Manna (mana): biblisk ökenmat som gavs åt israeliterna

Manna (mana) – bibliskt mirakel: den söta ökenmaten Gud gav israeliterna under 40-åriga vandringen. Upptäck dess historia, betydelse och mysterium.

Manna, ibland stavat mana, är namnet på den mat som israeliterna enligt Bibelns Moseböckerna åt när de vandrade 40 år i öknen efter att ha lämnat Egypten, och som Gud gav dem eftersom de inte hade något att äta. Varje morgon samlade de in de vita flingor som täckte marken. Det sägs att den har en söt smak. När de tröttnade på manna gav Gud dem vaktel (fågel).

Bibelns berättelse

I Bibeln beskrivs manna främst i 2 Mosebok (Exodus) kapitel 16, men också i 4 Mosebok (Numeri) och Femte Mosebok (Deuteronomium). Enligt texten föll manna varje morgon som små vita flingor eller korner på marken. Folket skulle samla tillräckligt för dagen; den som försökte spara över natten fann att det ruttnade eller blev fullt av mask, förutom den dag före sabbaten då man fick samla en dubbel portion som höll sig ofördärvad. Manna försåg folket under deras 40-åriga vandring i öknen tills de nådde Kanaans land.

Beskrivning och egenskaper

• Utseende: I Moseböckerna liknas manna vid korianderfrö i formen och vitt i färgen.
• Smak: Det sägs smaka som "våfflor med honung" eller ha en söt smak; vissa ställen i texten nämner även att det kunde smaka som bröd eller honungskakor.
• Samling: Folket samlade det på morgonen; solen gjorde att det smälte eller förslöts om det låg kvar.
• Sabbat-regeln: Manna kom inte på sabbaten; därför gavs dubbel mängd på sjätte dagen.

Etymologi

Namnet "manna" brukar förklaras med hebreiskan mān eller uttrycket "man hu?" (מה הוא), vilket kan översättas som "Vad är det?" — en fråga som folket ska ha ställt när de såg ämnet. Ordet har sedan gått in i flera språk som beteckning för oväntad eller gudomligt given hjälp.

Teologisk betydelse

I judisk och kristen tradition uppfattas manna ofta som ett tecken på Guds omsorg och som ett mirakel. I kristen teologi tolkas manna ibland som en förebild (typus) för Kristus och för nattvarden; i Nya testamentet använder Jesus manna som en jämförelse när han talar om sig själv som "livets bröd".

Tolkningar och historiska traditioner

• Rabbiniska kommentarer: Judiska kommentatorer har beskrivit manna med olika mirakulösa egenskaper, t.ex. att det gav perfekt näring, inte behövde tillagas, och ibland gavs i en mängd som anpassade sig till den som åt.
• Islamisk tradition: Koranen nämner också "manna och vaktel" som gåvor till Israels barn i öknen, och traditionella muslimska tolkningar ser det som en gudomlig försörjning.
• Kulturell användning: Ordet "manna" används i vardagligt språk som bildligt uttryck för oväntad hjälp, nödhjälp eller överflöd som kommer lätt.

Vetenskapliga och naturvetenskapliga förklaringsförslag

Eftersom det inte finns arkeologiska bevis som entydigt beskriver ett fenomen som motsvarar den bibliska mannans mirakulösa karaktär, har forskare föreslagit flera naturliga förklaringar:

• Honungsdagg (honeydew): Sekret från bladlusliknande insekter eller sköldlöss som bildar söta droppar på växter kan likna flingor eller kristaller när de torkas. Ett känt exempel är sekretet från insekten Trabutina mannipara som bildar "manna" på vissa buskar i Mellanöstern.
• Växtsekreter och hartser: Utsöndringar från träd eller buskar, såsom vissa sötaktiga hartser, kan torka till flingliknande material som är ätliga.
• Frodig växtsaft eller lichen: Vissa svampar, lavar eller växtexsudat som kan uppstå i ökenområden under speciella väderförhållanden.
• Mänsklig tolkning av ett mirakel: Vissa forskare menar att berättelsen har ett religiöst syfte och att det är en teologisk beskrivning snarare än en naturvetenskaplig rapport.

Inga av dessa förklaringar kan med säkerhet bekräftas som "den verkliga" mannans källa — den bibliska texten framställer fenomenet som ett undergivet ingripande av Gud.

Kulturellt och konstnärligt inflytande

Manna har återgetts i religiös konst, litteratur och musik genom århundradena som symbol för gudomlig försörjning. I teologiska skrifter används det ofta som bildspråk för andlig näring och tillförlitlighet.

Sammanfattning

Manna är i första hand en biblisk företeelse beskriven som himmelsk mat som försåg israeliterna under deras ökenvandring. Berättelsen har både religiös betydelse och rymmer frågor som har gett upphov till många tolkningar: teologiska, historiska och naturvetenskapliga. Oavsett om man ser manna som ett mirakel eller som en naturprodukt, fungerar berättelsen fortsatt som en stark bild för omsorg, beroende av Gud och oväntad hjälp i svåra tider.

Sök med bokstav