Mixotrof (mixotrofi) – organismer som växlar mellan autotrofi och heterotrofi

Upptäck mixotrofers värld — organismer som växlar mellan autotrofi och heterotrofi, anpassar energikällor och överlever i varierande miljöer.

En mixotrof är en organism som kan använda en blandning av olika energi- och kolkällor. Detta innebär vanligtvis att den kan vara antingen autotrof eller heterotrof vid olika tidpunkter i sitt liv. Det är också möjligt att växla mellan foto- och kemotrofi eller mellan litho- och organotrofi. Mixotrofer kan vara antingen eukaryoter eller prokaryoter.

Vad mixotrofi innebär i praktiken

Mixotrofi handlar om flexibilitet i hur en organism skaffar energi och byggstenar. Två vanliga former är:

• Photoheterotrofi: organismen använder ljus som energikälla men tar upp organiska föreningar som kolkälla (till skillnad från fotoautotrofer som fixerar oorganiskt kol, t.ex. CO2).
• Mixotrofisk nutrition som kombinerar fotosyntes och heterotrof födointag (t.ex. fotosyntes + fagocytos eller upptag av lösta organiska ämnen).

Exempel på mixotrofa organismer

• Protister: Euglena (t.ex. Euglena gracilis) kan fotosyntetisera när ljus finns, men övergå till heterotroft födointag i mörker.
• Dinoflagellater och ciliater: flera marina planktonarter (t.ex. Dinophysis, Mesodinium) är mixotrofa och kombinerar egen fotosyntes eller stöld av kloroplaster (kleptoplasi) med att äta andra organismer.
• Bakterier: vissa fototrofiska bakterier (t.ex. purpurbakterier som Rhodopseudomonas) kan utnyttja både ljus och organiska föreningar beroende på miljöförhållanden.
• Växter och svampar: vissa växter, särskilt vissa orkidéer och arter inom ljungfamiljen (Ericaceae), är delvis mykoheterotrofa — de får kol via mykorrhizasvampar i stället för genom full fotosyntes under delar av livet.
• Djur: kleptoplasi förekommer även hos vissa marina snäckor (sacoglosser) som tar upp och använder algkloroplaster i sina kroppar en tid.

Varför mixotrofi är fördelaktigt

Mixotrofi ger ekologiska fördelar genom att öka överlevnadschanser i miljöer där resurser varierar. Fördelar inkluderar:

• Flexibilitet när ljus eller oorganiskt kol är begränsat.
• Möjlighet att utnyttja olika näringskällor i näringsfattiga eller fluctuerande miljöer (t.ex. öppet hav, jordytor med ojämn näringstillgång).
• Ekologisk roll som både primärproducent och konsument, vilket påverkar kol- och näringscykler i ekosystemet.

Upptäckt och forskning

Forskare använder flera metoder för att påvisa mixotrofi och bestämma grad av autotrofi respektive heterotrofi:

• Stabila isotoper (13C, 15N) för att följa kol- och kvävecykler och avgöra om organismer tar upp oorganiskt eller organiskt material.
• Mikroskopi och fluorescens för att observera fagocytos, kloroplaster och andra strukturer.
• Genetiska metoder och genuttrycksanalyser för att se vilka metaboliska vägar som används under olika förhållanden.

Ekologiska konsekvenser

Mixotrofer suddar ut gränsen mellan producenter och konsumenter i många ekosystem, särskilt i marina planktonsamhällen. Detta påverkar hur modeller av primärproduktion och näringsflöden byggs upp — mixotrofa arter kan både bidra till primärproduktion och konsumera andra organismer, vilket gör dem viktiga för kol- och näringsdynamik samt för uppkomst av fenomen som algblomningar i vissa fall.

Sammanfattningsvis är mixotrofi en anpassningsbar näringsstrategi som förekommer i många organismer och ekologiska sammanhang. Den flexibilitet som mixotrofi ger är viktig för organismers överlevnad i miljöer där ljus, näringsämnen och organiska resurser varierar över tid och rum.

Sök med bokstav