De långa knivarnas natt 1934 – nazistisk utrensning i Tyskland

De långa knivarnas natt 1934: nazistisk massaker och politisk utrensning i Tyskland. Läs om Hitler, SA, Ernst Röhm och maktspel som formade den nazistiska diktaturen.

De långa knivarnas natt (tyska: Nacht der langen Messer ) eller "Operation Kolibri" (Kolibri) var en utrensning som ägde rum i Nazityskland. Den ägde rum mellan den 30 juni och den 2 juli 1934, då den nazistiska regimen avrättade minst 90 personer av politiska skäl. De flesta av de dödade var medlemmar av "stormtrupperna" (SA) (tyska: Sturmabteilung).

Adolf Hitler gick emot SA och dess ledare Ernst Röhm eftersom han såg SA:s oberoende och medlemmarnas benägenhet för gatuvåld som ett direkt hot mot sin makt. Hitler ville också förhindra att ledarna för Reichswehr, den tyska militären, som både fruktade och föraktade SA, skulle försöka inskränka hans styre, särskilt eftersom Röhm inte gjorde någon hemlighet av sin ambition att absorbera Reichswehr med sig själv i spetsen.

Slutligen använde Hitler utrensningen för att gå emot konservativa kritiker av hans regim, särskilt de som var lojala mot vicekansler Franz von Papen, och för att göra upp med gamla fiender, som Kurt von Schleicher.

Bakgrund

Efter maktövertagandet 1933 hade Nazityskland flera parallella maktcentra. SA var en massrörelse som växt snabbt under 1920‑ och tidigt 1930‑tal och fungerade både som gatuförband och som en politisk kraft inom naziströrelsen. SA:s ledning, med Ernst Röhm i spetsen, eftersträvade större inflytande och talade öppet om att förena SA med den reguljära armén (Reichswehr), vilket oroade både militära och konservativa kretsar.

Samtidigt växte spänningarna internt mellan olika nazistiska maktgrupper — inte minst mellan SA och det allt mäktigare Schutzstaffel (SS) under Heinrich Himmler, som sökte marginalisera SA. Konservativa politiker och arméns ledning såg SA som ett hinder för ordning och för ett stabilt styre, något Hitler behövde vinna över för att cementera sin makt.

Händelseförlopp

Utrensningen inleddes sommaren 1934 under täcknamnet Operation Kolibri. Under några dagar arresterades och likviderades hundratals personer utan rättslig prövning. Aktionerna bedrevs av SS, Gestapo och lojala element inom Wehrmacht och polis. Bland de mest uppmärksammade offren fanns SA‑ledare, men även politiska rivaler och tidigare regeringspolitiker som ansågs farliga för Hitlers maktställning.

Offren och omfattning

Antalen som dödades är omtvistade. Officiella nazistiska siffror presenterade först ett betydligt lägre antal, medan historiker senare uppskattat att minst flera tiotals och troligen över hundra personer mördades under och i anslutning till operationen, med ytterligare hundratals häktade och förföljda. Förutom SA‑ledare ingick i offren konservativa politiker, tidigare höga officerare och andra som uppfattades som oliktänkande.

Propaganda och motiv

Regimen rättfärdigade utrensningen med påståenden om en påstådd SA‑komplott och betonade hotet om en "statskupp". Propagandan framställde också Ernst Röhm och flera SA‑ledare i termer av moraliskt och politiskt fördärv — bland annat med anspelningar på homosexualitet — för att vinna allmänhetens acceptans.

Efterspel och rättslig legalisering

Den 3 juli 1934 antog den tyska regeringen en lag (formellt "Gesetz über Maßnahmen der Staatsnotwehr" — lagen om åtgärder för statens självförsvar) som retroaktivt gav statliga organ immunitet för de handlingar som utförts under utrensningen. Lagen gav därmed efterföljande rättsligt skydd åt de ansvariga och bidrog till att normalisera våldet som ett verktyg i den nazistiska maktutövningen.

Kort efter utrensningen konsoliderades Hitlers ställning: arméns ledning godkände hans makt och i augusti 1934 avlade Wehrmacht ett personligt lojalitetslöfte till Hitler, vilket ytterligare band militären till diktatorn.

Betydelse och konsekvenser

De långa knivarnas natt markerade en avgörande vändpunkt i Hitlers maktkonsolidering. Utrensningen:

• avlägsnade potentiella rivaler inom det egna partiet, framför allt SA:s toppskikt,
• tillfredsställde och säkrade stöd från konservativa eliter och armén,
• stärktes SS:s roll som regimens viktigaste våldsapparat,
• visade att Hitler var beredd att använda dödligt våld för att behålla makten.

Rättsprocesser och historisk bedömning

Efter andra världskriget fördes vissa ansvariga upp i domstol, men många av dem undgick rättsligt ansvar under nazitiden och de rättsliga efterverkanarna blev begränsade. Historiker ser händelsen som ett centralt exempel på hur totalitära regimer använder våld och lagstiftning för att eliminera opposition och konsolidera makt.

Händelsen har också studerats ur rättsfilosofiskt och etiskt perspektiv som en varning om hur snabbt en rättsstat kan undergrävas när statliga institutioner anpassas till ett autokratiskt ledarskap.

Sammanfattningsvis var De långa knivarnas natt en riktad, statligt sanktionerad våldskampanj som kraftigt förändrade maktbalansen i Nazityskland och bidrog till att säkra Adolf Hitlers obestridda ställning inför de följande åren av diktatoriskt styre.

Frågor och svar

F: Vad var de långa knivarnas natt?

F: Vilka var de flesta av dem som dödades?

F: Varför gick Hitler till angrepp mot SA och dess ledare Ernst Röhm?

F: Vem arresterade Ernst Röhm den 30 juni?

F: Vem dödade Ernst Röhm?

F: Vilka andra grupper använde Hitler denna utrensning för att bekämpa?

F: Vad är Operation Kolibri?

Sök med bokstav