Pantomime
Pantomime (ofta kallad panto) är en typ av teaterunderhållning som vanligtvis spelas runt jul och nyår i Storbritannien och några andra engelskspråkiga länder. Den får inte förväxlas med mime (skådespeleri med gester men utan tal). Den är känd för sin komik och sitt deltagande av publiken. Pantomimerna är vanligtvis avsedda för barn, men de kan också rikta sig till vuxna.
Julpantomimens färglitografi, bokomslag, 1890
Historia
Pantomimos i det antika Grekland var en underhållning som utfördes av en solodansare. Under medeltiden utvecklades en form av teater som kallas Commedia dell'arte. Den liknade en pantomim. Man berättade en historia som hade vissa fasta karaktärer: de älskande, fadern, tjänarna osv.
Pantomimen kom först till England som en kort underhållning (entr'acte) mellan operastycken. Så småningom blev den en separat föreställning.
Pantomimen i dag
Idag spelas pantomimerna traditionellt till jul. Det är en föreställning för barn, men även vuxna gillar den. Vanligtvis berättas en välkänd saga, t.ex. Askungen, Jack och bönstjälken, Pinocchio, De tre små grisarna, Katten i stövlar, Musikerna i Bremen, Rödluvan, Guldlock och de tre björnarna, Snövit osv. Det är mycket talad dialog men det förekommer också sånger, och ibland är publiken med. Det finns många traditioner inom pantomim. Här är några av de viktigaste:
- Den viktigaste unga mannen i pjäsen (huvudpojken) kan spelas av en ung kvinna, och han bär vanligtvis åtsittande manskläder (t.ex. byxor).
- En äldre kvinna (pantomimedamen - ofta hjältens mor) spelas vanligtvis av en man som är utklädd till kvinna.
- Riskfyllda skämt (dubbeltydiga skämt), vilket innebär att helt vanliga ord får människor att tänka på en stygg (sexig) betydelse. Ofta förstår barnen inte dessa skämt. Skämten är avsedda för vuxna.
- Publiken deltar (publikens deltagande). De ropar till exempel "Titta bakom dig!". (eller "han är bakom dig!"), och "Åh, ja, det är han!" eller "Åh, nej, det är han inte!". Publiken uppmuntras alltid att "Boo" skurken och "Awwwww" de stackars offren, till exempel den avvisade damen, som vanligtvis är förtjust i prinsen.
- En sång som kombinerar en välkänd melodi med olika ord.
- Djuret, spelat av en skådespelare i "djurskinn" eller djurkostym. Det är ofta en pantomimisk häst eller ko som spelas av två skådespelare i en och samma dräkt, en som huvud och framben, den andra som kropp och bakben.
- Den goda fen kommer alltid in från höger och den onda skurken från vänster. I Commedia dell'arte symboliserade den högra sidan av scenen himlen och den vänstra sidan helvetet.
- De som är med i rollistan kastar ut godis till barnen i publiken eller väljer ut några av dem som får komma upp på scenen och ställa frågor till dem.
- Ibland sprutar skurken på publiken med vattenpistoler eller låtsas kasta en hink med "vatten" på publiken som i själva verket är fylld med något ofarligt, t.ex. serpentiner.
- Ibland är komiken slapstick, t.ex. när skådespelarna kastar vaniljpajer i ansiktet på varandra.
- Ibland finns det en känd gäststjärna.
Relaterade sidor
- Mime
