Pavement
Vägbeläggning eller pavement (amerikansk engelska) är det hållbara ytmaterial som läggs på ett område som är avsett för fordons- eller gångtrafik. Den används i första hand som vägbeläggning. Pavement, (brittisk engelska) hänvisar i allmänhet till en trottoar eller gångväg. Tidigare användes grusbeläggningar, kullersten och granitstenar i stor utsträckning. Dessa ytor har oftast ersatts av asfalt eller betong som läggs på ett kompakterat underlag. Vägytor är ofta markerade för att styra trafiken. I dag börjar man använda genomsläppliga beläggningsmetoder för vägar och gångvägar med låg miljöpåverkan.
Historia
1984 skrev Laura Ingalls Wilder, författaren till Lilla huset på prärien, om första gången hon såg trottoar när hon reste i en vagn med sina föräldrar:
| " | "Mitt i staden var marken täckt av ett mörkt material som tystade alla hjul och dämpade ljudet av hovar. Det var som tjära, men pappa var säker på att det inte var tjära, och det var något som liknade gummi, men det kunde inte vara gummi eftersom gummi kostade för mycket. Vi såg damer i silke och med rufsiga parasoller som gick med sina eskorter över gatan. Deras klackar gjorde bucklor i gatan, och medan vi tittade på dem fylldes dessa bucklor långsamt upp och jämnade ut sig själva. Det var som om dessa saker var levande. Det var som magi." | " |
De första asfalterade vägarna skapades av kartagerna omkring 600 f.Kr. Det antika Rom och Karthago förstördes, men kan ha lånat idén om asfalterade vägar. De fortsatte att bygga över 87 000 kilometer vägar i hela sitt imperium.
Thomas Telford (1757-1834) var en skotsk civilingenjör. Han är känd för att ha byggt platta vägar som krävde färre hästar för att dra vagnarna. Hans vägar var väl utformade och klarade tunga laster. John Loudon McAdam (1756-1836), var en skotsk ingenjör och vägbyggare. Han uppfann en ny process, "makadamisering", för att bygga vägar med en slät hård yta som dränerades snabbt. Hans vägar var mer hållbara och mindre leriga än jordbaserade vägar.
Asfalt
År 1870 byggde man i USA vägar med asfalt som spreds med kratta och som komprimerades med hjälp av ångvalsar. År 1894 konstaterade Clifford Richardson, en amerikansk ingenjör, att asfaltbelagda vägar inte innehöll tillräckligt mycket grovt grus. Han tog fram en specifikation för den tidens mest hållbara asfaltbeläggning.
År 1907 användes naturasfalt i mindre utsträckning än petroleumbaserad asfalt för vägar. Bilar blev mer populära och fler vägar behövdes. Detta skapade nya metoder för att producera asfalt. Andra världskriget skapade ett behov av bättre och starkare asfalt som man kunde landa tunga flygplan på.
Betong
De gamla romarna var de första som använde betong i stor skala. Men efter det västromerska rikets sammanbrott användes betong endast sällan. Betong som byggnadsmaterial utvecklades på nytt i mitten av 1700-talet. En av de mest betydande användningarna av betongbeläggningar kom på 1950-talet i samband med att Interstate Highway System i USA började byggas. Det finns cirka 45 000 mil av interstate highway i USA. Ungefär 60 procent av dessa är av betong.
