Acanthopholis (namnet betyder "taggiga fjäll") var en bepansrad ankylosaurisk dinosaurie som levde under kritaperioden. Denna fyrbenta, växtätande djur bar sitt pansar som rader av ovala osteoderm (benplattor) inlagda i huden, tillsammans med vassa piggar som stack ut från nacke och skuldror längs ryggen. Kroppsbyggnaden antyder ett lågt, kraftigt djur med benstammar lämpade för att bära tyngden av pansaret. Individernas längd uppskattas till omkring 4 meter och vikten till cirka 380 kg, även om olika beräkningar kan ge något varierande siffror. Acanthopholis liknade i allmänhet nodosaurider (en grupp ankylosaurier utan svansklubba) vad gäller försvarsanordningar och rörelsemönster.

Upptäckt och geologi

Det första exemplaret hittades 1865 av fossilsamlaren John Griffiths vid stranden i Folkestone. Lagret var Cambridge Greensand, en formation i den nedre kritan i södra England. Vid den tiden var England en del av ett enormt tropiskt floddelta, och Greensand hade lagt sig strax utanför kusten. Det verkar som om dinosaurierna befann sig vid strandlinjen eller floddeltat, och ibland spolades deras kroppar ut i havet. Eftersom många ben och plattor i Cambridge Greensand är omplacerade (reworked) i sedimentet, består fynden ofta av isolerade plattor och fragment snarare än kompletta skelett.

Fyndens karaktär och taxonomisk historia

De fossila lämningarna av Acanthopholis är till största delen fragmentariska: osteoderm, delar av revben, ryggkotor och ibland bitar av extremiteter. Dessa fragment har lett till en komplicerad taxonomisk historia där flera arter föreslogs under 1800- och tidigt 1900-tal. Genusets benämning har reviderats och ifrågasatts i senare forskning, och vissa forskare betraktar Acanthopholis som ett nomen dubium (ett osäkert namn) eftersom materialen är för ofullständiga för att tydligt skilja det från närbesläktade ankylosaurier.

Livsmiljö och ekologi

Acanthopholis levde i ett kustnära och deltaiskt landskap där floder mynnade ut i havet. Som växtätare åt den sannolikt lägre växtlighet — ormbunkar, låg buskvegetation och unga barrträd — och använde sitt breda, låga kranium och tänder anpassade för att nöta växtmassa. Pansaret och piggarna var främst försvarsorgan mot rovdinosaurier; deras utformning visar en strategi av passivt skydd istället för aktivt försvar (till exempel svansklubba som hos vissa andra ankylosaurier). Socialt beteende är okänt, men vissa ankylosaurier visar tecken på att kunna leva i små grupper eller familjeenheter.

Betydelse för paleontologin

Acanthopholis är viktigt historiskt eftersom fynden bidrog till tidig förståelse av bepansrade dinosaurier i Europa. Samtidigt illustrerar genusets osäkerhet de utmaningar forskare möter när de arbetar med fragmentariska fossila material — det krävs ofta nya fynd eller omtolkningar för att klargöra släktskap och artidentifiering. Fortsatta utgrävningar i Cambridge Greensand och jämförande studier med bättre bevarade ankylosaurier hjälper till att placera dessa fragment i ett tydligare evolutionärt sammanhang.