Efter Kristus
Anno Domini (latin: "I Herrens år"), förkortat AD eller A.D. , används för att hänvisa till åren efter Jesu födelse. AD är också en förkortning av Christian Era. På samma sätt används Before Christ, förkortat BC eller B.C. , i det engelska språket för att hänvisa till alla år före början av tidsperioden Anno Domini. Under tidigare århundraden kom AD före årtalet men efter ett århundrade eller årtusende. Till exempel skulle en person skriva AD 2014 men 21st century AD eller 3rd millennium AD. Det finns inget nollår i det här systemet. Detta innebär att år 1 e.Kr. följer på år 1 f.Kr.
En del människor tolkar felaktigt "A.D." som att det står för "efter döden". Förkortningen "A.D." sattes ursprungligen före årtalet (t.ex. 145 e.Kr.), och därefter sattes ofta "B.C." efter årtalet (t.ex. 145 f.Kr.). Numera är det vanligare att båda förkortningarna placeras efter siffrorna (t.ex. 145 AD; t.ex. 145 BC).
Detta dateringssystem var tänkt att ange året för Kristi födelse, men moderna forskare har kommit fram till att Jesus faktiskt föddes några år tidigare.
Förhistorisk term
Systemet för att räkna ut åren uppfanns av Dionysius Exiguus omkring år e.Kr. 525. Han fastställde punkten Anno Domini, som används för att numrera åren i både den gregorianska kalendern och den julianska kalendern. Han använde den för att identifiera de olika påsktiderna i sin påsktabell. Han använde den inte för att datera någon historisk händelse. När han utarbetade sin tabell identifierades julianska kalenderår genom att nämna de konsuln som innehade ämbetet det året - han själv uppgav att "det nuvarande året" var "Probus Juniors [Flavius Probus] konsulat", vilket han också uppgav var 525 år "sedan inkarnationen [befruktningen] av vår Herre Jesus Kristus". Hur han kom fram till den siffran är okänt. Han uppfann ett nytt system för att numrera åren för att ersätta Diocletianusåren som hade använts i en gammal påsktabell eftersom han inte ville fortsätta minnet av en tyrann som förföljde kristna.
Anno Domini-kalendern blev dominerande i Västeuropa först efter att den användes av den vördnadsvärde Bede för att datera händelserna i hans Ecclesiastical History of the English People, som färdigställdes år 731. Den franske kejsaren Karl den store gjorde den populär på det europeiska fastlandet. I vissa delar av Europa användes Anno Domini-systemet inte förrän på 1400-talet. Portugal använde till exempel ett annat system som kallades den spanska eran fram till 1422.
Frågor och svar
F: Vad står A.D. för?
S: A.D. står för "Anno Domini", vilket betyder "i Herrens år".
F: Vad är den kristna tidsåldern?
S: Den kristna eran är en annan term för A.D. och avser åren efter Jesu födelse.
F: Vad står B.C. för?
S: B.C. står för "före Kristus" och avser alla år före början av tidsperioden Anno Domini.
F: Hur används A.D. när man hänvisar till ett århundrade eller ett årtusende?
S: A.D. används efter ett århundrade eller ett årtusende. Till exempel, 2000-talet AD eller tredje årtusendet AD.
F: Finns det ett nollår i dateringssystemet A.D.?
S: Nej, det finns inget nollår i detta system. A.D. 1 följer året 1 f.Kr.
F: Vilken är den korrekta ordningen för förkortningarna för A.D. och B.C.?
S: Ursprungligen var det A.D. före årtalet och B.C. efter, men nu är det vanligare att sätta båda efter siffrorna. Till exempel 145 AD eller 145 BC.
F: Föddes Jesus verkligen år 1 e.Kr.?
S: Nej, moderna forskare har fastställt att Jesus faktiskt föddes några år tidigare än vad dateringssystemet A.D. antyder.
