Storleksordning | approximation av logaritmen av ett värde
En storleksordning är en approximation av logaritmen för ett värde i förhållande till ett referensvärde som är begripligt i sammanhanget, vanligtvis tio, som tolkas som logaritmens bas och som representant för värden av storleksordningen ett. Logaritmiska fördelningar är vanliga i naturen och det kan vara mer intuitivt att betrakta storleksordningen för värden som samplats från en sådan fördelning. När referensvärdet är tio kan storleksordningen förstås som antalet siffror i bas-10-representationen av värdet. Om referensvärdet är en av vissa potenser av två kan storleksordningen på samma sätt förstås som den mängd datorminne som behövs för att lagra det exakta heltalsvärdet.
Om två tal har samma storleksordning är de ungefär lika stora.
Men om man jämför ytan på en apelsin med jordens yta skulle man säga att jordens yta är många storleksordningar större än apelsinens.
Storleksordningar används i allmänhet för att göra mycket ungefärliga jämförelser. Det används främst vid vetenskaplig notation. Om två tal skiljer sig åt med en storleksordning är det ena talet ungefär tio gånger större än det andra. Om de skiljer sig åt med två storleksordningar skiljer de sig åt med en faktor på ungefär 100. Två tal av samma storleksordning har ungefär samma skala: det större värdet är mindre än tio gånger det mindre värdet.
Använder
Storleksordningar används för att göra ungefärliga jämförelser. Om talen skiljer sig åt med en storleksordning är x ungefär tio gånger så stor som y. Om värdena skiljer sig åt med två storleksordningar är de ungefär 100 gånger så stora. Två tal av samma storleksordning har ungefär samma skala: det större värdet är mindre än tio gånger det mindre värdet.
I ord | I ord | Prefix (symbol) | Decimal |
|
|
deciljondels | novemdecillionth | icoso- (i) | 0.000000000000000000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −60 | -60 |
ickeilliardth | oktodecillionth | enneco- (e) | 0.000000000000000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −57 | -57 |
nonillionth | septendecillionth | octeco- (o) | 0.000000000000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −54 | -54 |
octilliardth | sexdecillionth | hepteco- (hp) | 0.000000000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −51 | -51 |
ottondels miljon | Kvindecillionth | hexeco- (hx) | 0.000000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −48 | -48 |
septilliardth | Kvattuordecillionth | penteco- (pc) | 0.000000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −45 | -45 |
septillionth | tredecillionth | tetreco- (trc) | 0.000000000000000000000000000000000000000001 | 10 −42 | -42 |
sextilliardth | duodecillionth | treco- (tc) | 0.000000000000000000000000000000000000001 | 10 −39 | -39 |
Sextillionth | undecillionth | dueco- (dc) | 0.000000000000000000000000000000000001 | 10 −36 | -36 |
quintilliardth | deciljondels | meco- (mc) | 0.000000000000000000000000000000001 | 10 −33 | -33 |
femtiolettondel | nonillionth | veco- (v) | 0.000000000000000000000000000001 | 10 −30 | -30 |
fyrmiljardth | ottondels miljon | xono- (x) | 0.000000000000000000000000001 | 10 −27 | -27 |
kvadriljondel | septillionth | yocto- (y) | 0.000000000000000000000001 | 10 −24 | -24 |
trilliardth | Sextillionth | zepto- (z) | 0.000000000000000000001 | 10 −21 | -21 |
trillionth | femtiolettondel | atto- (a) | 0.000000000000000001 | 10 −18 | -18 |
biljardth | kvadriljondel | femto- (f) | 0.000000000000001 | 10 −15 | -15 |
miljardste | trillionth | pico- (p) | 0.000000000001 | 10 −12 | -12 |
milliardth | miljardste | nano- (n) | 0.000000001 | 10 −9 | -9 |
miljonte | miljonte | mikro (µ) | 0.000001 | 10 −6 | -6 |
tusendels | tusendels | milli- (m) | 0.001 | 10 −3 | -3 |
hundradel av | hundradel av | centi- (c) | 0.01 | 10 −2 | -2 |
tionde | tionde | deci- (d) | 0.1 | 10 −1 | -1 |
en | en |
| 1 | 10 0 | 0 |
tio | tio | deca- (da) | 10 | 10 1 | 1 |
hundra | hundra | hektar (h) | 100 | 10 2 | 2 |
tusen | tusen | kilo- (k) | 1000 | 10 3 | 3 |
miljoner | miljoner | mega- (M) | 1000000 | 10 6 | 6 |
milliard | miljarder euro | giga- (G) | 1000000000 | 10 9 | 9 |
miljarder euro | Triljoner | tera- (T) | 1000000000000 | 10 12 | 12 |
Biljard | kvadriljoner | peta- (P) | 1000000000000000 | 10 15 | 15 |
Triljoner | Quintillion | exa- (E) | 1000000000000000000 | 10 18 | 18 |
trilliard | sextiljoner | zetta- (Z) | 1000000000000000000000 | 10 21 | 21 |
kvadriljoner | septillion | yotta- (Y) | 1000000000000000000000000 | 10 24 | 24 |
quadrilliard | oktilion | xenna- (X) | 1000000000000000000000000000 | 10 27 | 27 |
Quintillion | nonillion | daka- (Da) | 1000000000000000000000000000000 | 10 30 | 30 |
Quintillion | deciljoner | henda- (H) | 1000000000000000000000000000000000 | 10 33 | 33 |
Quintillion | undeciljoner | doka- (Do) | 1000000000000000000000000000000000000 | 10 36 | 36 |
quintilliard | duodecillion | tradaka- (Td) | 1000000000000000000000000000000000000000 | 10 39 | 39 |
sextiljoner | tredeciljoner | tedaka- (Ted) | 1000000000000000000000000000000000000000000 | 10 42 | 42 |
sextilliard | Kvattuordeciljoner | pedaka- (Pd) | 1000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 45 | 45 |
septillion | Kvindeciljoner | exdaka- (Ed) | 1000000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 48 | 48 |
septilliard | sexdecillion | zedaka- (Zd) | 1000000000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 51 | 51 |
oktilion | septendeciljoner | yodaka- (Yd) | 1000000000000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 54 | 54 |
octilliard | oktodeciljoner | nedaka- (Nd) | 1000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 57 | 57 |
nonillion | novemdecillion | ika- (Ik) | 1000000000000000000000000000000000000000000000000000000000000 | 10 60 | 60 |
I ord | I ord | Prefix (symbol) | Decimal |
|
|
Frågor och svar
F: Vad är en storleksordning?
S: En storleksordning är en approximation av logaritmen för ett värde i förhållande till ett kontextuellt förstått referensvärde, vanligen tio, som tolkas som logaritmens bas och som representant för värden av storleken ett.
F: Hur kan storleksordningar användas?
S: Storleksordningar används i allmänhet för att göra mycket ungefärliga jämförelser. Det används främst när man gör vetenskaplig notation.
F: Vad betyder det när två tal har samma storleksordning?
S: Om två tal har samma storleksordning är de ungefär lika stora.
F: Vad betyder det om två tal skiljer sig åt med en storleksordning?
S: Om två tal skiljer sig åt med en storleksordning är det ena talet ungefär tio gånger större än det andra.
F: Vad betyder det om två tal skiljer sig åt med två storleksordningar eller mer?
S: Om de skiljer sig åt med två ordningsgrader eller mer skiljer de sig åt med en faktor som är större än 100.
F: Hur kan man jämföra något som en apelsins yta med jordens yta med hjälp av ordningsgrader eller storheter?
S: När man jämför något som en apelsins yta med jordens yta med hjälp av ordningar eller storheter skulle man säga att jordens yta är många ordningar eller storheter större än den på en apelsin.