En fallskärm använder luftmotstånd (dragkraft) för att bromsa något som rör sig genom luften. Vanligtvis är det en paraplyformad eller vingliknande anordning som gör att människor eller föremål kan sjunka långsammare och säkrare ner till marken från stor höjd, till exempel från ett flygplan eller en ballong.

Term och ursprung

Ordet fallskärm på svenska motsvaras av engelska "parachute", som kommer från franskan parachute — sammansatt av parer (att skydda eller parera) och chute (fall). Liknande ord finns i många språk, till exempel tyska Fallschirm. I modern användning täcker begreppet både enkla styva skärmformer och avancerade, formade "vingar" (ram-air) som är fullt manövrerbara.

Funktion och huvudkomponenter

En fallskärm fungerar huvudsakligen genom att öka luftmotståndet och därigenom minska fallhastigheten. De centrala delarna är:

  • Canopy (skärmen eller duken) – själva ytan som fångar luften. Moderna skärmar är ofta gjorda av syntetiska tyger som nylon eller kevlarförstärkt material.
  • Suspensionslinor – linor som förbinder canopy med sele/kroppen eller lasten.
  • Sele och container – bärsystemet som fäster fallskärmen vid personen och vanligtvis innehåller huvudskärm och reservskärm.
  • Pilotchute och drogue – små utlösande skärmar som hjälper till att dra upp huvudskärmen eller sakta ned ett föremål innan huvudskärmen öppnas.
  • Slider – en konstruktion som används på moderna ram-air-skärmar för att kontrollera öppningshastigheten och minska belastningen vid öppning.

Typer av fallskärmar

Det finns flera huvudtyper, med olika egenskaper:

  • Runda skärmar – enkla och stabila, ofta använda som reservskärmar eller för fallskyddsutrustning som inte behöver manövreras.
  • Cruciform – korsformade varianter som minskar pendling och ger jämnare nedstigning.
  • Ram-air/parafoil – platta, vingformade skärmar med två lager tyg som skapar ett luftfyllt bärplan. Dessa är styrbara, har betydande glidkapacitet och används i sportfallskärmshoppning och precisionlandning.

Historia i korthet

Idén att använda en duk för att bromsa ett fall är gammal och har uttryckts i flera kulturer. En tidig teckning av en fallskärmsliknande anordning finns hos Leonardo da Vinci i hans Codex Atlanticus (cirka 1485). Leonardos modell var pyramidformad och hölls öppen av en träram. Denna konstruktion testades senare, med lyckat resultat, av brittiske fallskärmshoppare år 2000 (Adrian Nicholas) och återigen 2008 av en annan hoppare.

I den moderna historien gjorde bland andra Louis-Sébastien Lenormand sig känd i slutet av 1700-talet för experiment med fallskärmar, och André-Jacques Garnerin genomförde 1797 den första registrerade hoppet från en ballong med en framgångsrik oframed fallskärm. Under 1900-talet utvecklades fallskärmen snabbt: militära behov under världskrigen, sportens framväxt och på 1960-talet skapade Domina Jalbert de moderna ram-air-vingarna (parafoilen) som revolutionerade styrbarheten.

Användningsområden

  • Sport och rekreation – fallskärmshoppning omfattar flera discipliner: fritt fall, formation, canopy piloting och precisionslandning.
  • Militärt – fallskärmsjägare (paratroopers) används för att snabbt förflytta trupper bakom fiendens linjer. Fallskärmar används också för utrustnings- och materielsläpp, inklusive särskilda system för precisionsupplyft (aerial delivery).
  • Flyg- och rymdteknik – bromsskärm för flygplan (dragchute), räddningssystem vid katapultutrymning och landningsskärmar för rymdkapslar (t.ex. Apollo-programmet) är andra viktiga användningsområden.
  • Industriella och hjälpsändningar – nödhjälp, medicinska leveranser och fjärrstyrda enheter använder ibland fallskärmsteknik för säkra nedsläpp.

Säkerhet och modern utrustning

Fallskärmshoppning och professionell användning kräver noggrann träning, korrekt packning och underhåll. Viktiga säkerhetsfunktioner och rutiner inkluderar:

  • Reservskärm – varje hopper bär en reserv som kan utlösas om huvudskärmen havererar.
  • Automatic Activation Device (AAD) – en elektronisk anordning som automatiskt öppnar reserven om hopparen faller genom en kritisk höjd med hög hastighet.
  • Packning och inspektion – korrekt packning av canopy och regelbunden kontroll av tyger, sömmar och linor minskar risken för fel.
  • Cutaway-system – mekanismer som gör det möjligt att kasta bort en defekt huvudskärm och sedan öppna reserven.

Design och aerodynamik

Fallskärmarnas uppförande styrs av form, storlek, spännvidd och öppningssystem. Runda skärmar ger en stabil men relativt snabb fallhastighet, medan moderna ram-air-skärmar kan planera och styras mot en exakt landningszon. Glideförhållandet (hur långt man kan förflytta sig horisontellt i förhållande till höjdminskning) är ett viktigt mått för vinglika skärmar.

Sammanfattning

Fallskärmen är en mångsidig teknik med rötter långt tillbaka i historien och med stark utveckling under de senaste två århundradena. Den används inom sport, militär, rymd- och flygteknik samt i civil räddnings- och leveransverksamhet. Moderna material, bättre konstruktioner och elektroniska säkerhetssystem har gjort fallskärmshoppning både säkrare och mer precis än någonsin.