Anno Domini (AD) – vad betyder det? Tidsräkning efter Jesu födelse
Förklara Anno Domini (AD): historik, förkortningens placering, nollårsfrågan och varför Jesus troligen föddes tidigare — en komplett guide till tidsräkningen efter Jesu födelse.
Anno Domini (latin: "I Herrens år", ursprungligen Anno Domini nostri Jesu Christi), förkortat AD eller A.D., används för att hänvisa till åren efter Jesu födelse. AD betecknar ofta också det som på engelska kallas Christian Era. På samma sätt används Before Christ, förkortat BC eller B.C., i det engelska språket för att hänvisa till alla år före början av tidsperioden Anno Domini. Under tidigare århundraden satte man ofta AD före årtalet men efter ett sekel eller årtusende. Till exempel skulle man traditionellt skriva AD 2014 men 21st century AD eller 3rd millennium AD. Det finns inget nollår i det här systemet, vilket innebär att år 1 e.Kr. följer på år 1 f.Kr.
Bakgrund och historia
Systemet togs fram av munken Dionysius Exiguus på 500-talet för att räkna åren från Kristi födelse. Det spreds och populariserades senare av historikern Bede i England under 700-talet. Tanken var att ge en gemensam kristen tidsräkning, men metoden bygger på en beräkning av Jesu födelse som senare forskning har reviderat.
Felaktig tolkning: "efter döden"
En del människor tolkar felaktigt "A.D." som att det står för "efter döden" (”after death”). Det är fel — AD betyder ”i Herrens år” och syftar på åren i Herrens era, inte på tiden efter Jesu död. Förkortningen sattes ursprungligen före årtalet (t.ex. AD 145), och därefter placerades ofta "B.C." efter årtalet (t.ex. 145 BC). I modern skrift är det dock vanligt att båda förkortningarna placeras efter siffrorna (t.ex. 145 AD eller 145 BC), eller att man använder andra varianter beroende på stilregler.
Ingen nollår och konsekvens för årtalsräkning
I den gregorianska och julianska kalendern som vi använder förhistoriskt i denna indelning finns inget år 0. Därför följer år 1 f.Kr. direkt på år 1 e.Kr. Detta påverkar beräkningar av tidsskillnader över före/efter-gränsen: t.ex. är perioden från 10 f.Kr. till 10 e.Kr. 19 år, inte 20. Astronomisk årnummerering använder däremot ett år 0 (motsvarande 1 f.Kr.), vilket gör vissa beräkningar enklare men skiljer sig från den traditionella historiska användningen.
Moderna forskningsrön
Det dateringssystem som Dionysius angav var avsett att markera året för Kristi födelse, men moderna historiker och bibelforskare menar att Jesus troligen föddes några år tidigare än Dionysius beräknade — ofta omkring 4–6 f.Kr. Detta baseras bland annat på historiska uppgifter om kung Herodes den stores död (cirka 4 f.Kr.) och andra samtidshistoriska källor.
Alternativ: CE och BCE
Av neutralitetsskäl och för att undvika religiösa konnotationer används ofta de sekulära beteckningarna CE (Common Era) och BCE (Before Common Era) i vetenskapliga och offentliga sammanhang. Dessa motsvarar AD respektive BC i årtal (t.ex. 2025 CE = 2025 AD; 300 BCE = 300 BC) men uttrycker ingen teologisk ståndpunkt.
Användning i svenska texter
- I svenskan används ofta förkortningarna f.Kr. (före Kristus) och e.Kr. (efter Kristus) när man skriver på svenska.
- Stilregler varierar: i löpande text kan man skriva "år 2014 e.Kr." eller "2014 e.Kr.", medan engelskspråkiga texter ofta använder AD/BC eller CE/BCE.
- Vid vetenskapliga eller icke-religiösa sammanhang rekommenderas ofta CE/BCE för neutralitet.
Sammanfattningsvis är Anno Domini (AD) en historisk tidräkning som markerar åren räknat från den tid man traditionellt antog för Kristi födelse. Den används fortfarande, men har ingen nollpunkt och kompletteras ofta med de neutrala beteckningarna CE/BCE i modern praxis.
Förhistorisk term
Systemet för att räkna ut åren uppfanns av Dionysius Exiguus omkring år e.Kr. 525. Han fastställde punkten Anno Domini, som används för att numrera åren i både den gregorianska kalendern och den julianska kalendern. Han använde den för att identifiera de olika påsktiderna i sin påsktabell. Han använde den inte för att datera någon historisk händelse. När han utarbetade sin tabell identifierades julianska kalenderår genom att nämna de konsuln som innehade ämbetet det året - han själv uppgav att "det nuvarande året" var "Probus Juniors [Flavius Probus] konsulat", vilket han också uppgav var 525 år "sedan inkarnationen [befruktningen] av vår Herre Jesus Kristus". Hur han kom fram till den siffran är okänt. Han uppfann ett nytt system för att numrera åren för att ersätta Diocletianusåren som hade använts i en gammal påsktabell eftersom han inte ville fortsätta minnet av en tyrann som förföljde kristna.
Anno Domini-kalendern blev dominerande i Västeuropa först efter att den användes av den vördnadsvärde Bede för att datera händelserna i hans Ecclesiastical History of the English People, som färdigställdes år 731. Den franske kejsaren Karl den store gjorde den populär på det europeiska fastlandet. I vissa delar av Europa användes Anno Domini-systemet inte förrän på 1400-talet. Portugal använde till exempel ett annat system som kallades den spanska eran fram till 1422.
Frågor och svar
F: Vad står A.D. för?
S: A.D. står för "Anno Domini", vilket betyder "i Herrens år".
F: Vad är den kristna tidsåldern?
S: Den kristna eran är en annan term för A.D. och avser åren efter Jesu födelse.
F: Vad står B.C. för?
S: B.C. står för "före Kristus" och avser alla år före början av tidsperioden Anno Domini.
F: Hur används A.D. när man hänvisar till ett århundrade eller ett årtusende?
S: A.D. används efter ett århundrade eller ett årtusende. Till exempel, 2000-talet AD eller tredje årtusendet AD.
F: Finns det ett nollår i dateringssystemet A.D.?
S: Nej, det finns inget nollår i detta system. A.D. 1 följer året 1 f.Kr.
F: Vilken är den korrekta ordningen för förkortningarna för A.D. och B.C.?
S: Ursprungligen var det A.D. före årtalet och B.C. efter, men nu är det vanligare att sätta båda efter siffrorna. Till exempel 145 AD eller 145 BC.
F: Föddes Jesus verkligen år 1 e.Kr.?
S: Nej, moderna forskare har fastställt att Jesus faktiskt föddes några år tidigare än vad dateringssystemet A.D. antyder.
Sök