Nefertiti (uttalad på den tiden ungefär som *nafratiːta) (ca 1370 f.Kr. - ca 1330 f.Kr.) var den egyptiske faraon Ekohenatens stora kungliga hustru. Hon var svärmor och kan ha varit styvmor till faraon Tutankhamun. Efter att hennes make dog kan Nefertiti också ha regerat som farao under namnet Neferneferuaten. Vissa arkeologer tror dock inte att Nefertiti var Neferneferuaten.
Hennes namn betyder på engelska "den vackra (eller perfekta) kvinnan har kommit". Nefertiti var en av de mäktigaste drottningarna i det gamla Egypten.
Bakgrund och familj
Mycket av Nefertitis ursprung är osäkert. Hon framträder i källor som drottning och stora kungliga hustru till farao Akhenaten (i svenska källor också stavat Ekhnaton eller Akhenaten). Vissa forskare föreslår att hon kan ha varit dotter till en hög tjänsteman eller till faraovännen Ay, men det finns inga säkra samtida dokument som bekräftar hennes härstamning. Tiden för hennes födelse och död anges ofta som cirka 1370–1330 f.Kr., men exakta datum saknas.
Roll och betydelse under Amarnaperioden
Nefertiti spelade en framträdande roll under den så kallade Amarna-perioden, då Akhenaten genomförde stora religiösa och politiska förändringar. Paret flyttade hovet till den nygrundade staden Akhetaten (dagens Amarna) och främjade dyrkan av solskivan Aten framför den traditionella floran av gudar.
Tillskillnad från många tidigare drottningar framställs Nefertiti i relief och konst ofta i en framträdande, ibland nästan jämbördig ställning bredvid kungen. Hon deltog i religiösa ceremonier, framträdde i officiella sammanhang och avbildas med kungliga attribut i vissa reliefframställningar — ett tecken på ovanlig politisk och religiös makt för en drottning i det gamla Egypten.
Identitet som farao: Neferneferuaten
Efter Akhenatens frånfälle finns spår av en kortvarig regent med namnet Neferneferuaten. Vissa egyptologer menar att detta var Nefertiti som tagit en manlig faraotitel och regerat själv, kanske som medregent först och sedan ensam regent. Andra forskare föreslår att namnet kan ha tillhört en annan kunglig person, exempelvis en dotter eller annan medlem av kungafamiljen. Debatten kvarstår eftersom bevarat material från Amarna-tiden är fragmentariskt och till stora delar förstört eller omkullkastat efter periodens slut.
Konstnärlig framställning och arkeologi
Ett av de mest kända föremålen knutna till Nefertiti är den berömda bysten funnen 1912 av den tyske arkeologen Ludwig Borchardt i Amarna. Den så kallade Nefertitibysten, som idag finns i Neues Museum i Berlin, visar en idealiserad och mycket välbevarad bild av drottningen och har blivit en symbol för både Amarnaperiodens konst och för antikens Egyptens bildideal. Bystens äkthet och upptäcktsberättelsen har också väckt debatt och krav på återlämning från Egypten.
Ingen säker gravplats för Nefertiti är känd. Flera teorier har föreslagits, bland annat att hon kan vara begravd någonstans i Amarna eller att hon kan ha haft en dold grav i Tutanhamons gravkomplex, men inga definitiva fynd har bekräftat detta.
Nefertitis arv
Nefertiti är ett av de mest kända namnen från det gamla Egypten — både tack vare sin möjliga politiska roll under en omvälvande tid och tack vare den konstnärliga framställningen i Amarna-konsten. Hennes liv och öde är fortfarande delvis dolt i historiens dunkel, vilket gör henne till ett föremål för mycket fortsatt forskning, spekulation och populär fascination.
