Nova
En nova (novae eller novor) är en enorm kärnexplosion i en vit dvärgstjärna. Den orsakar en plötslig uppblossning av stjärnan.
Novae ska inte förväxlas med andra fenomen som ger ljusförstärkning, t.ex. supernovor. Novae uppstår på ytan av en vit dvärg i ett binärt system. Om de två stjärnorna i systemet är tillräckligt nära varandra dras material från följeslagarstjärnans yta till den vita dvärgen. Denna samling av väte på stjärnans yta startar en skenande fusionsreaktion.
Trots att de är så våldsamma är mängden material som kastas ut i novae vanligtvis bara omkring 1⁄10 000 av en solmassa, vilket är ganska litet i förhållande till den vita dvärgens massa. Endast fem procent av den ackreterade massan smälts under kraftutbrottet. Detta är tillräckligt med energi för att få novautkastare att gå ut så snabbt som flera tusen kilometer per sekund - högre för vissa novae än andra. Stjärnan blir också ljusare, från några gånger solens ljusstyrka till 50 000-100 000 gånger solens ljusstyrka. År 2010 upptäckte forskare med hjälp av NASA:s Fermi Gamma-ray Space Telescope förvånat och för första gången att en nova också kan avge gammastrålar (>100 MeV).
En vit dvärg kan potentiellt generera flera novae med tiden eftersom ytterligare väte fortsätter att ackumuleras på dess yta från dess kompanjonstjärna. Ett exempel är RS Ophiuchi, som är känd för att ha flammat upp sex gånger (1898, 1933, 1958, 1958, 1967, 1985 och 2006). Så småningom kan den vita dvärgen explodera som en supernova av typ Ia om den närmar sig Chandrasekhar-gränsen.
Ibland är en nova tillräckligt ljusstark och nära nog för att kunna ses med blotta ögat. Det ljusaste exemplet nyligen var Nova Cygni 1975. Denna Nova uppträdde den 29 augusti 1975 i stjärnbilden Cygnus ungefär fem grader norr om Deneb och nådde magnitud 2,0 (nästan lika ljusstark som Deneb). De senaste var V1280 Scorpii, som nådde magnitud 3,7 den 17 februari 2007, och Nova Delphini 2013. Nova Centauri 2013 upptäcktes den 2 december 2013 och är hittills den ljusaste novan under detta årtusende som nådde magnitud 3,3.
Astronomer uppskattar att Vintergatan upplever mellan 30 och 60 novae per år, med en trolig frekvens på cirka 40. Antalet novae som upptäcks i Vintergatan varje år är mycket lägre, omkring 10. Ungefär 25 novae som är ljusare än ungefär magnitud 20 upptäcks i Andromedagalaxen varje år och ett mindre antal ses i andra närliggande galaxer.
Konstnärlig bild av en vit dvärg som drar väte från en större kompanjon.
Frågor och svar
F: Vad är en nova?
S: En nova är en enorm kärnexplosion på en vit dvärgstjärna som gör att stjärnan plötsligt lyser upp.
F: Hur mycket material skjuts ut i en nova?
S: Mängden material som kastas ut i en Nova är vanligtvis bara cirka 1/10 000 av en solmassa, vilket är ganska litet i förhållande till den vita dvärgens massa.
F: Hur snabbt färdas ejekta från en Nova?
S: Ejekta från en Nova kan färdas så snabbt som flera tusen kilometer per sekund, eller ännu snabbare för vissa Novae.
Fråga: Hur ljusstarka kan Novae bli?
S: Novae kan bli upp till 50 000-100 000 gånger ljusare än solen.
F: Vilket var det ljusaste exemplet på en Nova nyligen?
Svar: Det ljusaste exemplet på en Nova på senare tid var Nova Cygni 1975 som uppträdde den 29 augusti 1975 och nådde magnitud 2,0 (nästan lika ljusstark som Deneb).
F: Hur många Novae beräknas förekomma i Vintergatan varje år?
Svar: Astronomer uppskattar att det finns ungefär 30-60 Novae som uppstår i Vintergatan varje år, med en genomsnittlig frekvens på 40.
Fråga: Hur många Novae upptäcks varje år i andra galaxer, t.ex. Andromeda?
S: Ungefär 25 Novae som är ljusare än magnitud 20 upptäcks i Andromedagalaxen varje år och ett mindre antal ses i andra närliggande galaxer.
