript i operativsystemet, inklusive de som körs automatiskt när ett medium sätts in i en enhet.
Cross-site scripting: skript på webbsidor som kopieras till andra webbsidor.
Alla datafiler; i allmänhet är buffertöverflöden, formatsträngar och kapplöpningstillstånd exploaterbara.

Begränsade användarrättigheter kan begränsa spridningen av ett virus

I början hade operativsystemen på persondatorer (PC) inte begreppet åtkomstkontroll. Det fanns inga "användare", alla kunde göra allt. Moderna operativsystem har begreppet åtkomstkontroll. Det kan finnas fler än en användare och vissa användare kan ha fler "privilegier" än andra. Vissa användare kan bara ha tillgång till vissa filer och kan inte få tillgång till andra. Andra användare kan ha rätt att ändra eller radera vissa filer. Dessa privilegier kan specificeras för varje fil.

Den skada som ett virus kan orsaka påverkas av vilka rättigheter användaren har; om användaren inte har rätt att skriva till vissa ställen i systemet kan viruset inte sprida sig till dessa ställen.

Ett annat problem är att systemet för rättighetshantering ibland finns tillgängligt, men att det inte används som standard. Detta är fallet med system som Windows NT eller Windows XP, där alla användare som standard har samma rättigheter.

Antivirusprogram

Antivirusprogram kan skydda datorer mot kända virus. Vissa antivirusprogram skannar filer och jämför en hashkod för varje fil med en databas med hashkoder (eller "signatur"). Om koden stämmer överens har programmet sannolikt hittat ett virus. Detta sätt att göra saker och ting har skapat en del problem. Det skyddar endast mot virus vars hashkod är känd. De företag som har skrivit antivirusprogrammen måste hålla virussignaturerna uppdaterade och måste ge denna information till den dator som skall skyddas.

Det finns två möjliga sätt att skanna: Antingen skannas filen "på begäran" (eller "manuellt") eller så skannas den när systemet registrerar en åtkomst till filen, vilket kallas "vid åtkomst".

Antivirusprogram kan inte ge ett fullständigt skydd, även om viruset är känt. Vissa virus använder något som kallas polymorf kod för att ändra sin signatur varje gång de rör sig. Oavsett hur många signaturer företaget har kan de inte stoppa dessa typer av virus.

Ett annat sätt för antivirusprogram att skydda mot virus är att använda heuristik. I stället för att känna igen varje virus utifrån dess signatur tittar heuristiska antivirusprogram på andra programvarors beteende. Om en programvara gör något som verkar vara dåligt, går antivirusprogrammet in och stoppar den. Eftersom varje steg måste övervakas är detta ett långsamt sätt att göra saker och ting.

"Live system"

Det bästa skyddet mot virus är att använda ett system som startar från ett skrivskyddat medium, t.ex. en CD-skiva (CD), DVD (DVD) eller ett USB-minne (USB) som inte tillåter skrivning på hårddisken (eller andra flyttbara medier).

Frågor och svar

F: Vad är ett datavirus?

S: Ett datavirus är ett program som kan kopiera sig självt när det körs.

F: Hur kopierar datorvirus sig själva?

S: Datorvirus kopierar sig själva som en del av andra program, precis som biologiska virus kopierar sig själva som en del av andra organismer.

Fråga: Vad händer med ett program som påverkas av ett virus?

S: Ett program som påverkas av ett virus är "infekterat".

F: Vilka andra åtgärder kan ett datorvirus vidta?

S: Förutom att kopiera sig själv kan ett datorvirus också utföra instruktioner som orsakar skada.

F: Hur förhåller sig datorvirus och säkerhet till varandra?

S: Datorvirus påverkar säkerheten och är en del av skadlig kod.

F: Vilka är de vanligaste sätten för datorvirus att spridas?

S: Vanliga sätt att sprida datorvirus är genom nedladdningar, e-postbilagor och flyttbar hårdvara.

F: Varför är datorvirus så farliga?

S: De flesta virus är en mycket farlig typ av skadlig kod eftersom de kan skada en dators systemfiler och ofta skapas i ett specifikt syfte, t.ex. för att sprida politiska budskap, hacka sig in eller för andra skadliga syften.