Mujaddid | reformator som har till uppgift att avlägsna fel som har uppstått bland muslimerna

Mujaddid (arabiska: مجددد) i islam är en reformator som har till uppgift att avlägsna fel som uppstått bland muslimer. Deras uppgift är att visa människor de stora religiösa sanningar som den muslimska gemenskapen kommer att uppmanas att möta. Enligt den populära muslimska traditionen syftar det på en person som dyker upp vid varje sekelskifte i den islamiska kalendern för att återuppliva islam, rensa den från främmande element och återställa den till dess ursprungliga renhet. I modern tid betraktas en mujaddid som den största muslimen under ett århundrade.

Ikhtilaf (meningsskiljaktigheter) finns bland de mest kända hadith-specialisterna. Forskare och historiker som Al-Dhahabi och Ibn Hajar al-Asqalani har tolkat att termen mujaddid också kan uppfattas som plural och därmed avse en grupp människor.

Det arabiska ordet mujaddid betyder "reformator", "förnyare", "förnyare", "förnyare" eller "regenerator". Det är någon som återupplivar och förnyar religionen. Begreppet tajdid (förnyelse eller återupplivning) och termen mujaddid kommer snarare från en hadith, ett uttalande av profeten Muhammed. Denna hadith skrevs ner av Abu Dawood i hans Sunan, en av de sex auktoritativa sunnitiska samlingarna av profetens uttalanden. I denna hadith säger profeten:

"Sannerligen, Allah (Gud) sänder till (eller kommer att höja denna Ummah (den islamiska nationen) i början eller slutet av varje hundraårsperiod någon (eller några) som kommer att förnya (eller återuppliva) dess religion."

Detta innebär att reformer ingår i islams grundläggande natur och att muslimer hela tiden uppmanas att arbeta hårt för att få nya idéer att passa ihop med traditionen. Det betyder också att inte allt i den muslimska traditionen är användbart och bra för denna moderna tid; det finns vissa saker som var möjliga i det förflutna men som inte längre är relevanta i dag. Slaveri skulle vara ett utmärkt exempel.

Begreppet tajdid i islamiskt tänkande

Tajdid (förnyelse) i islamiskt tänkande innebär att förnya den ideologi som representerar muslimernas intellektuella produkt inom vetenskap, kunskap och ijtihad för att tolka islam och förstå och förklara dess regler.

Al-Suyuti nämnde i sin bok Al-Jami' al-Sagheer: "Att förnya religionen innebär att förnya dess vägledning, att klargöra dess sanning och företräde, att motbevisa de innovationer och den extremism som presenteras för dess anhängare eller deras motvilja att upprätthålla den, och att följa dess regler för att hantera folkets intressen och samhällets och civilisationens lagar."

Bland de mest uppenbara aspekterna av tajdid (förnyelse) i det islamiska tänkandet är förnyelsen av de islamiska vetenskaperna enligt följande:

Vetenskapen om den islamiska läran.
Principerna för islamisk rättspraxis.
Vetenskapen om rättspraxis.
Vetenskapen om sunnah.
Vetenskapen om Koranens exegetik (tafsir).
Vetenskapen om rening och uppförandekod (sufism).
Profetens biografi och den islamiska historien.

Mujaddider kan vara framstående forskare, fromma regenter och militära befälhavare.

Reformatorerna inom islam

Det finns ingen formell mekanism för att utse en mujaddid. Personerna i denna lista påstås vara mujaddider.

Även om det inte finns någon formell mekanism för att utse en mujaddid inom sunni-islam finns det ofta ett populärt samförstånd.

1:e århundradet e.Kr.

Al-Hasan al-Basri (21-110 e.Kr./642-728 e.Kr.)
Umar ibn Abd al-Aziz (63-101 e.Kr./682-720 e.Kr.)
Abu Hanifah (80-150 A.H./702-772 A.D.)
Malik ibn Anas (93-179 e.Kr./711-795 e.Kr.)

2:e århundradet e.Kr.

Muhammad ibn Idris al-Shafi'i (150-204 e.Kr./767-820 e.Kr.)
Ahmad ibn Hanbal (164-241 A.H./781-855 A.D.)

Tredje århundradet e.Kr.

Abu al-Hasan al-Ash'ari (260-324 e.Kr./873-935 e.Kr.)
Abu Mansur al-Maturidi (238-333 A.H./852-944 A.D.)
Abu Ja'far al-Tahawi (239-321 e.Kr./853-933 e.Kr.)
Ibn Surayj (249-306 A.H./864-918 A.D.)

4:e århundradet e.Kr.

Abu Bakr al-Baqillani (338-403 e.Kr./950-1013 e.Kr.)
Ibn Furak (330-406 A.H./941-1015 A.D.)
Al-Hakim al-Nishapuri (321-405 e.Kr./933-1014 e.Kr.)
Abu Hamid al-Isfarayini (344-406 e.Kr./955-1015 e.Kr.)
Abu al-Tayyib Sahl al-Sa'luki (000-404 A.H./000-1013/14 A.D.)
Ibn Hazm al-Andalusi (384-456 e.Kr./994-1064 e.Kr.)
Abu al-Ma'ali al-Juwayni (419-478 e.Kr./1028-1085 e.Kr.)

5:e århundradet e.Kr.

Abu Hamid al-Ghazali (450-505 e.Kr./1058-1111 e.Kr.)
Ibn al-Jawzi (509/510-597 A.H./1116-1201 A.D.)
Ahmad al-Rifa'i (512-578 e.Kr./1118-1182 e.Kr.)

6:e århundradet e.Kr.

Fakhr al-Din al-Razi (543/44-606 e.Kr./1149-1209 e.Kr.)
Abu al-Qasim al-Rafi'i (555-623 e.Kr./1160-1226 e.Kr.)
Al-Baydawi (000-685 A.H./000-1286 A.D.)
Al-'Izz ibn 'Abd al-Salam (577-660 e.Kr./1181/82-1262 e.Kr.)

7:e århundradet e.Kr.

Ibn Daqiq al-'ld (625-702 A.H./1228-1302 A.D.)
Ibn 'Ata' Allah al-Sakandari (658-709 e.Kr./1259-1309 e.Kr.)
Ibn Battuta (703-779 e.Kr./1304-1377 e.Kr.)
Abu Ishaq al-Shatibi (720-790 e.Kr./1320-1388 e.Kr.)
Al-Taftazani (722-793 e.Kr./1322-1390 e.Kr.)

8:e århundradet e.Kr.

Siraj al-Din al-Bulqini (724-805 e.Kr./1324-1403 e.Kr.)
Zain al-Din al-'Iraqi (725-806 e.Kr./1325-1404 e.Kr.)
Ibn Khaldun (732-808 A.H./1332-1406 A.D.)

9:e århundradet e.Kr.

Jalal al-Din al-Suyuti (849-911 e.Kr./1445-1505 e.Kr.)
Zakariyya al-Ansari (823-926 e.Kr./1420-1520 e.Kr.)

10:e århundradet e.Kr.

Shams al-Din al-Ramli (919-1004 e.Kr./1513-1596 e.Kr.)
Khayr al-Din al-Ramli (993-1081 e.Kr./1585-1671 e.Kr.)
Ahmad Sirhindi (971-1034 e.Kr./1564-1624 e.Kr.)

11:e århundradet e.Kr.

Aurangzeb (1068-1118 e.Kr./1658-1707 e.Kr.)
'Abdallah ibn 'Alawi al-Haddad (1044-1132 e.Kr./1634-1719 e.Kr.)
Shah Waliullah Dehlawi (1114-1176 e.Kr./1703-1762 e.Kr.)

12:e århundradet e.Kr.

Murtada al-Zabidi (1145-1205 e.Kr./1732-1791 e.Kr.)
Ahmad ibn 'Ajiba (1160-1224 e.Kr./1747-1809 e.Kr.)
Shah Abdul Aziz Dehlawi (1159-1239 A.H./1746-1824 A.D.)

Trettonde århundradet (14 november 1882)

Muhammad Abduh (1849-1905)
Said Nursî (1878-1960)

Fjortonde århundradet (21 november 1979)

Ahmed Raza Khan ( 1865 - 1921)
Muhammad Nasiruddin al-Albani (1914-1999)

Sheikh Mahmoud Shaltout

Härskare och erövrare som Saladin, Tamerlane, Shah Rukh, Mehmet II, Selim I, Suleiman, Aurangzeb och Tipu Sultan kallades ofta mujaddider för sina roller i den politiska islam (Saladin, Selim I och Suleiman I hade titeln "Väktare av de två heliga moskéerna").

Kontroversiella figurer

Ibn Taymiyyah (661-728 e.Kr./1263-1328 e.Kr.)
Usman dan Fodio (1167-1233 A.H./1754-1817 A.D.)
Al-Albani (1332-1420 e.Kr./1914-1999 e.Kr.)

Frågor och svar

F: Vad är en mujaddid?

S: En mujaddid är en islamisk reformator som har till uppgift att avlägsna fel som har uppstått bland muslimer och visa människor de stora religiösa sanningar som den muslimska gemenskapen kommer att uppmanas att möta.

F: Vad betyder begreppet mujaddid?

S: Det arabiska ordet mujaddid betyder "reformator", "renoverare", "förnyare", "förnyare" eller "förnyare". Det är någon som återupplivar och förnyar religionen.

F: Hur uppstod begreppet Tajdid (förnyelse eller återupplivning)?

S: Begreppet tajdid (förnyelse eller återupplivning) och termen mujaddid kommer från en hadith, ett uttalande av profeten Muhammed som Abu Dawood har skrivit ner i sin Sunan, en av sex auktoritativa sunnitiska samlingar av profetens uttalanden.

Fråga: Vilka anses vara de största muslimerna i vår tid?

S: I samtiden betraktas en mujaddid som den största muslimen under ett århundrade.

F: Finns det oenighet bland olika hadithspecialister om detta ämne?

Svar: Ja, det finns oenighet bland olika hadithspecialister om detta ämne. Forskare och historiker som Al-Dhahabi och Ibn Hajar al-Asqalani har tolkat att termen mujaddid också kan förstås som plural och därmed hänvisa till en grupp människor.

Fråga: Kräver islam reformer?

S: Ja, islam uppmanar till reformer eftersom det är en del av dess grundläggande natur och muslimer uppmanas hela tiden att arbeta hårt för att få nya idéer att klara av traditionen.