Nagamaki
Nagamaki är ett japanskt stångvapen med ett stort och tungt blad. Det påminner mycket om en glaiva. Det introducerades och användes främst under perioderna Kamakura (1192 - 1333), Nanbokucho (1334 - 1392) och tidiga Muromachi (1392 - 1573). Det var ett långsvärd med 2-4 fot blad och ett handtag med 2-3 fot längd. Bladet var enkeleggat. Det var också slipat längs bakre kanten för att minska vikten. Det liknar en traditionell naginata, men den största skillnaden var att nagamakis handtag (tsuka) inte var tillverkat av trä, utan mer likt ett katanahandtag. Till och med namnet "nagamaki" kommer från traditionen att handtaget lindas in. Ordet "nagamaki" betyder "lång omslagning". Nagamaki-handtaget lindades med snören på ett kors och tvärs, mycket likt den lindning som görs på katana. Nagamaki anses vara en typ av no-dachi-svärd. Det här var en variant av ett långt samurajsvärd.
Sättet att hålla nagamaki var också mycket specifikt. Det hölls med båda händerna i en fast position på samma sätt som ett katanasvärd. Till skillnad från naginata ändrades inte händerna när man hanterade vapnet och den högra handen var alltid närmast bladet. När man hanterade nagamaki utfördes inte alltför många glidningar på handtaget som det var i naginatas fall, där man använder hela längden på skaftet. Nagamaki spreds och utvecklades inte förrän långt senare i likhet med naginata-svärdet. Under mitten av Muromachi-perioden (1336-1600 e.Kr. ) nådde det sin högsta användningsgrad.
Nagamaki är utformad för stora svepande och skärande slag. Den fungerar också som ett spjut. Traditionellt användes den som ett infanterivapen. Krigare använde vapnet mot ryttare. Ändå krävdes det mer tid och material för att skapa en nagamaki än ett spjut eller ett naginata-svärd, det är därför det inte fick så stor spridning.
Det närmaste exemplet på riktig nagamaki som man kan se idag är nagamaki-naoshi. Den ser ut som en lång katanaformad glaiva, men rakare och tunnare, med ett mycket långt handtag. I motsats till den är naginata kortare, bredare och mer böjd till spetsen.
Nagamaki
Frågor och svar
F: Vad är en nagamaki?
A: En nagamaki är ett japanskt stångvapen med ett stort och tungt blad. Det liknar en traditionell naginata, men den största skillnaden är att nagamakis handtag (tsuka) inte var konstruerat av trä, utan var tillverkat mer som ett katanahandtag.
F: När introducerades och användes nagamaki?
S: Nagamaki introducerades och användes främst under perioderna Kamakura (1192 - 1333), Nanbokucho (1334 - 1392) och tidig Muromachi (1392 - 1573).
F: Hur skiljer sig nagamaki från andra vapen?
S: Den största skillnaden mellan nagamaki och andra vapen är att dess handtag (tsuka) inte var konstruerat av trä, utan var tillverkat mer som ett katanahandtag, vilket innebär att det hade snören lindade på kors och tvärs på ett sätt som liknar det som katanas lindas på. När man hanterade en nagamaki utförde man dessutom inte alltför många glidningar på handtaget, vilket man skulle göra med andra vapen, t.ex. spjut eller naginata-svärd.
F: Hur använde krigarna detta vapen?
S: Krigare använde vanligtvis det här vapnet mot ryttare i en infanterisituation. Det kunde användas för stora svepande och skärande slag samt fungera som ett spjut.
F: Vilka material behövdes för att skapa en sådan?
S: Att skapa en Nagamaki krävde mer tid och material än att skapa spjut eller Naginata-svärd, vilket kan förklara varför de inte hade så stor spridning när de var som mest använda under mitten av Muromachi-perioden (1336-1600 e.Kr.).
F: Hur håller man en Nagamaki?
S: Sättet att hålla Nagmakai är att hålla det med två händer i fast position precis som du skulle hålla ett katanasvärd; din högra hand ska alltid vara närmast bladet medan du utför minimala glidningar på dess handtag.
F: Vad betyder "Nagmakai"?
S: Ordet "nagmakai" betyder "lång omslagning" och syftar på hur dess handtag traditionellt lindades med snören på kors och tvärs på samma sätt som katanasvärd lindas in idag.
