Vad är monsun? Definition, orsaker och var den förekommer

En monsun är en säsongsbunden vind som varar i flera månader. Ordet användes för första gången på engelska för de säsongsmässiga regnen på den indiska subkontinenten. Dessa regn blåser in från Indiska oceanen och Arabiska havet i sydväst och ger kraftig nederbörd till området.

Monsuner förekommer även i andra regioner, t.ex. i Nordamerika, Afrika söder om Sahara, Brasilien och Östasien.

Vad betyder monsun egentligen?

Monsun kommer ursprungligen från arabiska ordet mausim, som betyder "säsong". I meteorologisk mening avser monsun ett stort system av vindar som ändrar riktning mellan årstiderna och ofta är förknippat med en tydlig växling mellan torrperiod och regnperiod. Monsuner varierar i intensitet och varaktighet men kännetecknas av att de pågår under flera månader.

Orsakerna bakom monsuner

Monsuner uppstår på grund av kombinationen av flera fysiska processer:

Differentiell uppvärmning av land och hav: Land värms upp och svalnar snabbare än havet. Under sommaren blir stora landmassor varmare än omgivande hav, vilket skapar lågtryck över land och drar in fuktig havsluft. På vintern svalnar landet och högtryck över land driver torr luft ut mot havet.
Tryckgradient mellan hav och land som styr vindarnas riktning.
Positionsförändringar i ITCZ (Intertropical Convergence Zone): Den tropiska lågtryckszonen förskjuts med årstiderna och påverkar monsunens utbredning och intensitet.
Corioliseffekten som avleder vindarna åt höger på norra halvklotet och åt vänster på södra halvklotet, vilket bidrar till monsunens rotationsmönster.
Havstemperaturer och stora klimatvariationer som El Niño/La Niña kan förstärka eller försvaga monsunen.
Orografiska effekter: Bergskedjor kan förstärka nederbörd genom att tvinga fuktig luft att stiga, vilket leder till kraftigt regn på läsidan.

Var i världen förekommer monsun?

Monsuner är inte begränsade till Indien; de förekommer i flera delar av världen. Några välkända monsunområden:

Indiska subkontinenten: Den sydvästliga monsunen (ca juni–september) ger stora regnmängder i Indien, Bangladesh, Nepal och Sri Lanka. Ett senareårigt nordostmonsun kan ge regn i sydöstra Indien och Sri Lanka under hösten/vintern.
Östasien: Sommarmonsunen ger regn över Kina, Korea och Japan (kallad Meiyu eller Baiu i delar av Kina/Japan). Vintrarna domineras av kalla, torra nordliga vindar.
Västra Afrika: Westafrikanska monsunen för med sig regn över Sahel och regnskogsregioner under sommarmånaderna.
Nordamerika (Mexikanska monsunen): En säsongsbetonad inblåsning av fuktig luft från Stilla havet och Mexikanska golfen på sommaren som ger åskskurar i nordvästra Mexico och delar av sydvästra USA (Arizona, New Mexico).
Northern Australia och Sydostasien: Norra Australien upplever en tydlig våtperiod kopplad till monsunsystemet och stora delar av Sydostasien (Myanmar, Thailand, Indonesien) har uttalade regn- och torrperioder.
Södra Brasilien och delar av Sydamerika: Lokala monsunliknande mönster förekommer och påverkar nederbördens säsongsvariationer.

När inträffar monsunens regn?

Tidpunkten varierar med regionen och beror på latitud och geografiska förhållanden. Exempelvis:

Indiens sydvästmonsun: vanligtvis juni–september.
Östasiatiska sommarregn: maj–juli (Meiyu/Baiu-period) och längre regnperioder i södra Kina och Japan.
Westafrikanska monsunen: ungefär juni–september i Sahelområdet.
Nordamerikanska monsunen: oftast juli–september.

Effekter på samhälle och miljö

Monsuner har både positiva och negativa konsekvenser:

Positiva: Viktiga för jordbruket — monsunregn återfyller markvatten och fyller på floder och vattenreservoarer. Många länders odlingssäsonger är anpassade efter monsunens ankomst.
Negativa: Översvämningar, jordskred och omfattande skador på infrastruktur och boskap. Fördröjd eller svag monsun kan orsaka torka och missväxt, vilket leder till matsäkerhetsproblem.
Hälsoeffekter: Ökad spridning av vattenburna sjukdomar och myggburna sjukdomar (t.ex. malaria, dengue) efter kraftiga regnfall.

Monsun och klimatförändringar

Klimatförändringar påverkar monsunsystemen genom att ändra havstemperaturer, luftfuktighet och atmosfäriska cirkulationer. Det kan leda till större variabilitet: kraftigare intensiva regnperioder med ökad risk för översvämningar, samtidigt som längre torrperioder kan öka risken för torka. Fenomen som El Niño och La Niña får också större genomslag i vissa områden, vilket påverkar monsunens styrka och tidpunkt.

Anpassning och beredskap

Eftersom miljarder människor är beroende av monsunen för vatten och jordbruk är anpassning viktig. Åtgärder inkluderar:

Förbättrad prognos- och varningstjänst för att förutse onsdarsutbrott och kraftiga regn.
Vattenhantering och investering i bevattningssystem, dammar och markåterhållande åtgärder.
Infrastruktur som tål översvämningar och jordskred.
Jordbrukstekniker som ökar resiliensen mot varierande nederbördsmönster.

Sammanfattningsvis är monsunen ett komplext och avgörande klimatfenomen som formar mycket av livet i de områden där den förekommer — både genom att ge nödvändigt vatten för odling och genom att skapa stora utmaningar vid extrema regn eller torka.

Mekanism

Mekanismen är enkel: land värms upp snabbare än vatten. Temperaturskillnaden mellan land och hav kan vara så stor som 20 °C - i Indien kan temperaturen på land vara över 45 °C, medan det omgivande vattnet i Bengaliska viken och Arabiska havet ligger på låga 20-tals grader. Den värme som absorberas av marken värmer upp luften ovanför den. Den varma luften stiger upp, och svalare havsluft rusar inåt landet för att ersätta den. När den rör sig tar den med sig fukt och släpper den över land som sommarmonsunen (även kallad sydvästmonsunen).

Den varma luften över land tenderar att stiga och skapa ett lågtrycksområde. Detta skapar en jämn vind som blåser mot land och för med sig den fuktiga luften nära ytan över haven. Nederbörden ökar genom att den fuktiga havsluften lyfts uppåt av berg, som på den tibetanska högplatån, och genom uppvärmning av ytan.