MINIX — Unix-liknande mikrokärnoperativsystem för utbildning och öppen källkod

MINIX — Unix-liknande mikrokärna för utbildning och öppen källkod. Lär dig om arkitektur, historia och dess påverkan på Linux. Gratis och BSD‑licensierat.

Författare: Leandro Alegsa

MINIX är ett Unix-liknande datoroperativsystem som bygger på en mikrokärnarkitektur. Andrew S. Tanenbaum skrev operativsystemet för att det skulle kunna användas i utbildningssyfte. MINIX hjälpte också Linus Torvalds att utforma Linuxkärnan. Namnet kommer från orden minimal och Unix.

MINIX släpps under BSD-licensen och är gratis och öppen källkod. Ursprungligen publicerades MINIX i samband med Andrew Tanenbaums lärobok i operativsystem och användes i första hand som pedagogiskt verktyg, men senare versioner har utvecklats mot högre driftsäkerhet och praktiska tillämpningar.

Historia och påverkan

MINIX utvecklades av Tanenbaum i slutet av 1980-talet för att demonstrera grundläggande principer inom operativsystem, såsom processhantering, filsystem, schemaläggning och interprocesskommunikation. På 1990-talet använde många tidiga Linux-utvecklare MINIX som referens- och utvecklingsmiljö — bland annat fick Linus Torvalds värdefull praktisk erfarenhet från MINIX som påverkade hans arbete med Linux.

Ett känt inslag i MINIX-historien är den akademiska debatten mellan Tanenbaum och Torvalds om för- och nackdelarna med mikrokärnor kontra monolitiska kärnor, en diskussion som belyste designval och filosofier i kärnutveckling.

Arkitektur och kärnprinciper

MINIX använder en mikrokärnarkitektur, vilket innebär att kärnan hålls så liten som möjligt och att många tjänster (till exempel filsystem, drivrutiner och nätverk) körs som separata användarprocesser. Kommunikation mellan dessa komponenter sker huvudsakligen via meddelandeöverföring (message passing).

  • Isolering: Genom att köra drivrutiner och tjänster i användarutrymme blir systemet mindre sårbart för fel i enskilda komponenter.
  • Återstartbarhet: I senare MINIX-versioner kan felaktiga komponenter startas om utan att hela systemet kraschar, vilket ökar driftsäkerheten.
  • Pedagogiskt fokus: Koden och konstruktionerna är avsiktligt tydliga och väl dokumenterade för att underlätta inlärning.

Versioner och mål

MINIX har genomgått flera huvudversioner:

  • MINIX 1.x – den ursprungliga pedagogiska versionen, fokuserad på undervisning och demonstrationskod.
  • MINIX 2.x – vidareutveckling med förbättrad portabilitet och funktionalitet.
  • MINIX 3 – initierad med målet att skapa ett pålitligt och lättviktigt operativsystem för inbyggda system och tillämpningar där hög tillgänglighet krävs; betonade självläkning och modulär design.

Användningsområden och egenskaper

MINIX används främst i undervisning och forskning men även i sammanhang där liten kodbas och hög tillförlitlighet är önskvärda, till exempel inbyggda system. Typiska egenskaper är:

  • Kompatibilitet med många Unix-koncept och en del POSIX-uppsättningar.
  • Lätt att läsa och studera — kodbasen är avsiktligt enkel jämfört med kommersiella kärnor.
  • Design för enkel återstart av drivrutiner och minimal kärna för förbättrad stabilitet.

Licens och källkod

Modernt distribueras MINIX under en BSD-liknande licens, vilket innebär att koden är öppen och kan användas och modifieras fritt i både akademiska och kommersiella projekt. Historiskt knöts distributionen till läroboken, men de nyare versionerna är fritt tillgängliga som öppen källkod.

Utveckling och samhälle

Projektet leds av Andrew S. Tanenbaum och bidragsgivare från akademi och samhälle. Eftersom MINIX har en relativt liten och välstrukturerad kodbas lämpar sig projektet väl för undervisning, utforskande av kärndesign och experiment med robusthetsmekanismer.

Sammanfattningsvis är MINIX ett väl dokumenterat exempel på mikrokärnprinciper, med starkt fokus på utbildning och systemets tillförlitlighet. Det har haft stor historisk betydelse för utvecklingen av moderna operativsystem och fortsätter att användas i forskning och undervisning.

 

Historia

Andrew S. Tanenbaum skapade MINIX vid Vrije Universiteit i Amsterdam.

 

MINIX 3

MINIX 3 tillkännagavs för allmänheten den 24 oktober 2005 av Andrew Tanenbaum i sitt tal på toppen av ACM Symposium Operating System Principles-konferensen. MINIX 3 stöder för närvarande endast PC-system med IA-32-arkitektur. Det har ett Live CD-format som gör att det kan användas på en dator utan att installeras. Version 3.1.2 släpptes den 8 maj 2006. Den innehåller X11, emacs, vi, cc, gcc, perl, python, ash, bash, zsh, ftp, ssh, telnet, pine och över 400 andra vanliga UNIX-program. Med tillägget av X11 påbörjar denna version förändringen från ett textbaserat system.

 

MINIX och Linux

De designprinciper som Tanenbaum tillämpade på MINIX hade påverkat de designbeslut som Linus Torvalds tillämpade vid skapandet av Linuxkärnan. Torvalds använde och uppskattade MINIX, men hans design skilde sig från MINIX-arkitekturen på viktiga sätt, framför allt genom att använda en monolitisk kärna i stället för en mikrokärna. Tanenbaum ogillade detta på ett berömt sätt i debatten mellan Tanenbaum och Torvalds. (Tanenbaum förklarade återigen sin motivering för att använda en mikrokärna i maj 2006).

Linux kopieras från MINIX

I maj 2004 anklagade Kenneth Brown från Alexis de Tocqueville Institution i boken Samizdat att stora delar av Linuxkärnan hade kopierats från MINIX.

Dessa anklagelser tillbakavisades av nästan alla - särskilt av Andrew Tanenbaum, som ansåg att Kenneth Brown hade mycket fel och publicerade en lång replik på sin egen personliga webbplats.

 

Licensiering

Licensavgiften var mycket liten (69 dollar) jämfört med andra operativsystem. Även om Tanenbaum önskade att MINIX skulle vara lika lättillgängligt för studenterna, så tillät hans förläggare det inte.

När Unix-liknande operativsystem som Linux blev tillgängliga i början av 1990-talet slutade många frivilliga programvaruutvecklare att använda MINIX för Linux. I april 2000 blev MINIX fri/öppen källkod under en tillåtande licens för fri programvara, men vid den här tiden var andra operativsystem mycket bättre, och det användes mest som operativsystem för studenter och hobbyister.

 

Relaterade sidor

  • GNU Hurd
  • HelenOS
  • QNX
 


Sök
AlegsaOnline.com - 2020 / 2025 - License CC3