Muskelatrofi: Orsaker, symtom och hur du förebygger muskelförlust

Lär dig om muskelatrofi — orsaker, vanliga symtom och effektiva förebyggande metoder för att bevara muskelstyrka och motverka muskelförlust.

Muskelatrofi eller "muskelförlust" är ett medicinskt problem där en person förlorar muskelvävnad. Detta gör personens muskler svagare. Vid muskelatrofi kan musklerna förgås helt eller endast delvis.

Många äldre människor har muskelatrofi. Muskelatrofi kan också drabba personer med vissa sjukdomar eller medicinska tillstånd, som cancer, aids, hjärtsvikt, kronisk obstruktiv lungsjukdom och njursvikt (där njurarna inte fungerar korrekt). Musklerna kan atrofiera (eller bli mindre och svagare) när dessa muskler inte används lika mycket som vanligt - till exempel när en person måste bära ett gips för en bruten arm eller ett brutet ben, eller när en person måste vara sängliggande under lång tid under en långvarig sjukdom. Muskelatrofi kan också orsakas av Dejerine Sottas syndrom, kachexi, brännskador, leversvikt och svält.

Muskelatrofi kan orsaka allvarliga problem i en människas liv. I takt med att personen förlorar muskelstyrka förlorar han eller hon förmågan att göra allt fler saker. När han eller hon försöker göra saker kommer han eller hon att vara mer benägen att råka ut för olyckor. Muskelatrofi ökar också risken för fallolyckor hos personer med vissa medicinska tillstånd, till exempel IBM (inclusion body myositis).

Ingen vet exakt vad som orsakar muskelatrofi. Det kan bero på att de "satellitceller" som hjälper till att regenerera skelettmuskulaturens fibrer gradvis upphör att fungera, och på en minskad känslighet för eller tillgång till de tillväxtfaktorer som utsöndras och som är nödvändiga för att upprätthålla muskelmassan och satellitcellernas överlevnad.

Vid muskelatrofi förändras den normala balansen mellan proteinsyntes och proteinnedbrytning. Det sker en nedreglering av proteinsyntesvägarna och en aktivering av proteinnedbrytningsvägarna. I den ATP-beroende ubiquitin/proteasomvägen är särskilda proteiner målinriktade för destruktion genom att minst fyra kopior av en liten peptid som kallas ubiquitin kopplas till ett substratprotein. Substratet är senare inriktat på att förstöras av proteasomen.

Muskelatrofi kan behandlas

Typer och vanliga orsaker

• Disuse-atrofi (avsaknad av användning) – uppstår vid immobilisering, långvarig sängliggande eller inaktivitet (t.ex. efter fraktur eller ortopedisk operation).
• Neurogen atrofiering – beror på skador på nerverna som försörjer muskeln, exempelvis vid perifer neuropati, ryggmärgsskada eller stroke.
• Sarkopeni – åldersrelaterad muskelförlust som gradvis minskar muskelmassa och styrka hos äldre.
• Cachexi – allvarlig viktnedgång och muskelförtvining vid kroniska sjukdomar som cancer eller hjärtsvikt.
• Inflammatoriska och degenerativa muskelsjukdomar – till exempel myosit eller inclusion body myositis (IBM).
• Malnutrition och svält – otillräckligt intag av energi och protein leder till muskelförlust.
• Läkemedel och hormonella orsaker – långvarig kortisonbehandling kan bidra till muskelförtvining; även hormonella störningar påverkar muskelmassa.

Symtom

• Minskad muskelstorlek och synlig förtunning av muskler
• Ökad svaghet och nedsatt förmåga att utföra vardagliga aktiviteter
• Trötthet i muskler vid aktivitet
• Obalans eller ökad fallrisk hos äldre
• Vid neurogen atrofiering kan domningar, stickningar eller smärta i området förekomma

Diagnos

Diagnos bygger ofta på klinisk undersökning, sjukdomshistoria och funktionstester. Läkaren kan också använda:

• Blodprov för att utesluta näringsbrist, inflammation eller endokrina orsaker
• EMG (elektromyografi) för att bedöma nerv- och muskelfunktion
• Bilddiagnostik som ultraljud eller MR för att kartlägga muskelförtvining
• Muskelbiopsi i vissa fall för att undersöka vävnadens strukturella förändringar

Behandling

Behandling syftar till att stoppa eller bromsa muskelförlusten och återställa funktion. Viktiga åtgärder är:

• Behandla grundorsaken – exempelvis optimera behandling för kronisk sjukdom, åtgärda näringsbrist eller behandla nervskador.
• Fysioterapi och träning – styrketräning och funktionell träning är centralt för att bygga upp muskelmassa och öka styrka. Individualiserade program från sjukgymnast rekommenderas.
• Nutritional support – tillräckligt energi- och proteinintag är nödvändigt. Ibland rekommenderas kosttillskott eller dietiststöd.
• Ergoterapi och hjälpmedel – för att bibehålla självständighet i vardagen och förebygga fall.
• Läkemedel – det finns få läkemedel som specifikt återställer förlorad muskelmassa. I vissa situationer kan hormonbehandling eller andra medicinska insatser diskuteras, men beslut ska alltid fattas i samråd med läkare.
• El-stimulering – i vissa fall kan elektrisk stimulering av muskler användas som komplement när aktiv träning är svår.

Förebyggande

• Regelbunden fysisk aktivitet – särskilt styrketräning 2–3 gånger per vecka för att bevara muskelmassa.
• Rörlighets- och balansövningar – minskar fallrisken hos äldre.
• God näring – tillräckligt protein (spridda måltider), kalorier och vitamin D är viktigt för muskelhälsan.
• Agera tidigt vid inaktivitet – vid sjukdom eller skada: börja med mobilisering och rehabilitering så snart det är medicinskt möjligt.
• Undvik långvarig immobilisering – använd fysioterapeutiska strategier och hjälpmedel för att minska tid i sängläge.

När ska du söka vård?

• Om du märker snabb muskelförtvining eller plötslig svaghet
• Om du får domningar eller kraftig funktionsnedsättning
• Om muskelförlusten påverkar din förmåga att klara vardagliga sysslor
• Vid oförklarlig viktnedgång eller minskat matintag

Praktiska råd

• Prata med din vårdgivare om ett individanpassat träningsprogram. Sjukgymnaster kan ge övningar som successivt ökar belastningen.
• Sikta på proteinkällor i varje måltid (fisk, fågel, mejeriprodukter, baljväxter, kött eller proteinberikade produkter).
• Se över medicinlista med läkare—vissa läkemedel kan påverka muskelmassa.
• Använd gånghjälpmedel eller andra hjälpmedel tills styrka och balans är återställda.

Prognos

Prognosen beror på orsaken och hur snabbt insatser sätts in. Vid avsaknad av permanenta nervskador och om träning samt näringsstöd initieras tidigt kan många återfå en stor del av både muskelmassa och funktion. Vid vissa kroniska eller degenerativa tillstånd kan full återhämtning vara begränsad, men rehabilitering kan ändå förbättra livskvalitet och självständighet.

Sammanfattning: Muskelatrofi är en reversibel eller delvis reversibel process i många fall. Tidig upptäckt, korrekt diagnos, behandla underliggande orsaker samt kombination av träning och bra näring är de viktigaste verktygen för att förebygga och behandla muskelförlust. Vid osäkerhet eller snabbt förlopp, kontakta vården för utredning och rehabilitering.

Frågor och svar

F: Vad är muskelatrofi?

F: Vem kan drabbas av muskelatrofi?

F: Vilka är effekterna av muskelatrofi?

F: Vad tros orsaka muskelatrofi?

F: Finns det någon behandling för muskelatrofi?

Sök med bokstav