Den katolska kyrkan är den största kristna kyrkan i världen. Över en miljard människor är medlemmar i den katolska kyrkan — enligt nyare uppskattningar handlar det om omkring 1,3 miljarder troende. Den är också världens näst största religiösa grupp efter sunniislam. Katolikerna ser sin kyrka som samma gemenskap som grundades av Jesus Kristus och hans lärjungar för ungefär 2 000 år sedan. Kyrkans högkvarter ligger i Vatikanstaten, en självständig stadstat i Rom.

Ordet "katolsk" kommer från det grekiska ordet "katholicos", som betyder "universell". Begreppet användes tidigt i kyrkans historia, bland annat i nicenska trosbekännelsen. Ofta kallas kyrkan också "romersk-katolsk" eftersom dess äldsta och mest synliga centrum finns i Rom — och därför kopplas begreppet ofta till Vatikanstaten, ett land som ligger innanför staden Rom i Italien. Personer som kallar sig katoliker identifierar sig vanligen som medlemmar i denna kyrkogemenskap.

Nästan hälften av alla katoliker bor i Latinamerika. Europa har det näst största antalet troende, men stora katolska befolkningar finns också i Afrika, Nordamerika och delar av Asien och Oceanien. Katolska församlingar och institutioner finns över hela världen.

Den katolska kyrkan leds av påven, som är biskopen av Rom. Enligt katolsk lära leds kyrkan också av den heliga anden, som vägleder kyrkans lära och dess ledare. Katolsk teologi lär att när påven talar ex cathedra (alltså officiellt i frågor om tro och moral) är han ofelbar i den meningen att han inte kan göra bindande utsagor som strider mot Guds uppenbarelse. Begreppet om påvens ofelbarhet fastslogs formellt vid Första Vatikankonciliet 1870, och i kyrkans historia finns flera exempel där påvar har uttalat sig i viktiga trosfrågor — detta inkluderar dokument såsom Leos skrifter, definitionen av den obefläckade avlelsen och olika anathemor (religiösa fördömanden utfärdade av påvar mot vissa kätterier).

Katolikerna menar att kyrkans apostoliska efterföljd går tillbaka till aposteln Sankt Petrus, som enligt traditionen räknas som den främste av Jesu lärjungar och den första biskopen i Rom. Den nuvarande påven är påve Franciskus.

Historia i korthet

  • Uppkomsten: Kyrkans rötter ligger i den tidiga kristna församlingen efter Jesu död och uppståndelse. Apostlarna och de första biskoparna etablerade församlingar runt Medelhavet.
  • Koncilier: Under de första århundradena hölls allmänna kyrkomöten (koncilier) för att fastställa lära och bekännelser, däribland det nicenska konciliet år 325.
  • Schismer och reformer: Viktiga händelser är den stora schismen 1054 mellan östlig ortodoxi och västlig (romersk) kristendom, och reformationen på 1500‑talet som ledde till etablerandet av protestantiska kyrkor. Katolska kyrkan reagerade med motreformationen och reformer, bland annat genom Tridentinska konciliet (1545–1563).
  • Moderna tidens förändringar: Andra Vatikankonciliet (1962–1965) var en vattendelare som moderniserade liturgi, kyrkopraxis och relationer till andra religioner och samhället.

Lära och praxis

Central i katolsk tro är Bibeln och den apostoliska traditionen. Kyrkan undervisar om sakramenten som kanalisatörer för nåd. De sju sakramenten är vanligtvis listade som:

  • Baptism (dop)
  • Konfirmation (firmelse)
  • Eukaristi (nattvard / mässan)
  • Bot (bikt och absolution)
  • Smörjelse av de sjuka
  • Äktenskap
  • Prästvigning (ordinatio)

Maria, Jesu mor, har en särskild ställning inom katolsk fromhet och vördas som Gudsmoder. Läror som Marias obefläckade avlelse och uppryckandet (himlafärd, oftast benämnd "uppryckelsen" eller "Antagandet") är viktiga dogmer för många troende.

Organisation och ledarskap

Kyrkans struktur är hierarkisk: påven i Rom är överhuvud; han stöds av kardinaler, ärkebiskopar, biskopar, präster och diakoner. Vid sidan av den romersk‑katolska (latinska) riten finns flera östliga katolska kyrkor (till exempel bysantinsk, maronitisk, koptisk‑katex) som behåller sina egna liturgier och traditioner men står i full kommunion med påven.

Det är viktigt att skilja mellan Heliga stolen (Holy See), som är den jurisdiktion och centralmakt som representerar påven och den universella katolska kyrkan, och Vatikanstaten, som är den territoriella staten där påven också är statschef.

Liturgi och riter

Den centrala handlingen i katolsk gudstjänst är mässan, där eukaristin firas. Före Andra Vatikankonciliet användes nästan uteslutande latin i den romerska riten; efter konciliet infördes möjligheten att använda folkspråk i liturgin, vilket gjorde gudstjänsterna mer tillgängliga för många. Musik, processioner, helgonfester och sakramental praktik varierar lokalt och mellan riter.

Kyrkans roll i samhälle och kultur

Katolska kyrkan driver skolor, universitet, sjukhus och välgörenhetsorganisationer över hela världen. Genom dessa institutioner har kyrkan haft stor påverkan på utbildning, vård och social omsorg. Kyrkans sociallära tar ställning i frågor om mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, fred och rättvisa.

Nutida utmaningar och dialog

  • Kyrkan står inför utmaningar som sekularisering i många länder, demografiska förändringar och interna frågor om kallelser till prästämbetet.
  • Under senare decennier har katolska församlingar också konfronterats med allvarliga skandaler, bland annat systematiska övergrepp av präster och brister i hur dessa hanterats. Detta har lett till krav på ökad ansvarsskyldighet, transparens och stöd till offren.
  • Ekumenik och interreligiös dialog är viktiga områden: Andra Vatikankonciliet initierade nya kontakter och samarbeten med andra kristna samfund, judendomen, islam och andra religioner för att främja ömsesidig förståelse och fredligt samarbete.

Sammanfattning

Den katolska kyrkan är en mångfacetterad, historisk och global kyrka med djupt rotade traditioner, en tydlig hierarkisk struktur och ett omfattande nätverk av sociala institutioner. Den spelar fortfarande en betydande roll i religiösa, kulturella och politiska sammanhang världen över, samtidigt som den arbetar med interna reformer och dialog med övriga samhället.