Nationalförsamlingen i Frankrike — funktion, mandat och sammansättning

Nationalförsamlingen i Frankrike – allt om funktion, mandat (5 år), sammansättning (577 députés), valprocedur och Palais Bourbon. Förstå dess makt och parlamentariska roll.

Den franska nationalförsamlingen (franska: Assemblée nationale) är en av de två kamrarna i Frankrikes parlament under den femte republiken. Det andra är senaten ("Sénat").

Funktion och roll

Nationalförsamlingen är den centrala lagstiftande församlingen i Frankrike. Den stiftar lagar tillsammans med regeringen och senaten, granskar och kontrollerar regeringens politik samt beslutar om statens budget. I praktiken har nationalförsamlingen en starkare politisk tyngd än senaten: vid oenighet mellan kamrarna kan regeringen begära att församlingen fattar slutgiltigt beslut, och för vissa typer av lagstiftning har nationalförsamlingen sista ordet.

Mandat och val

Nationalförsamlingen består av 577 ledamöter, så kallade députés, som alla väljs i en enmansvalkrets. Mandatperioden är fem år. Valen sker enligt ett majoritetsval i två omgångar:

• I första omgången vinner en kandidat om han eller hon får mer än 50 % av rösterna och minst 25 % av de röstberättigade. Annars blir det andra omgången.
• Till andra omgången kvalificerar sig alla kandidater som fått minst 12,5 % av de röstberättigade (inte bara av de avlagda rösterna). Om färre än två kandidater når denna gräns går de två främsta vidare.
• I andra omgången räcker enkel majoritet (flertal) för att vinna mandatet.

Valkretsarna täcker metropolens departement, de franska utomeuropeiska departementen och territorierna samt särskilda valkretsar för franska medborgare bosatta utomlands.

Sammansättning och organisation

Församlingen leds av en president (Assemblée nationales president) som väljs av ledamöterna. Presidenten assisteras av en bureau bestående av vice­presidenter, questeurs (ekonomiskt ansvariga) och sekreterare, utsedda så att flera politiska riktningar är representerade.

Arbetet bedrivs i stående utskott (kommittéer) som bereder lagförslag och utredningar. De största är bland annat Finansutskottet, Utskottet för lagstiftnings- och konstitutionella frågor, Sociala frågor, Försvars- och utrikesfrågor samt Ekonomiska frågor. Varje utskott utser rapportörer som förbereder betänkanden och rapporter till kammaren.

Arbetsformer och befogenheter

• Lagstiftning: både regeringen och ledamöter kan föreslå lagar, men finans- och budgetlagar initieras vanligtvis av regeringen. Efter behandling i båda kamrarna kan regeringen begära att nationalförsamlingen avgör i sista hand.
• Budget och skatter: nationalförsamlingen har en nyckelroll vid antagandet av statens budget och har särskilt inflytande genom finansutskottets arbete.
• Kontroll av regeringen: församlingen utövar parlamentarisk kontroll genom skriftliga och muntliga frågor, utredningar, interpellationer och genom möjligheten att väcka misstroendeförklaringar. En misstroendeförklaring (motion de censure) måste antas med absolut majoritet i församlingen för att fälla regeringen.
• Undantagsmakter: regeringen kan i vissa fall använda bestämmelser i konstitutionen (t.ex. artikel 49.3) för att få igenom förslag utan omedelbar omröstning om ingen misstroendeförklaring antas — detta är en kontroversiell men konstitutionellt möjlig procedur.

Immunitet, ersättare och inkompatibiliteter

Ledamöterna åtnjuter parlamentarisk immunitet som ska skydda det fria yttrandet i kammaren och ge ett rättsligt skydd i vissa fall. För vissa rättsliga åtgärder krävs godkännande från församlingens presidium eller dess rättsliga organ.

En ledamot som blir minister lämnar vanligtvis sin plats till en förutbestämd ersättare (suppléant). Sedan en reform infördes 2017 har lagstiftningen om inkompatibiliteter skärpts: ledamöter får inte längre inneha vissa lokala verkställande poster (till exempel vara borgmästare i större kommuner eller ordförande i regionala/rådsliga råd), för att undvika maktkoncentration.

Säte och ceremonier

Nationalförsamlingen har sitt officiella säte i Palais Bourbon på Seine-flodens vänstra strand i Paris. Byggnaden rymmer plenisalen, utskottsrum och ledamöternas kontor. Församlingen har egna symboler och procedurer för debatt och omröstning, och plenarsessioner direktsänds för att garantera öppenhet inför allmänheten.

Sammanfattning

Nationalförsamlingen är Frankrikes huvudkammare för lagstiftning och regeringens kontroll, med 577 direktvalda ledamöter som väljs i enmansvalkretsar enligt ett tvåomgångssystem. Den har omfattande befogenheter över lagstiftning och budget, en organiserad intern struktur med president, bureau och stående utskott, samt viktiga verktyg för att granska och i vissa fall fälla regeringen.

Frågor och svar

F: Vad är den franska nationalförsamlingen?

Fråga: Hur väljs ledamöterna till nationalförsamlingen?

F: Vem är ordförande i nationalförsamlingen?

F: Hur länge varar en mandatperiod i nationalförsamlingen?

Fråga: Var ligger den franska nationalförsamlingens officiella säte?

Fråga: Vilka andra kamrar utgör parlamentet i den femte republiken?

Sök med bokstav