Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro — historia, samlingar och brand 2018
Upptäck Brasiliens nationalmuseum i Rio de Janeiro — dess rika historia, unika naturhistoriska och antropologiska samlingar samt den förödande branden 2018.
Brasiliens nationalmuseum är Brasiliens äldsta vetenskapliga institution. Fram till 2018 hade det en av de största samlingarna av naturhistoria och antropologi i Amerika. Trots detta var museet redan i dåligt skick när det brann i september 2018.
Historia
Museet grundades 1818 av den portugisiske kungen João VI och inrättades som ett kungligt museum i Paço de São Cristóvão, det historiska palatset i Quinta da Boa Vista i Rio de Janeiro. Under nästan två sekler byggdes samlingarna upp genom expeditioner, donationer, arkeologiska och paleontologiska utgrävningar samt inköp från forskare i hela världen. Museet fungerade både som forskningsinstitution och som utställningsmuseum för allmänheten, med stark förankring i brasiliansk vetenskaplig och kulturell historia.
Samlingar
Nationalmuseet hade uppskattningsvis miljontals föremål som täckte många discipliner: paleontologi, arkeologi, antropologi, etnografi, botanik, zoologi, mineralogi och etnologi. Bland de viktigaste och mest kända föremålen fanns:
- Luzia — ett mycket gammalt kranium som anses representera en av de äldsta människorna i Amerika (dateringar antydde omkring 11 000–13 000 år). Kraniet skadades i branden; delar återfanns senare i fragment.
- Rika samlingar av fossiler som bidragit till kunskap om sydamerikansk paleontologi.
- En ansenlig egyptisk samling med mumier och gravföremål.
- Stora antropologiska och etnografiska samlingar från ursprungsbefolkningar i Brasilien och andra regioner.
- Ovärderliga naturhistoriska objekt, inklusive mineraler, osteologiska samlingar och botaniska exemplar.
Samlingarna användes aktivt i forskning, utbildning och i internationellt samarbete, och museet var ett referenscentrum för många vetenskapliga discipliner i Latinamerika.
Branden den 2 september 2018
Natten till den 2 september 2018 utbröt en omfattande brand i museibyggnaden. Branden spred sig snabbt och förstörelsen blev massiv. En stor del av byggnaden och dess samlingar förstördes av eld, rök och värme, men också av vattenskador som uppstod vid släckningsarbetet.
Räddningsarbete och vad som räddades
Efter branden inleddes ett intensivt räddnings- och saneringsarbete. Brandmän, museipersonal, volontärer och forskare arbetade tillsammans för att söka igenom rasmassor och försöka rädda föremål. Vissa objekt räddades eller kunde återfinnas i delar, medan många andra gick förlorade.
Arbetet fortsatte under lång tid efter branden för att dokumentera skador, säkra resterna av byggnaden och bevara allt som gick att rädda. Digitaliserade samlingar, fotografier och databaser spelade en viktig roll för dokumentation och för framtida restaurerings- och forskningsinsatser.
Orsaker och ansvar
Utredningar efter branden pekade mot ett elektriskt fel som trolig startorsak, men rapporterna framhöll också att bristande underhåll, otillräcklig brandskyddsutrustning och långvariga nedskärningar i finansieringen av museet var viktiga bakomliggande faktorer. Branden ledde till omfattande kritik av myndigheterna och till debatt om prioriteringar för kulturarv och vetenskaplig infrastruktur i Brasilien.
Efterspel: konsekvenser och internationellt stöd
Branden fick stor internationell uppmärksamhet. UNESCO, internationella museiorganisationer, universitet och en mängd forskare och institutioner erbjöd stöd i form av expertis, materialhjälp och finansiellt bistånd. Kampanjer för att dokumentera, digitalisera och rekonstruera samlingarna intensifierades, och många länder uttryckte solidaritet genom att dela metoder för konservering och återuppbyggnad.
Återuppbyggnad och framtid
Rekonstruktion och restaurering av museibyggnaden och dess verksamheter har varit en lång process. Den omfattar strukturell stabilisering av det historiska palatset, återställning av utställningsytor, återuppbyggnad av forskningsinfrastruktur och förbättring av brandskyddssystem. Samtidigt pågår arbete med att återhämta, bevara och i vissa fall rekonstruera delar av samlingarna med hjälp av fragment, digital data och samarbeten med andra institutioner.
Rekonstruktionsarbetet har också inneburit en förnyad diskussion om hur museer skyddas, finansieras och organiseras, samt om hur man kan kombinera fysisk bevarande med digital dokumentation för att minska sårbarheten i framtiden.
Betydelse och lärdomar
Brandkatastrofen blev en väckarklocka för kulturarvssektorn i Brasilien och internationellt. Några av de centrala lärdomarna är:
- Vikten av tillräcklig finansiering för underhåll, säkerhet och brandskydd i kulturinstitutioner.
- Nödvändigheten av digital dokumentation och 3D-skanningar som komplement till fysiska samlingar.
- Behovet av snabba insatser och internationellt samarbete för konservering efter katastrofer.
Hur man kan följa utvecklingen
Museet och ansvariga myndigheter publicerar löpande information om restaureringsarbetet, räddningsinsatser och evenemang. För den som vill följa arbetet rekommenderas att besöka museets officiella kanaler, läsa rapporter från ansvariga myndigheter och söka efter nyheter från pålitliga medier samt internationella organisationer som UNESCO och ICOM.
Brasiliens nationalmuseum representerar både ett viktigt vetenskapligt arv och en påminnelse om hur snabbt materiellt kulturarv kan gå förlorat om skydd och resurser saknas. Återuppbyggnaden är en långsiktig process som kombinerar folkrörelse, vetenskaplig kompetens och politisk vilja.

Det före detta kejserliga palatset i bättre dagar. Det rymde Nationalmuseet.

Brand pågår

Förlorad i elden: en freskomålning från Isistemplet i Pompeji som föreställer en havsdrake och en delfin, 1000-talet e.Kr.
Finansiering
Från och med 2014 fick museet budgetnedskärningar som gjorde att underhållet sjönk till mindre än 520 000 R$ per år. Budgeten var så låg att det fanns 0,01 dollar att spendera på varje artefakt.
Byggnaden förföll, väggmaterialet flagnade, elektriska ledningar var blottade och det fanns termiter i byggnaden. Några av de föremål som förlorades i branden var egyptiska mumier, rester från det äldsta mänskliga skelett som hittats i Amerika, fresker från Pompeji och dinosaurieskelett.
I juni 2018, på museets 200-årsjubileum, hade det nått ett tillstånd av nästan fullständig övergivenhet.
Världsbanken erbjöd sig att köpa museet för 80 miljoner dollar. Det avslogs eftersom det federala universitetet i Rio de Janeiro skulle behöva avstå från att äga museet.
Den stora elden
Den 2 september 2018, omkring 19.30 lokal tid, utbröt en stor brand i Paço de São Cristóvão. Museet förstördes nästan helt och hållet. Museets samlingar omfattade över 20 miljoner föremål. Omkring 90 procent av dem förstördes.
Brasiliens president Michel Temer kallade förlusten av det historiska och kulturella arvet "oöverskådlig". Orsaken till branden är inte känd, men många kopplade den till museets bristande finansiering.
Inga skador rapporterades.
Sök