Neokeynesianism

Neo-keynesiansk ekonomi är en skola av makroekonomiskt tänkande som utvecklades efter andra världskriget utifrån John Maynard Keynes skrifter. En grupp ekonomer (särskilt John Hicks, Franco Modigliani och Paul Samuelson) försökte tolka och formalisera Keynes texter och sammanföra dem med de neoklassiska ekonomiska modellerna. Denna modell, IS/LM-modellen, har nästan lika stort inflytande som Keynes ursprungliga analys när det gäller att bestämma den faktiska politiken och utbildningen i ekonomi. Den relaterar den samlade efterfrågan och sysselsättningen till tre variabler, dvs. mängden pengar i omlopp, statsbudgeten och affärslivets förväntningar. Denna modell var mycket populär bland ekonomer efter andra världskriget eftersom den kunde förstås i termer av allmän jämviktsteori. Deras arbete har blivit känt som den neoklassiska syntesen. Den skapade de modeller som utgjorde kärnan i den neokeynesianska ekonomins idéer. Dessa idéer dominerade den allmänna ekonomin under efterkrigstiden och utgjorde huvudfåran i det makroekonomiska tänkandet under 1950-, 60- och 70-talen.

Under 1970-talet inträffade en rad händelser som skakade om den neokeynesianska teorin. Den utvecklade världen drabbades av långsam ekonomisk tillväxt och hög inflation samtidigt (stagflation). Dessutom väckte arbetet av monetarister som Milton Friedman tvivel om neo-keynesianska teorier. Resultatet blev en rad nya idéer för att tillföra verktyg till den keynesianska analysen som skulle kunna förklara de ekonomiska händelserna på 1970-talet. Nästa stora våg av keynesianskt tänkande började med försöket att ge keynesianska makroekonomiska resonemang en mikroekonomisk grund. De nya keynesianerna bidrog till att skapa en "ny neoklassisk syntes" som för närvarande utgör huvuddelen av den makroekonomiska teorin. Efter uppkomsten av den nya keynesianska skolan har nykeynesianer ibland kallats för gammelkeynesianer.



Frågor och svar

F: Vad är neokeynesiansk ekonomi?


S: Neo-keynesiansk ekonomi är en skola för makroekonomiskt tänkande som utvecklades efter andra världskriget utifrån John Maynard Keynes skrifter. Den syntetiserar neoklassiska ekonomiska modeller med Keynes ursprungliga analys och använder IS/LM-modellen för att relatera aggregerad efterfrågan och sysselsättning till tre variabler, t.ex. mängden pengar i omlopp, statsbudgeten och affärslivets förväntningar.

F: Vem försökte tolka och formalisera Keynes texter?


S: En grupp ekonomer (särskilt John Hicks, Franco Modigliani och Paul Samuelson) försökte tolka och formalisera Keynes texter.

F: Hur blev denna modell populär bland ekonomer efter andra världskriget?


S: Denna modell blev populär bland ekonomer efter andra världskriget eftersom den kunde förstås i termer av allmän jämviktsteori.

F: Vad orsakade en serie utvecklingar på 1970-talet som skakade om den neokeynesianska teorin?


Svar: Den utvecklade världen drabbades av långsam ekonomisk tillväxt och hög inflation samtidigt (stagflation), samt Milton Friedmans arbete som satte tvivel på neokeynesianska teorier, orsakade en rad utvecklingar på 1970-talet som skakade om den neokeynesianska teorin.

F: Vad skapades av nykeynesianerna för att ge keynesianska makroekonomiska resonemang en mikroekonomisk grund?


Svar: De nya keynesianerna bidrog till att skapa en "ny neoklassisk syntes", som för närvarande utgör huvudfåran i den makroekonomiska teorin, för att ge keynesianska makroekonomiska resonemang en mikroekonomisk grund.

F: Hur kallas neo-keynesianer ibland nu?


S: Efter uppkomsten av den nya keynesianska skolan har neo-keynesianer ibland kallats för gammelkeynesianer.

AlegsaOnline.com - 2020 / 2023 - License CC3